Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-26 14:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hans-strandberg-darfor-vill-natbolagen-vara-med-och-dela-pa-elaterbaringen/

EKONOMI | KOMMENTAR

Hans Strandberg: Därför vill nätbolagen vara med och dela på elåterbäringen

Svenskarna hukar under stigande elpriser och regeringen har lovat kompensera med uppemot 90 miljarder kronor. Den kakan vill nu elnätsbolagen, som har monopol, ha en del av, skriver DN:s Hans Strandberg.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Vad är det som händer?

Det handlar om fysikens lagar – när du överför el går en del förlorad som värme – och om pengar. De svenska nätbolagen – jättarna heter Vattenfall, Ellevio och Eon – måste betala dessa förluster genom att köpa el på den nordiska elbörsen. Med stigande elpriser ökar dessa kostnader och nu varnar flera elnätsbolag i DN Debatt för rejäla avgiftshöjningar redan på kundernas oktoberfaktura.

Vad är en nätleverantör?

Sveriges elnät har tre nivåer. Statliga svenska kraftnät står för det landsomfattande skelettet, stamnätet, det finns ett antal regionnätsägare och uppemot 150 så kallade lokalnät. Ditt lokala elnätsbolag tar ut dels en fast avgift beroende på hur mycket ampere du har i säkringen, dels en rörlig som beror av din förbrukning.

Kan konsumenterna byta nätleverantör?

Nej, de har ett monopol inom sitt område (det skulle bli för dyrt med konkurrerande elnät), men i gengäld omfattas de av regleringar, som övervakas av Energimarknadsinspektionen. Reglerna har tre ben: Avkastningen ska vara rimlig, kostnaderna ska vara rimlig och leveranskvalitet ska vara bra (men inte f ö r bra och inte f ö r dålig).

Enligt Energimarknadsinspektionen har elförlusterna i nätet länge bara stått för cirka 5 procent av nätbolagens kostnader. Men nu hävdar bland annat Ellevio i sin debattartikel att man kan behöva öka priset till kunderna med uppemot 30 procent.

Vad vill elnätsbolagen?

Den sittande regeringen har lovat kompensera konsumenter och företag genom att använda de så kallade flaskhalsavgifterna, det kan handla om uppemot 90 miljarder i år. Avgifterna är en följd av att el förs mellan elområden med olika priser och hamnar hos Svenska Kraftnät.

Myndigheten har nu uppdraget att föreslå hur återbäringen ska fördelas – men nu vill elnätsbolagen vara med och dela på kakan. Detta genom att en del av pengar används för att slopa den så kallade stamnätsavgift de betalar till Svenska kraftnät, vilket man menar skulle kunna lindra bördan för deras kunder.

Det återstår att se om Svenska kraftnät lyssnar på bolagen – och i slutändan är det Energimarknadsinspektionen som kan ge grönt ljus för det.

Ämnen i artikeln

Elpriset
Elnätet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt