Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-20 17:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/handelsbanken-stanger-kontor/

Ekonomi

Handelsbanken stänger 180 kontor

47:00. Pressträff om Handelsbankens nedläggning av 180 kontor.

Handelsbanken stänger nära hälften av kontoren i Sverige. Parallellt med it-satsningar ska 180 av bankens 380 svenska kontor avvecklas. Totalt 1.000 anställda väntas bli berörda.

– Vi har nått fram till en form av tippingpoint där vi ser att kunderna väljer andra sätt att möta oss, säger bankens vd Carina Åkerström på en pressträff.

Handelsbanken räknar med att vid utgången av 2021 ha minskat antalet kontor i landet till 200 stycken. Nästan hälften av de kontor som finns i dag kommer med andra ord att försvinna.

Bantningen av kontorsnätet beräknas innebära en personalminskning med 1.000 personer i Sverige de närmsta två åren, enligt banken.

– Det är klart att i den här omställningen så kommer vi se en övertalighet i organisationen på drygt tusen personer i Sverige. Det kommer vi naturligtvis också med stor omsorg ta hand om och inleder nu diskussioner med de fackliga representanterna, säger Carina Åkerström.

Än så länge är det inte officiellt vilka orter som kommer att bli av med sina lokala kontor. Arbetet med att bestämma exakt vilka kontor det blir påbörjas nu, även om banken säger sig ha en ganska klar bild över vilka kontor som kommer beröras.

– Det är för tidigt att säga exat. Vi har en ganska god känsla av kontor och orter där vi redan i dag kan se att kunderna valt andra vägar, säger vd:n och poängterar:

– Vi kommer ändå vara den banken som har flest kontor kvar i ute i verksamheten.

Bakgrunden till förändringarna är att allt fler vill göra sina bankärenden digitalt, samtidigt som bankens kärnkunder har alltmer avancerade behov i sina personliga möten på kontoren, skriver banken i pressmeddelandet.

Ulrika Boethius, ordförande i Finansförbundet.
Ulrika Boethius, ordförande i Finansförbundet. Foto: Alexander Donka

Ulrika Boethius, ordförande i Finansförbundet som är största fackförbund inom Handelsbanken, har förståelse för att förändringarna krävs men tycker beskedet är tråkigt.

– Det är en stor andel av Handelsbankens personal i Sverige, säger hon och fortsätter:

– Vi hoppas förstås att man kommer jobba på de sätt man gjort hittills efter 90-talskrisen när man gjort neddragningar i olika omgångar – att man arbetar med frivilliga erbjudanden som förtida pensioneringar eller avgångsvederlag.

En annan aspekt som oroar är tillgängligheten för bankkunderna. Handelsbankens kunder har inte klarat sig undan de senaste årens trend där bankkontor slår igen, men det är ändå en av de banker som haft flest fysiska kontor kvar.

– Handelsbanken har ju liksom varit den sista utposten att hålla fast vid för den här lokala närvaron, så det är säkert många orter i Sverige som känner att nu försvinner ännu en av de här serviceinrättningarna som man tycker ska finnas för att det ska kännas som en levande ort, säger Ulrika Boethius.

Kontorsstängningarna beräknas vara genomförda innan 2022 och ska minska koncernens kostnader, vilket i sin tur kommer att minska bankens intäkter med omkring en miljard kronor.

I bankens pressmeddelande beskrivs förändringarna som en kraftsamling. Ulrika Boethius är inte säker på att alla på banken kommer hålla med.

– Det man försöker säga är väl att man vill utveckla de digitala tjänsterna eftersom efterfrågan på dem är så mycket större än efterfrågan på kontorstjänsterna. Sedan kan jag nog förstå om det finns många som kanske inte kommer uppfatta det som en kraftsamling, säger hon.

Texten uppdateras.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt