Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-17 14:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/halvkomponenterna-som-tillverkas-i-sverige-den-osynliga-industrin/

EKONOMI

Halvledarkomponenterna som tillverkas i Sverige – den osynliga industrin

Taiwanesiska TSMC förbereder sig för att höja priserna på halvledare. Sverige har också en halvledarindustri.
Taiwanesiska TSMC förbereder sig för att höja priserna på halvledare. Sverige har också en halvledarindustri. Foto: Ascannio/Alamy Stock Photo

Världen skriker efter halvledarkomponenter.

Blickarna riktas då automatiskt mot storfabrikerna i Taiwan, Korea, Kina och USA. Men även Sverige har en nischad, men blomstrande, halvledarindustri som omsätter miljardbelopp – dock oftast inte i svensk ägo.

– Flera av dessa elektronikbolag är uppköpta av utländska bolag, säger Thorbjörn Ebefors på strategiska innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem.

Den ”osexiga svenska halvledarindustrin”. Så kallar Ebefors den tämligen osynliga inhemska branschen som befinner sig i skuggan av den senaste tidens mediestorm kring den globala bristen på halvledarkomponenter.

– Vi har gjort en kartläggning av den svenska halvledarindustrin och de världsledande tillverkarna vi har i Sverige men som oftast är helt okända då de exporterar 98–100 procent av chipen de tillverkar, säger Ebefors som är biträdande programchef på Smartare Elektroniksystem, ett strategiskt innovationsprogram för att öka konkurrenskraft och tillväxt i svensk industri.

Det är inte många som vet att Sverige har många innovationer på halvledarfronten. Enligt Smartare elektroniksystems kartläggning finns det hela 75 små och medelstora företag som sysslar med någon form av chiphalvledartillverkning. Allt flera av dem är dock numera i utländsk ägo men med omfattande tillverkning i Sverige.

– 2014-2018 köptes flera svenska halvledarbolag upp med kinesernas statsfonder i bakgrunden och svensk världsledande teknik kopierades till Kina. Sedan dess har också japanerna köpt några av de framgångsrika svenska bolagen och nu senaste åren har det varit flera uppköp av stora, amerikanska bolag. Vi ser just nu flera utländska intressenter som hårdbevakar de mindre, innovativa svenska bolagen för möjliga uppköp.

”Sverige är duktigt på forskning inom materialteknik, men vi har inte kommersialiserat det riktigt”, säger Thorbjörn Ebefors.
”Sverige är duktigt på forskning inom materialteknik, men vi har inte kommersialiserat det riktigt”, säger Thorbjörn Ebefors.

Produktionen av halvledarkomponenter är till stor del fokuserad till Taiwan, Sydkorea, Kina och USA och det är dessa som gör de mest avancerade kretsarna. De svenska producenterna fokuserar på tillverkning lägre ner i värdekedjan ofta material och utrustnings- eller sensor relaterat.

– Sverige är duktigt på forskning inom materialteknik, men vi har inte kommersialiserat det riktigt. I Taiwan och Kina finansieras mycket med statliga strategiska investeringar med 10-års planer, sånt gör inte svenska staten. Det är inte sexigt och attraktivt att investera i något som tar tid.

För det tar tid att bygga upp fabriker för halvledarkomponenter. Runt två-tre år från uppstart till profit beräknar experterna. Men i skenet av den stora bristen på chip och koncentrationen av tillverkningen i Asien och USA så har EU bestämt sig för att försöka utveckla den inhemska halvledarindustrin.

I slutet av 2020 aviserade Europeiska kommissionen att 22 EU-länder skrivit under en deklaration gällande utveckling av processorer och halvledarteknologi.

”Det kommer bana väg för en industriell allians”, konstaterade Thierry Breton, kommissionär för den inre marknaden, i ett pressmeddelande.

Sverige är dock ett av de knappt handfull EU-länder som ännu inte har undertecknat initiativet.

– En av anledningarna, tror vi, är att man frångår statstödsreglerna. Europa ska samlat kunna gynna ett enskilt land eller företag för att investera i såna här dyra anläggningar. Sverige bedömer väl att sannolikheten att de ska hamna här i Sverige är så liten att de inte vill vara med och finansiera. Men många andra små EU-länder har gjort den motsatta bedömningen. De inser att en halvledarfabrik i exempelvis Tyskland eller Frankrike också gynnar även deras land när kampen om halvledarna och de nya AI-chipen blir en realitet om några år. Halvledarchip blir en bristvara som kan användas i handelskrig för att blockera länder och regioner.

Ebefors flaggar dock för att Sverige kan förlora mängder av pengar om man låter den svenska – och europeiska – kompetensen och innovationsförmågan rinna ur händerna. Nyhetsbyrån Direkt rapporterade förra veckan att världens största tillverkare, taiwanesiska TSMC, enligt uppgifter förbereder sig för att höja priserna.

– Vi försöker lyfta den här tysta branschen och få folk att inse att det finns en dold industri i Sverige som många inte känner till som omsätter miljardbelopp.

Vad är det som saknas då på hemmaplan?

– Kapitalet. De stora riskkapitalisterna vill ha snabba pengar. Men hårdvara tar väldigt lång tid och kostar mycket pengar innan man får det att rulla. Men när man väl sitter där och genererar stora vinstmarginaler, då är det värt det. Just nu hamnar de ofta utomlands exempelvis i kinesiska eller amerikanska händer.

Den globala halvledarbranschen flaggade i förra veckan om att bristen kommer kunna vara längre än prognoserna, möjligtvis till nästa års slut. Under måndagen meddelade lastbilstillverkaren Scania att man stoppar produktionen i ett flertal fabriker i Sverige. Förra veckan aviserade Volvo cars ett produktionsstopp i sina fabriker i Torslanda och Skövde.

Läs mer:

Scania stoppar produktionen

Hamstring bakom bristen som stänger fabriker

Detta innebär bristen för bilköparen

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt