Mängder av norskregistrerade bilar trängs på den stora asfalterade ytan utanför Charlottenbergs shoppingcenter. Sju av tio bilar är från Norge. Här finns över 2.500 parkeringsplatser. Resenärerna lastar in flak med alkohol, läsk, godis och mat från sina överfulla kundvagnar. 

– Jag är här två till tre gånger om året. I dag har jag handlat för 3.200 kronor, säger Roar Mortensen, 64, från Lilleström.

– De har det mesta under ett tak här och det är billigare. Jag åker ofta hit när jag ska handla, säger Lena Gustavsson, 55, från Åmotfors som i dag handlat läsk och godis åt den lokala fotbollsföreningen.

Shoppingcentret ligger bara sex kilometer från Norges och EU:s yttre gräns. Längs vägen hit finns flera mindre lågprisvaruhus. Oslo är 12 mil bort. En miljon norska invånare når hit inom två timmar med bil. 

Och de tjänar snabbt in resan. Ett allmänt högre kostnadsläge, tullar, skatter och växelkursen gör att de köper kött, mejerivaror, apoteksvaror, alkohol, tobak, choklad, läsk och godis till uppemot halva priset här. Även kläder, skor, sportartiklar, leksaker och heminredning lockar.

Den norska gränshandeln i Sverige har ökat konstant sedan 2004. Enligt den norska branschorganisationen Virke går landet därför miste om tusentals arbetstillfällen och mångmiljardbelopp i uteblivna skatter och avgifter – årligen.

Även centrumhandeln inne i Charlottenberg har utarmats på grund av det stora köpcentret som ligger strax utanför. På det gamla shoppingstråket Storgatan talar skyltfönstren sitt tydliga språk. ”Lokale til leie”, står det på norska. Och på dörren till den gamla färghandeln: ”Stängt!”. 

– Att vara på Storgatan är inte det bästa. Du ser själv hur det ser ut. Det går okej för oss men det skulle ha kunnat gå bättre. Vi får det lilla som blir över från köpcentret, säger Cenk Kilincaslan, 48, restaurangchef på Eda pizza.

Kunderna började försvinna redan 2006 när Charlottenbergs shoppingcenter öppnade och Systembolaget, det stora dragplåstret för norrmän, också flyttades dit från Storgatan. Bland centrumhandlarna rådde det inga tvivel om att kommunen hjälpt Systembolaget att flytta för att få en etablering av köpcentret. Snart tvingades lokala handlare lägga ner. Konkurrensen blev för stor.

På Storgatan finns i dag Konsum, ett konditori, en järnaffär, en fotvårdsbutik, tre frisörer, en optiker, en grill, några restauranger, en blomsterhandel, en garnaffär, två inredningsbutiker, två secondhandaffärer och en outlet.

– Det är jättebra att köpcentret finns men jag kan sakna den gamla gatan med småfik och småbutiker, säger frisörskan Lina Eriksson, 33, som driver Salong Lea som överlevt tack vare att de har många fasta kunder.

Längs vägen från Storgatan till det stora shoppingcentret ligger en butik som drabbats hårdare av konkurrensen. 

– Vi sålde väldigt bra när vi hade all norsk trafik upp mot centrum. Sen kom köpcentret och vi förlorade en massa spontana kunder som nu stannar där, säger Ulf Gustafsson, 64, som äger sportbutiken Bug sport tillsammans med hustrun Berit, 65. 

De menar att köpcentret mest gynnar butikskedjor, som har råd med hyran, och berättar att småbutiker avlöst varandra. Dessutom har nedskräpningen i området ökat och idrottsföreningar mist sponsorer när lokala handlare fått stänga. 

–Jag tycker kommunen även behöver tänka på de enskilda företagare som skattar i kommunen, påpekar Berit Gustafsson.

Mittemot Bug sport, på andra sidan gatan som går mellan shoppingcentret och samhället Charlottenberg, ligger Wermlandsmöbler. 

– Vi har lite tur ändå, för många som ska till köpcentret kommer även hit. 75 procent av vår försäljning är till Norge. Utan Norge hade vi inte haft någon möbelaffär här, säger platschefen David Gillberg, 30.

En annan som är helt beroende av norska kunder är Kari Staatsen, 31, vd för sågverksföretaget AB Hilmer Andersson i Åmotfors utanför Charlottenberg. 

– Vi som industriföretag påverkas inte av köpcentret, som är väldigt bra för kommunen. Vi har ett otroligt bra utbud av alla möjliga butiker som ger arbetstillfällen, även om mycket är deltidsanställningar. Det har gjort att många ungdomar kan bo kvar, säger hon.

– Jag tror inte att lokalföretagarna själva hade kunnat skapa den här utvecklingen av gränshandeln för det kräver ett stort kapital. Vi får vara glada att vi fick chansen att vara med.

Kari Staatsen är även engagerad i den lokala näringslivsföreningen och har tidigare varit politiker för Moderaterna och det lokala partiet Hela Edas Lista.

– Det har varit enormt många diskussioner om vad man ska göra med Storgatan, berättar hon. 

– Möjligheterna finns ju fortfarande där. Får du dit två procent av köpcentrets besökare har du en stor kundbas. Det gäller att erbjuda andra butiker än i köpcentret. Kanske en lokal slaktare eller en liten fiskbutik?

Köpcentret har hjälpt till att sätta Charlottenberg på kartan. Det säger superentreprenören Olav Thon, 96, en av Norges rikaste personer, vars företag äger Charlottenbergs shoppingcenter.

– Det har betytt väldigt mycket för bygden och det har blivit många arbetsplatser. Vi tar tusentals människor till Charlottenbergsområdet varje dag och några av dem kommer självklart också att komma till den gamla centrumgatan om butikerna följer med tiden och har ett utbud som lockar. Men de kan inte stänga butikerna klockan tre på eftermiddagen när köpcentret stänger klockan åtta på kvällen. Det går inte.

Förutom Charlottenbergs shoppingcenter äger Olav Thons företag bland annat Töcksfors shoppingcenter och knappt hälften av Nordby shoppingcenter i Strömstad. Totalt kontrollerar och förvaltar man 80 köpcentrum i Norge, 11 i Sverige och dessutom 80 hotell i Norge och utomlands.

Olav Thon avfärdar kritiken han ibland får om att det byggs för många köpcentrum och att vi borde se över vår konsumtion.

– Kan vi fylla upp våra shoppingcenter med bra saker så kan det ge en livskvalitet det också. Jag tror dessutom att stora köpcenter faktiskt kan vara miljövänliga. Här finns det mesta samlat, man slipper åka mellan butiker fram och tillbaka över staden.  Och det är bättre att norrmännen tar en sväng till Sverige än att de reser till Kanarieöarna eller Sydamerika. 

Men för att Eda kommun ska få stora fördelar av gränshandeln krävs att fler väljer att bosätta sig här. Exempelvis bor många av dem som arbetar i köpcentret i närliggande Arvika kommun, säger Anders Andersson, kommunchef i Eda kommun.

– Så vi får inte deras skatteintäkter. Vi har byggt hyreshus och jobbar på olika sätt för att folk ska flytta hit men många har bara deltidsanställningar i handeln och det är inte tillräckligt för att locka hit dem. 

Han vill också att järnväg, vägar, bredband och mobiltäckning blir bättre. Samtidigt påpekar han att Charlottenberg klarat sig från stor utflyttning på grund av köpcentret 

 – Överallt minskar handeln till förmån för e-handel och köpcentra. Hade vi inte haft gränshandeln hade vi kanske haft ännu tommare på Storgatan. Den ger staten skatteintäkter på åtminstone en halv miljard årligen. 

Kommunen med drygt 8.600 invånare behöver varenda krona. Efter miljonunderskott höjdes skatten i år med 50 öre till 33,95 kronor, över en krona mer än grannkommunen Arvika. Nya miljonunderskott väntar och en skola och ett högstadium kan tvingas stänga. Kommunen har svårt att rekrytera personal. Man hamnade i fjol på 278:e plats när Svenskt näringsliv rankade kommunernas företagsklimat och på 209:e plats i år.

Anders Andersson berättar att kommunen har flyttat sitt bostadsbolag, ett integrationscenter och individ- och familjeomsorgen till Storgatan för att försöka fylla upp lite tomrum efter nedlagda butiker.

– Vi försöker också locka företag men det finns så klart alltid mer att göra och man kanske inte kan vara alla företagare till lags varenda gång.

Frågan är hur Charlottenbergs shoppingcenter kommer att utvecklas framöver. Norska handlare och fackförbund vill jämna ut avgifter och skatter, till exempel den på socker, för att göra det mer attraktivt för invånarna att stanna och handla i Norge. 

Men enligt en rapport som HUI Research gjort på uppdrag av Svensk handel väntas ingen nedgång i gränshandeln de närmaste tio åren. 

– Handel verkar föda handel, oavsett kronkurs och annat, konstaterar sågverkets vd Kari Staatsen. 

– Sen kan man ha synpunkter på att köpcentret har tre jättestora godisbutiker. I Norge har man en hög sockerskatt och det kan man i sig tycka är bra och undra varför inte vi har.

Olav Thon själv säger att han ”har konstant fokus på utveckling” och inte räds en sänkning av den norska sockerskatten.

– Jag vill utveckla Värmland och gränsområdena. I gamla dagar slogs norrmän och svenskar om dessa områden och sen kom en tid då mycket flyttades till andra ställen i Sverige. Nu prövar vi att bygga upp denna del av landet. Jag tror att utvecklingsmöjligheterna är väldigt stora. Jag tror på gränshandel.

 

 

Läs mer: Jens Littorin: Gränshandeln får glesbygden att blomstra 

Läs mer: Storlien – på väg att bli Jämtlands Ullared?