Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 16:18 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hans-livsverk-ruskade-om-sverige/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Hans livsverk ruskade om Sverige

Imperiebyggaren. Jan Stenbeck poserar i mitten av bilden som finns i MTG:s senaste årsredovisning. Styrelsen i övrigt, från vänster: Asger Aaamund, David Chance, Stig Nordin, Lars-Johan Jarnheimer, Hans-Holger Albrecht och Pelle Törnberg.
Imperiebyggaren. Jan Stenbeck poserar i mitten av bilden som finns i MTG:s senaste årsredovisning. Styrelsen i övrigt, från vänster: Asger Aaamund, David Chance, Stig Nordin, Lars-Johan Jarnheimer, Hans-Holger Albrecht och Pelle Törnberg.

Jan Hugo Stenbeck är död, men hans livsverk finns kvar och de spår det har satt på svensk företagsamhet kommer att synas länge än.

Sedan beskedet om hans bortgång kom på tisdagsmorgonen har kommentarerna regnat, och mängden vittnar om finansmannens betydelse. Under det senaste dygnet har direktörer, anställda och bekanta talar om personen och vännen Jan Stenbeck; forskare och professorer om hans roll i utvecklingen av den svenska näringslivs- och mediepolitiken; ett antal ministrar, inklusive statsminister Göran Persson, har gett sin syn på finansmannen, och en lång rad andra personer har beskrivit och analyserat Jan Hugo Stenbecks in- och utsida.

Det råder ingen tvekan om att det blir tomt efter Jan Stenbeck, hur kontroversiell och stundom illa sedd han än var.

Jan Stenbeck har beskrivits som en näringslivets gossen Ruda, som en udda fågel, som en katt bland hermelinerna. Han väckte uppseende både i sin rena uppenbarelse: stor, pompös och en karl som levde ut och hade yviga vanor; och genom sitt verk: en första klassens entreprenör, en affärsman med sinne, humor och humör. En person som inte drog sig för de oväntade dragen, det politiskt inkorrekta, kryddade med infall och ett och annat jippo. Ingen annan hade satsat 100 miljoner kronor på att Stockholm skulle få snygga millenniefyrverkerier. För Jan Stenbeck var det typiskt.

Det är klart att det blir tomt efter en sådan person.

Jan Hugo Stenbeck blev 59 år. Han föddes 1942 och växte upp på östermalmska Villagatan i Stockholm. Familjen hade sitt ursprung i Dalarna. Jan Stenbeck hade tre äldre syskon, varav endast systern (och förra utrikesministern) Margaretha af Ugglas finns kvar. Modern hette Märtha. Fadern, Hugo Stenbeck, född 1890, var advokat och grundare till familjeföretaget Kinnevik där han också länge var verksam. Som affärsjurist hade han under 1920-talet kom han i kontakt med Ivar Kreuger, och kraschen hade också betydelse för hans eget bygge av Kinnevik.

Yngste sonen Jan tog studentexamen vid Östra real och läste därefter juridik i Uppsala. Han flyttade tidigt till USA och skrevs där redan 1964. Han tog en ekonomiexamen på Harvard 1970 och började jobba på investmentbanken Morgan Stanley.

Jan Stenbecks inträde på stora scenen började under 1970-talet. I USA skapade han bolaget Millicom genom att köpa och omvandla företaget Miltope från försvarsindustri- till telekomverksamhet. Jan Stenbeck insåg att det fanns pengar att hämta i telefonin, och att han var tidigt ute. Bolaget köpte upp mobiltelefonilicenser, främst i ett stort antal utvecklingsländer.

Denna framsynthet, i kombination med en fräck och oförskräckt inställning, har kännetecknat stora delar av Stenbecks företagande.

När han gav sig in på de svenska marknaderna kom han att röra om ganska ordentligt. Det gällde även familjeföretaget Kinnevik, där han efter uppslitande strid tog makten. Fadern hade tänkt föra över bolaget till den äldste sonen Hugo jr, men denne avled i cancer 1976. Testamentet skrevs om med den yngste sonen som arvtagare - vilket betydde att de två mellansystrarna hade förbigåtts. När Hugo Stenbeck den äldre dog 1977 tog en frän strid med systern Margaretha af Ugglas fart. Det slutade med att syskonen bröt, och Jan H fick makten över Kinnevik och skogsbolaget Korsnäs.

Skogen och den traditionella industrin - länge låg också Fagersta och delar av Sandvik under den stenbeckska brättet - har förblivit stommen i sfären. Men det är på de medierelaterade områdena som Jan Stenbeck har satt sina tydligaste spår.

Telefonin i Sverige var liksom i många andra länder hård reglerad vid den här tiden. Samma sak gällde televisionen. I dag finns inget av monopolen finns kvar. De successiva avregleringarna kan delvis tillskrivas Jan Stenbecks agerande - och gäckande av staten.

Jan Stenbeck gav sig in på den svenska telefonimarknaden och försökte förhandla med Televerket redan på ett tidigt stadium under 1980-talet. Det gick inte särskilt bra, men bäddade för senare framgångar. I dag är Tele2 en av hörnpelarna bland de stenbeckska bolagen, också med en fot i utbyggnaden av det svenska 3G-nätet.

På tv-sidan rådde reklamförbud i Sverige - men det struntade Stenbeck i och sände helt sonika sin TV3 från England, under brittisk lag. När ett politiskt beslut så småningom fattades att sjösätta en reklamfinansierad marksänd kanal i Sverige var Stenbeck med och tävlade om licensen. Han förlorade, men när TV4 till slut drogs i gång hade han lyckats knipa åt sig en femtedel av aktierna för en billig penning. I dag är dock Modern Times Group, MTG, på god väg att dra sig ur TV4-projektet efter år av konflikter med TV4:s andra storägare, inte minst Bonniers. "Vi kan använda pengarna bättre på annat håll", kommenterade MTG:s vd Hans-Holger Albrecht aktieförsäljningen.

Under 1990-talet kom gratistidningen Metro att bli en annan omhuldad bebis. Antalet städer har expanderat i snabb takt och i Stockholm där den först lanserades har tidningen på allvar lyckats utmana och ge övriga dagstidningar hicka.

Under Stenbecks hatt ligger även företag som produktionsbolaget Strix, satellitdistributionsbolaget Viasat, reklamsäljbolaget Airtime, översättningsföretaget SDI Media, tv-shop, tidskriften Moderna Tider och radiokanalnätet Rix; liksom projekt som Stockholms millenniefirande, en gigantisk artist- och fredsgala på Colosseum i Rom i våras, samt, inte minst, jättesatsningen på America's Cup - en segeltävling där båtar och lag i världsklass tagits fram och som bäst trimmar in sig i vattnen kring Nya Zeeland inför den stora tävlingsstarten i oktober. Summor i hundramiljonorsklassen har lagts ned.

Jan Stenbeck tyckte om att använda sina pengar - men bara på sådant som roade honom. Han kunde fortsätta mata förlusttidningar som Z och Moderna Tider, men rätt som det var lägga ned, om det passade. Z finns inte mer, Moderna Tider lever men har aldrig bringat in en krona. Finanstidningen lades ned hux flux och de anställda ombads ta sitt pick och pack omedelbart och dra, i stort sett. Arbetsrätten ryckte man på axlarna åt. Jan Stenbeck hade ändrat sig, tidningen skulle bort. I dag är den omskapad och ihopslagen och lever som Finans Vision, en gratisdistribuerad affärstidning.

För den mediepolitiska debatten i Sverige var Jan Stenbeck en blåslampa. Han provocerade och ruskade om, tvingade politiker och etablissemang att inse att allt inte skulle förbli som det alltid varit.

Stenbeck blev också Sveriges egen mediemagnat, en person som utnyttjade sina bolag och sitt inflytande till korsvis marknadsföring och försäljning. För det är, till syvende och sist, det allt går ut på - MTG beskrivs inte som ett mediebolag. Det är ett säljbolag.

Navet i "Our group", som sfären kallas internt, är ändå alltjämt Kinnevik och intressebolaget Invik, och kvar finns Korsnäs med sin skog. Skog för två miljarder kronor såldes dock i somras till statliga Sveaskog och det spekulerades i att Stenbecksfären var i akut pengabehov. För allt är inte guld - eller gröna skogar och imperiet har svajat betänkligt.

Det gamla bolaget Millicom finns fortfarande men har dragits med tunga finansiella problem. Metros expansion har inte varit gratis, och nu får vidare expansion vänta. Först måste det håvas in lite pengar. MTG och Tele2 har det inte heller helt lätt.

Det ger upphov till rykten; det är nämligen inte helt lätt att få en överblick och en uppfattning av Jan Stenbecks alla bolag. Korsägande och stundom svårtolkad redovisning har irriterat många som kliat sig i huvudet och undrat om det finns något självändamål med att vara knepig. Det har inte heller varit alldeles lätt att fråga - Jan Stenbeck gav mycket få intervjuer och visade sig sällan på bolagsstämmorna i Gamla stan, trots att han ofta var i stan. Kinneviks hjärta ligger på Skeppsbron 18, en adress intimt förknippad med Jan Stenbeck.

Själv bodde han ömsom på Manhattan, ömsom på gården i Luxemburg. Av de fyra barnen är det bara den äldsta dottern Cristina som talar svenska. Modern, Merrill McLoud, blev Jan H:s hustru 1976. De skilde sig 23 år senare.

Mycket av det Stenbeck har kommit att stå för i Sverige har att göra med just det osvenska: hans sätt att bedriva affärsverksamhet, att inte ducka för konflikter eller utmaningar och att aktivt mucka gräl (inte utan ett flin) har provocerat många. Den företagskultur som råder i bolagen har kallats grabbig och hård, där den som misslyckas gör bäst i att sticka. Den som gör bra ifrån sig blir emellertid befordrad och uppskattad.

Bilden av personen Jan Stenbeck är dubbel: å ena sidan den närmast mytiska gestalt som styrde och ställde efter sitt eget huvud - nyckfullt, maktutövande, med ständig kontroll över allt. Å andra sidan den person som beskrivits som ett värdefullt stöd, en person som såg människors potential, en känslig man.

Till och med kulturminister Marita Ulvskog - mediepolitiskt en av Stenbecks hårdaste kritiker - sa i sin kommentar till TT att "de gånger jag träffade honom personligen uppfattade jag honom som en blyg och snäll människa".

När någon avlidit blir det med ens betydligt svårare att kritisera personen i fråga. Om någon blivit kritiserad under sin livstid så är det Jan Stenbeck, men sedan i går morse har påfallande många hävdat att mediebilden av Stenbeck varit orättvis och negativ - att affärsmannen i själva verket var en mänsklig, humoristisk och intresserad person.

Bilden av Jan Hugo Stenbeck förblir kluven - och myten om honom kommer inte att dö i första taget.

Fakta/Om Jan Stenbeck

Finansmannen Jan Stenbeck föddes 1942 på Östermalm i Stockholm. Efter studentexamen vid Östra Real och en jur kand i Uppsala tog han en ekonomexamen vid Harvard i USA 1970.

Därefter fick han anställning på investmentbanken Morgan Stanley. Efter några år på Morgan Stanley slog han sig ihop med några kollegor på investmentbanken och bildade ett litet bolag med inriktning på mobiltefoni.

Och det var nu i mitten av 1970-talet som hans karriär i affärslivet tog fart på allvar i och med bildandet av mobiltelefonbolaget Millicom.

Hans far Hugo Stenbeck efterlämnade stora tillgångar i form av bland annat skogsbolaget Korsnäs och stålbolaget Fagersta som placerades i maktbolaget Kinnevik.

Efter en uppslitande konflikt med systern och förre utrikesministern Margareta af Ugglas tog han över makten över familjeimperiet 1983 och började flytta över Kinneviks tillgångar från gamla branscher till nya. Från skog och stål till media och telekom.

Han har beskrivits som hårdför och hänsynslös. Men samtidigt har hans förespråkare hävdat hans stora betydelse för omvandlingen av telekomsektorn och hans okonventionella sätt att utmana och besegra etermediemonopolet.

Jan Stenbeck efterlämnar fyra barn. Han skilde sig 1999 och har de senaste 25 åren bott i USA.

Källa: TT

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.