Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-12 06:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/har-bor-de-som-har-mest-och-minst-boyta/

Ekonomi

Här bor de som har mest och minst boyta

Karlaplan i Stockholm.
Karlaplan i Stockholm. Foto: Bertil Ericson/TT

Bostadsbeståndet i Sverige utnyttjas dåligt. Över 351.000 villor är ensamhushåll, samtidigt som bostadsbristen är omfattande.

Trångboddheten ökar och är särskilt stor i socioekonomiskt utsatta områden.

Kristoffer Örstadius
Rätta artikel

Drygt var tionde svensk flyttade förra året. För få, anser experter som varnar för att inlåsningseffekter på bostadsmarknaden gjort att få byter bostad. Skatteverket registrerade förra året 1,4 miljoner flyttningar, varav majoriteten skedde inom samma kommun.

DN:s granskning visar att Sverige utnyttjar det befintliga bostadsbeståndet dåligt. Drygt 351.000 villor i landet är ensamhushåll, enligt Statistiska centralbyrån. Det motsvarar ungefär var femte villa i Sverige. 306.000 av dem ligger i kommuner med bostadsbrist.

Samtidigt finns ett växande problem i Sverige med trångboddhet, som en konsekvens av bland annat bostadsbristen. 16 procent av befolkningen över 16 år bodde förra året på liten yta, vilket betyder att det bor fler personer i bostaden än vad det finns sovrum. År 2000 var andelen 14 procent. För utrikesfödda har andelen ökat från 29 till 33 procent mellan 2000 och 2015.

Statistiska centralbyrån har tagit fram data för DN om hur många kvadratmeter personer bor på i snitt i de olika valdistrikten i Stockholm, Göteborg och Malmö. En visualisering på en karta visar att situationen i stor utsträckning speglar socioekonomiska faktorer. I östra Rinkeby i Stockholm bor invånarna på i snitt 17,8 kvadratmeter per person. Vid Karlaplan är snittet 61,3 kvadratmeter per person.

En närmare analys av statistiken visar också att det i Stockholms kommun finns 9.361 hushåll med en boyta på mer än 100 kvadratmeter per person. De områden som har flest sådana hushåll ligger vid Karlaplan, Sköndal och Hammarbyhöjden.

I Göteborg finns det 7.129 sådana hushåll. I Malmö är antalet 4.527 stycken.

– Många äldre bor kvar i villor, trots att de kanske skulle vilja flytta till ett annat lämpligt boende, till exempel en bostadsrätt. Om man bott länge är det inte ovanligt att säljaren får betala närmare miljonen i reavinstskatt vid byte av bostad, säger Bengt Hansson, analytiker på Boverket.

Flera experter som DN har intervjuat anser att bostadsbeståndet skulle kunna utnyttjas bättre om reavinstskatten förändrades, alltså skatten på vinsten som uppstår i en bostadsaffär.

– Ur ett ekonomiskt perspektiv skulle det vara bättre att ha en fastighetsskatt och ingen reavinstskatt. Det vore bättre ur effektivitetssynpunkt. Då svider det i plånboken att bo stort och dyrt. Och det lönar sig att byta ner till något mindre, säger Jesper Hansson, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Läs mer: Nöjd med flytt trots höjda boendekostnader

Skatten kan bli särskilt påtaglig för dem som köpte sitt hus för många år sedan. Jesper Hansson tror att en del villaägare som är lägenhetsspekulanter blir avskräckta när de räknar på reavinstskattens omfattning. Men det är samtidigt omöjligt att ta reda på hur stor en eventuell effekt skulle bli.

– Det är svårt att veta hur många personer som i praktiken vill flytta. Blir det 1.000 villor som blir tillgängliga i hela landet om man avskaffar reavinstskatten? Eller blir det 100.000? Eller kanske bara 100? Det som däremot är klart är att bostadsbeståndet borde kunna utnyttjas mycket bättre än vad det gör i dag, säger Jesper Hansson.

Grafik: Så många kvadretmeter i snitt bor personer på i de olika valditrikten i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Så trångbodda

är storstadsborna