Handelsbanken: Svensk familj får 9 000 kronor mindre

Dyr mat, stigande räntor och högt elpris – allt har medverkat till att slå hårt mot hushållens ekonomi.

Handelsbanken har i sin senaste konjunkturprognos låtit privatekonomer räkna på en ganska vanlig typfamilj på två vuxna och två barn. Familjen har knappt tre miljoner i bolån och föräldrarna har medianlön – runt 37 000 kronor i månaden.

Första halvåret i fjol hade familjen cirka 12 500 kronor kvar när alla de nödvändigaste utgifterna var betalda.

– Fram till halvårsskiftet i år har överskottet krympt till knappt 4 000 kronor, berättar Christina Nyman.

– Mycket av det här har redan hänt. Vi räknar med att det ska ner litet till innan vi är nere i de här 9 000 i minskat överskott, tillägger hon.

Därefter kommer hushållen få något bättre ekonomi, men det sker mycket långsamt. Handelsbanken spår att typhushållets överskott växer till runt 7 500 kronor i månaden vid slutet av 2025.

Men att kunna återta all förlorad köpkraft kommer det att ta flera år till. Tappet i reallöner (löner efter inflationen räknats bort) gör att löntagarna i snitt ligger på 2013 års nivå.

– Det tar nog till 2030 innan vi är tillbaka till den nivå vi hade här innan pandemin, säger Nyman.

Det har dock funnits åtgärder som lindrat smällen, inte minst elprisstödet.

– Elprisstödet betyder mycket. Det motsvarar ungefär 1,5 procent i högre lön, säger Nyman.

Än viktigare, när man ser på realinkomster per person, är att arbetsmarknaden har gått förvånansvärt starkt och därmed har fler fått jobb. Dessutom är flera bidrag, som garantipensionen, inflationsskyddade.

– Men det är ändå så att för typfamiljen så är det inflationen och högre räntekostnader som ger det här stora tappet.

Kan man säga att för en typisk medelklassfamilj med bostadslån så är 2020-talet, sett ur hushållets inkomster, något av ett förlorat decennium? Det är ett inledande stort tapp och därefter en långsam återhämtning.

– Ja, absolut, svarar Nyman.

Banken spår att trots att inflationen faller tillbaka kommer räntenivåerna inte sjunka till vad de var innan krisen.

– Vi tror att det kommer att bli en annan fördelning av vad man lägger på boendet och vad man kan lägga på annat. Räntornas andel av hushållets utgifter kommer att vara större, säger Nyman.

Trots att bostadsmarknaden går trögt – antalet affärer har fallit med mellan 25 och 30 procent på ett år - så har priserna sedan årsskiftet faktiskt stigit om än måttligt.

Handelsbanken förklarar det med att det är det lättaste, mest attraktiva objekten som säljs och därmed kan ge högre priser. Men många hushåll kommer att få högre räntekostnader när de lägger om sina lån i höst och början av nästa år och det tror banken kommer att leda till att priserna pressas ytterligare.

Handelsbanken har tidigare spått att prisfallet i genomsnitt blir 20 procent från toppnivåerna förra våren. Hittills har de fallit med runt 15 procent - med stora lokala variationer - vilket betyder att ungefär fem procentenheters ytterligare nedgång är att vänta.

– Det kanske inte sker så snabbt som förra året, men när omsättningen ökar och säljare och köpare börjar hitta varandra får vi ytterligare en prisnedgång, säger Nyman.

Handelsbanken spår att Riksbanken, trots att inflationen är på väg ner, ändå höjer sin styrränta från 3,5 till 3,75 procent i slutet av juni.

– Och sedan tror vi att de ligger still ungefär ett år för att sedan långsamt sänka den i etapper, säger Nyman.

Banken räknar med att den svenska ekonomin, räknat som BNP, sjunker med 0,9 procent i år, stiger med 0,4 procent nästa år och 2,4 procent 2025. Arbetslösheten stiger från 7,5 procent i år till 8,1 procent nästa år, för att sjunka något till 7,9 procent 2025.

Styrräntan kommer att sänkas långsamt i etapper med start nästa år från 3,75 procent till 2,75 procent 2025.