Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hans-arbman-klimathotet-forandrar-bostadsdrommarna/

Ekonomi

Hans Arbman: Klimathotet förändrar bostadsdrömmarna

Östersjön. Foto: Hampus Andersson

Sjötomt och nära vatten är begrepp som brukar få huspriser att skjuta i höjden. I framtiden är det inte omöjligt att orden får en mer hotfull ton. Kanske är sjönära något som vi då för allt i världen vill undvika. För att havsvattennivåerna kommer att stiga med ett varmare klimat råder det inga tvivel om, även om den i delar av landet motverkas av landhöjningen.

Klimathotet ställer mycket av vårt tänkande på ända. Experterna är eniga om att vi måste förändra vårt sätt att leva. Omställningen kommer att påverka oss i många dagliga beslut i vardagen. 

Några av de enklaste råden brukar vara: Släng inte någon mat. Undvik flygresor när det går. Tag cykeln eller tåget i stället för bil. 

Men i den senaste nationella planen för infrastruktur 2018–2029 är det fortfarande vägarna som får mest pengar till drift och underhåll – 164 av totalt 700 miljarder. Järnvägen får nöja sig med 125 miljarder. Om man tittar på större investeringar så får järnvägen dock en större del av kakan.

Infrastruktur är ett ganska hopplöst ord som bara funnits i det svenska språket sedan 1968, men det beskriver våra viktigaste samhällsinstitutioner. Allt sådant som vi lätt tar för givet, sådant som bara ska finnas där och alltid fungera:

Rent vatten i kranen. Reningsverk som tar hand om vårt avfall. Ström i eluttagen. Vägar att köra sin bil på. Järnvägar och flygplatser för att kunna ta sig längre sträckor. Broar och färjor över vattendrag. Lastbilar, godståg och fartyg som ser till att butikerna är fyllda med varor. Bostadsbyggande. Bredband.

Men hur ska infrastrukturen fungera i framtiden när temperaturen och havsvattennivåerna stiger och skyfallen blir fler?

Naturvårdsverket har gjort en sammanställning över vad klimatförändringarna får för konsekvenser för den tekniska infrastrukturen i Sverige.

Här är några scenarier de ser framför sig:

Ökade nederbördsmängder kommer att leda till skadade broar och bortspolning av vägar och vägbanker. Risk för ras och skred.

Regnandet riskerar även att spola bort järnvägsbankar. Kortare tid med tjäle kan leda till fler fallande träd över tågens elförsörjning.

Fallande träd riskerar även att skada master för telekommunikationen.

Strandnära bebyggelse kommer att bli utsatt för översvämningar, framför allt i västra och sydvästra Sverige. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att öka risken för mögelskadade hus.

Både torka och regn riskerar att påverka tillgången på dricksvatten. Vid stora regnmängder kan avloppsanläggningar breddas och föroreningar föras ut i sjöar och vattendrag. Det ökar risken för vattenburen smitta och virus.

Ökad havsvattennivå kan leda till saltvatteninträngning i brunnar.

Men enligt Naturvårdsverkets sammanställning har klimatförändringarna även vissa positiva konsekvenser.

Minskad förekomst av havsis i Östersjön kommer att öka möjligheten till sjöfart längs Norrlandskusten vintertid.

Ett varmare klimat kommer också att minska behovet av uppvärmning kraftigt. Däremot kan behovet av kyla öka sommartid.

Vattenkraftproduktionen gynnas på grund av mer regn.

Om sjöutsikt även i framtiden kommer att ha samma dragningskraft när vi letar efter vårt drömboende återstår dock att se.

Läs även: De ändrade sitt liv för klimatets skull