Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Han förutsåg krisen som ingen annan såg komma

Steve Eisman förutsåg bolånekrisen. Arkivbild.
Steve Eisman förutsåg bolånekrisen. Arkivbild. Foto: Hector Retamal/AFP

Kapitalförvaltaren Steve Eisman förutsåg den bolånekris som orsakade finanskraschen i USA för tio år sedan. Han blev världsberömd efter att en karaktär baserad på honom blev huvudrollen i filmen “Big Short”.

– Nu vill alla att jag ska berätta vad som blir nästa krasch, säger han till DN på tioårsdagen av finanskraschen.

– Jag blickade ut över folksamlingarna och minns känslan av att ingen riktigt förstod vidden av den katastrof som väntade. Då kände jag mig som om jag var på Noas ark. Min egen familj skulle klara sig, men omkring oss tycktes hela världen falla samman.

Själv hade Eisman varnat för kraschen sedan åtminstone två år tillbaka, då han börjat blanka den amerikanska bolåneindustrin och de finansföretag som sålde så kallade CDO:er, där högrisklån buntades ihop med säkrare fordringar till en ny produkt. 

– Jag såg 2006 att bolåneindustrin höll på att kollapsa. Men jag var en nobody. Ingen brydde sig om mina varningar. Jag tror att människor över lag är väldigt dåliga på att se gradvis förändring. Det här hade pågått så länge och folk tjänade så mycket på att sälja hus, så vad var problemet? Ingen ville ta itu med det, säger Eisman till DN. 

När han började tjäna stora summor på att blanka bolåneindustrin kände han ett glädjerus över att dessa företag, som han ansåg var djupt omoraliska, äntligen bestraffades. Samtidigt var han djupt oroad över att vanliga familjer skulle drabbas av bolåneindustrins kollaps.

– Det mest chockerande för min del var att de federala tillsynsmyndigheterna inte gjorde något. De försökte inte ens skydda konsumenter, utan bara bankerna. Det är en av de stora tragedierna med kraschen. 

Strax efter kraschen blev Eisman intervjuad av journalisten Michael Lewis, som gjorde honom till huvudperson i boken “The big short”, en i dag klassisk skildring av finanskraschen. Det blev senare en film där komikern Steve Carrell spelade den roll som baserades på Eisman.

– Det är en jättebra film och jag är väldigt nöjd med Carrells porträtt av mig, säger Eisman.

Filmen fick dock en del kritik för att den avslutas med en kontroversiell analys. I en textruta står det att ingen ställdes till svars för finanskraschen i USA och att inget gjordes för att förebygga nästa kris. Den första delen av påståendet må vara sant, men inte den andra delen. Steve Eisman nämner två viktiga statliga åtgärder som han anser har skapat mer trygghet både för banker och konsumenter i USA.

– Dels regelverket Dodd-Frank, som skapade nya regelverk för bankerna, dels den nya myndigheten Consumer Finance Protection Bureau, som skapat mer trygghet för konsumenter.  Det var mycket bra initiativ och det är skamligt att Donald Trump nu försöker inskränka deras handlingsutrymme, säger han.

I New Yorks finansvärld är Steve Eisman känd för sin frispråkighet och han tycks fortfarande ha förmågan att påverka börser och finansmarknad med ett par dramatiska uttalanden, som när han tidigare i somras kritiserade Tesla och Deutsche Bank. Men han försöker tämja bilden av sig själv som ett finansorakel.

– Nu vill alla att jag ska förutse nästa krasch, men de blir alltid besvikna. Just nu ser jag inget som gör mig särskilt oroad. Jag känner inte längre någon oro över det amerikanska banksystemets hållbarhet.

Han tror att det främsta orosmolnet för världsekonomin just nu är ett upptrappat handelskrig. 

– Jag är demokrat, men jag håller faktiskt med Trump om en del av hans handelspolitik. Det är där högern och vänstern möts i USA just nu. Kina har haft ett orättvist övertag alldeles för länge och det kommer inte att förändras om de inte blir tvingade. Detsamma gäller EU. Så jag hoppas att Kina och EU backar innan handelskriget förvärras, säger Eisman.

Däremot tror han inte att den amerikanska ekonomin kan fortsätta utvecklas som den gör i dag. 

– De senaste tjugo, trettio åren har ekonomin i USA gynnat de rikaste men inte så många andra. Det kan inte fortsätta så hur länge som helst. Företagen gör större vinster men lönerna stiger inte. Trumps skattesänkningar tycks inte öka investeringar och löner, utan det har mest lett till återköp av aktier. Det vore betydligt bättre med ordentliga infrastruktusatsningar än fler skattesänkningar. 

Han tror därmed att den ekonomiska utvecklingen kommer att fortsätta spä på de populistiska strömningarna både till höger och vänster i USA.

– Republikanerna blev populister först men nu händer samma sak med demokraterna. Nästa presidentval kommer att stå mellan två populister.

Om det finns någon industri i dagens USA som påminner honom om bolåneindustrin inför kraschen så är det vinstdrivna college och företagen som förser unga studenter med tvivelaktiga lån för collegeutbildning. 

– Det vimlar nu av studenter som har hutlösa skulder och en värdelös examen från något college som inte har mycket trovärdighet. Det är lika moraliskt bankrutt som bolåneindustrin. Omfattningen är inte lika stor, men när det gäller skadan de åsamkar på människor tycker jag att det är jämförbart, säger Eisman.

Fakta.Steve Eisman

Kapitalförvaltare på firman Neuberger Berman. Född och uppvuxen i New York, utbildad på University of Pennsylvania och Harvard Law School. 2007 var Eisman kapitalförvaltare på hedgefonden Front Point partners i Connecticut.

Han skapade en förmögenhet åt fonden genom att blanka bolåneföretag innan finanskraschen. 

Eisman blev huvudperson i journalisten Michael Lewis bok om finanskraschen, “The big short”.

I filmatiseringen av boken spelas hans karaktär av komikern Steve Carrell. Hans fru, Valerie Feigen, spelas av Marisa Tomei.

2012 startade han en egen hedgefond, Emry Capital. De presterade sämre än börsindex och lades ner 2014.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.