Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-12-03 20:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/han-leder-hemlig-grupp-som-vill-bygga-linbanan-i-goteborg/

Ekonomi

Han leder hemlig grupp som vill bygga linbanan i Göteborg

Det här är en av de databilder över hur linbanan över Göta älv var tänkt att kunna se ut i det förslag som Göteborgs stad och Vättrafik i vintras lade ner.
Det här är en av de databilder över hur linbanan över Göta älv var tänkt att kunna se ut i det förslag som Göteborgs stad och Vättrafik i vintras lade ner. Foto: Tomorrow AB, tmrw.se

Ska linbanan som föll ihop över Göta älv innan den ens hann lämna ritbordet ändå resa sig likt en fågel Fenix bara dagar innan den högtflygande drömmen skulle begravas?

Det hoppas en kapitalstark grupp privata västsvenska företag som erbjuder Göteborgs stad att både finansiera och bygga den – färdig för att resa med om tre år, då staden håller sitt försenade 400-årsfirande.

Det skriftliga förslaget, som först refererades i GP, har framförts till politikerna både i Göteborgs stad och i Västtrafik, det regionägda bolaget som ansvarar för kollektivtrafiken.

Brevet som DN tagit del av är författat av den etablerade företagaren och investeraren Michael Olsson, 57 år. Han kommer från Göteborg men bor i Stockholm. Han är utbildad ekonom vid Harvard och har haft chefsroller i bland annat Electrolux.

Michael Olsson är företagaren och investeraren som frontar gruppen som har en plan för att – trots allt - bygga en linbana över Göta älv i Göteborg.
Michael Olsson är företagaren och investeraren som frontar gruppen som har en plan för att – trots allt - bygga en linbana över Göta älv i Göteborg. Foto: Privat

Olsson sitter i en rad bolagsstyrelser, bland annat Ekmangruppen i Göteborg. Genom sitt företag Novargus är han huvudägare i Funäsdalen Berg & Hotell.

Enligt uppgifter till DN är det genom liftinvesteringarna i Funäsdalen som Olsson har etablerat kontakter med linbanebranschen på kontinenten. Funäsdalen invigde en ny gondollift 2014.

Exakt vilka som står bakom konsortiet som han samlat ihop för en linbana över Göta älv vill Michael Olsson ännu inte gå in på. Projektet har fått namnet Linbanan 2.023.

– Men jag kan säga så mycket att det är aktörer i Västsverige. Däremot kan det mycket väl även handla om internationellt kapital, säger han till DN.

Här är en av bilderna i presentationen av det nya linbaneprojektet som DN tagit del av. Kartan visar tänka sträckningar och möjlig förgrening till Volvo-området.
Här är en av bilderna i presentationen av det nya linbaneprojektet som DN tagit del av. Kartan visar tänka sträckningar och möjlig förgrening till Volvo-området. Foto: Linbanan 2.023.

I brevet till politikerna hävdar Olsson att det är fullt möjligt att bygga den linbana över Göta älv som skrotades i vintras när beslutsfattarna hade fått klart för sig att notan såg ut att springa iväg långt mer än utredarna först beräknat.

Det formella beslutet att avbryta arbetet med detaljplanerna för den kommunala linbanan är planerat att fattas 17 november. Därför skriver Michael Olsson till politikerna: ”Då ärendet befinner sig på stadsbyggnadskontoret för behandling vad gäller detaljplanens hantering på möte den 17 november, ber jag om att få komma tillbaka med fler detaljer kring detta näringslivsinitiativ efter detta”

Vidare skriver han att ”vi är fast beslutna om att vi kommer kunna erbjuda en lösning där finansiering, byggnation och teknisk drift är hanterade och där även de kostnader som hittills lagts ner i utredningar kan återanvändas.”

Gondolerna är i idéskissen tänkta att kunna ta ombord 25 resenärer. Bilden är från den skrotade kommunala planen.
Gondolerna är i idéskissen tänkta att kunna ta ombord 25 resenärer. Bilden är från den skrotade kommunala planen. Foto: Tomorrow AB

När DN på torsdagskvällen talade med Michael Olsson var han en aning överrumplad av att initiativet blivit känt.

– Vi var inte färdiga att gå ut med detta nu, men det som drivit på frågan är ju att detaljplanerarbetet ska avslutas.

Hur kan du och övriga i konsortiet våga er på detta?

– Vi har egentligen bara fått access till det publika materialet. Men den gondol jag själv har haft förmånen att bygga en gång började också lite problematiskt, men blev en väldigt bra investering i slutändan. Det här är förstås mycket större. Men möjligen är det en liten fördel att ha varit med en gång.

Vad kan du säga om gruppen bakom?

– Bara att det är aktörer från Västsverige. Men det finns flera ganska bra exempel på att fristående investeringar i infrastruktur har fungerat förr, som med bygget av Scandinavium och Arlandabanan. Vi hoppas kunna göra något bra för Göteborg. Så om man avvaktar med att avsluta detaljplanerna hoppas vi få presentera oss i god ordning senare. Men utgångspunkten är att bygga utifrån de krav som staden själv ställt.

Har ni något möte med kommunledningen inbokat?

– Nej, inget möte är bokat än. Men om detaljplanen stängs kommer det att ta lång tid innan det åter skulle kunna bli aktuellt att bygga, det är min bedömning.

”Våga lita på näringslivet, vi kan, vi vill och vi levererar efter stadens specifikationer!”, skriver förslagsställarna i brevet.

Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Axel Josefson, skriver i ett sms till DN att man ännu inte har hunnit titta på förslaget.

”Så det är för tidigt att uttala sig om det. Men jag tycker att det är positivt att man vill vara med och utveckla Göteborg.”

En aktiv part i debatten om linbanan över Göta älv är Västsvenska handelskammaren. Där säger vd:n Johan Trouvé till DN att styrelsen är positiv till grundtanken.

– Styrelsen står bakom att Göteborg behöver fler älvförbindelser, två-tre till de närmaste åren. Därför är det olämpligt att stänga några dörrar, man bör lyssna på dem. Idén är spännande, även om jag inte närmare känner till just detta konsortium.

När politikerna i Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen beslöt att lägga ner de långt framskridna linbaneplanerna var man inte helt eniga. Kraftiga motståndare var främst partiet Demokraterna liksom Sverigedemokraterna. Såväl Alliansen som S och inte minst Vänsterpartiet har länge varit tillskyndare.

Förslaget om att avbryta planeringen lades i kommunstyrelsen av Demokraterna och Socialdemokraterna 11 mars i år. Beslutet i fullmäktige 16 april blev att i stället utreda ett alternativ med elhybridfärjor, bussar och ny gång- och cykelbro.

Då var MP skeptiskt och skrev att ”det är mycket viktigt att nu få en klar bild av vad alternativen till linbanan verkligen kommer att innebära och kosta.”

Vänsterpartiet ville däremot inte avsluta linbaneplanen och föreslog i stället att trafiknämnden skulle ta fram förslag på en enklare och billigare lösning.

Men för en omstart krävs av allt att döma även att Västra Götalandsregionen, som äger Västtrafik, ställer sig bakom. Där är intresset för risktaganden just nu mycket lågt, med tanke på den krisartade ekonomin som pandemin skapat.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt