Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/har-skapas-sveriges-nya-innovationer/

Ekonomi

Här skapas Sveriges nya innovationer

Bild 1 av 7 Mohammed Al Abassi har byggt upp ett fungerande företag med hjälp av KTH:s innovationscoacher.
Foto: Eva Tedesjö
Bild 2 av 7 Thibault Helle visar en vattenmätare.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 3 av 7 Många studenter är sugna på kunskap om hur de kan ta sina idéer till marknaden.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 4 av 7
Foto: Lisa Mattisson
Bild 5 av 7
Foto: Lisa Mattisson
Bild 6 av 7
Foto: Lisa Mattisson
Bild 7 av 7
Foto: Lisa Mattisson

På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm föds många idéer till innovationer. Men det krävs mer än tekniskt kunnande för att lyckas lansera dem. 

Civilingenjörsstudenten Mohammed Al Abassi fick hjälp av skolans innovationscoacher att ta sin idé till färdig produkt.  

I dag kan han leva på sitt företag.

Ett mjukt sorl fyller lokalerna. Många förvänansfulla studenter har samlats på KTH innovations Demoday, en utställning för dem som gått skolans ett år långa program för innovatörer. 

Det har gått fem år sedan Mohammed Al Abassi visade upp den produkt som numera är hela hans yrkesliv på just denna mässa. 

– Det betydde oerhört mycket för mig med det stöd jag fick här att utveckla min idé till en produkt som var redo för marknaden, säger han. 

I kväll är det fler än någonsin som har sökt sig hit. Christan Zachrich är en av innovatörerna bakom Ecogardner, ett självförsörjande akvarium.  Runt honom trängs andra innovatörer med investerare, intresserade studenter och forskare och med de så kallade affärsutvecklingscaocherna, som arbetar på KTH innovation.  Snart är det dags att gå in i den stora hörsalen som ligger intill och lyssna när de nya idebärarna presenterar sina produkter. Men än så länge finns tillfälle att mingla. 

Christan Zachrich är en av innovatörerna bakom akvariet Ecogardner. Här tillsammans med Sean Dougherty. Foto: Lisa Mattisson

När idén till Mohammed Al Abassis och hans nuvarande affärspartners produkt växte fram, en app för att kontrollera och minska hushållens elproduktion, gjorde han sitt examensarbete på programmet Civilingenjör och samhällsbyggnad på KTH. Han hade inte haft några planer på att starta ett företag.  Det var först i slutet av studietiden som han fick upp ögonen för möjligheten. 

– Vi var ju samhällsplanerare, vi tänkte väl att vi skulle arbeta som konsulter eller på kommunen efter examen. Men det finns en kultur här på KTH som gör eleverna inriktade på att hitta nya innovationer, säger han. 

Mohammed Al Abassi och hans två studiekompisar började fundera på en produkt som kunde ge svenskar bättre förståelse för sin egen elförbrukning. I takt med att tanken tog form insåg de att de behövde hjälp.

– Att dra igång något sånt här kräver mycket. Vi var gröna både i energibranschen och vad det gäller mjukvaruutveckling. Så det var mycket att lära, säger han. 

På KTH innovation fick de stöd av affärsutvecklingscoacher med hur de skulle tänka för att utforma sin produkt. De som arbetar där har alla bakgrund inom områden som bioteknik, medicinteknik, miljö och energi. De har varit med och startat företag tidigare och de finns på plats för att guida nya innovatörer genom arbetet med att skapa en hållbar affärsmodell och en eftertraktad produkt. 

Läs mer: Sverige tappar topplats som innovationsland 

Mohammed Al Abassi och hans kollega fick snabbt ompröva sina tankar om hur de skulle gå till väga. 

– Vi fick börja omvänt från vad vi hade tänkt. I stället för att börja utforma en idé och sedan leverera produkten färdig till kunderna blev första steget kundkontakt. Från dag ett var vi ute och pratade med kunderna. Då var det mer idén vi sålde in och vi kunde sedan anpassa den efter behoven som de såg fanns, förklarar han. 

För de som utvecklar sina produkter på KTH innovation finns lathundar för hur man håller intervjuer med målgrupper och undersöker vilket behov det eventuellt finns av deras idé på marknaden. De kan få hjälp att komma i kontakt med rätt företag, lägga upp en lanseringsstrategi och marknadsföra produkten på rätt sätt. 

Målet är att idébärarna ska jobba självständigt med utvecklingen av sin idé. Affärsutvecklingscoacherna finns på plats som bollplank och för att hjälpa till att hitta rätt när det behövs. 

Läs mer: Hjärnforskare: Så kan du bli mer kreativ 

Varje vecka hålls också så kallade batchmöten, ett av många svensk-engelska begrepp som används på institutionen. På batchmötena träffar innovatörerna andra som håller på att utveckla sina idéer. De får möjlighet att prata med varandra, bolla frågor och funderingar och reflektera över vad de har gjort och vad som ligger framför dem.

– Just att få sitta med andra bolag som är i ungefär samma fas var väldigt värdefullt. Vi fick utbyta erfarenheter och idéer och kunde ventilera de tankar vi hade och dra lärdomar av varandra, säger Mohammed Al Abassi. 

Han och hans partner i företaget kunde också få input från dem som hade större kunskap om sådant som de just höll på att lära sig. 

– Alla har olika kompetens, någon grupp hade kanske många bra utvecklare och där kunde vi hämta kunskap som vi behövde, säger han.

Mohammad Al Abassi. Foto: Eva Tedesjö

Mohammed Al Abassi har fortfarande kontakt och utbyter erfarenheter med många av dem han gick på KTH innovation tillsammans med. 

Nu är det nya innovatörer som samlas i KTH innovations lokaler även för att delta i batchmöten. Ett sådant hålls några dagar efter att vi varit på Demoday. Det är lunchrast och vissa droppar in några minuter för sent, från föreläsningar som dragit ut på tiden. 

Tom Magnegård, en av de sex affärsutvecklingscoacher som arbetar på KTH innovation, står i föreläsningssalen. Framför honom sitter sju personer, med lika många idéer och förhoppningar att förändra den bransch de verkar i till det bättre. 

En av dem håller på att utveckla en maskin som ska kunna skapa den perfekta vågen för surfare som tränar, en annan vill bygga ett socialt medium där användarna kan skapa sina egna plattformar inne i appen. Alla har arbetat med sin innovation i tre månader och ska nu se tillbaka på det de har åstadkommit, och framåt mot nästa steg.

De sju bryter nu de ordnade rader som stolarna står uppradade i och delar upp sig i två diskussionsgrupper.

Vi trodde att vi hade lärt känna våra kunder men det hade vi inte, inte på riktigt. Det var vårt största misstag.

Precis som Mohammed Al Abassi har flera av dem i den här gruppen fått ompröva sin idé minst en gång. Från början kändes idén klockren och allt tydde på att de hittat produkten som saknats på marknaden. Men vid närmare undersökning visar sig innovationen inte vara exakt det som deras potentiella kunder behöver. Den hade lite fel inriktning, var lite för avancerad, blev lite för dyr i drift eller hade ett lite för brett anslag. Så tillbaka till ritbordet.

– Vi trodde att vi hade lärt känna våra kunder men det hade vi inte, inte på riktigt. Det var vårt största misstag. Vi har fått tänka om en hel del och det har tagit tid, säger Alexander Askling som arbetar med Zeat, ett bokningssystem för poolområden på hotell.

Philip Claesson och hans kollegor på Klimato – som tillhandahåller en tjänst som räknar ut hur mycket koldioxid varje måltid som en restaurang eller ett cateringföretag serverar släpper ut – har ett annat problem. Produkten kom helt rätt i tiden och framgången kom nästan för snabbt. Redan efter några veckor på KTH innovation har de fått sina första kunder, några av dem i toppskiktet i sin bransch. 

– Vi jobbar hela tiden, sitter på helgerna och till sent på kvällarna. Mycket måste fortfarande göras manuellt och det tar tid att färdigställa innan vi kan skicka ut till kunden, säger Philip Claesson. 

Planen är att den mjukvara som Klimato utvecklar snart ska kunna göra det som de nu gör för hand, men än krävs det mer programmering innan siffrorna blir tillförlitliga utan mänsklig inblandning och kontroll. Philip Claesson funderar på om de kanske har varit för snabba med att sälja sin produkt till så många kunder. 

– Det är klart att det är jättekul att det går så bra men det är lite för mycket nu, säger han.

Långt ifrån alla som startar på KTH innovation kommer lika långt som Philip Claesson, Mohammed Al Abassi och de andra som har lanserat sitt företag på marknaden. KTH innovation har medvetet få kriterier som måste uppfyllas för att få starta och varje år tas 300 unika idéer in. Poängen är att programmen ska ha en slags självsållande effekt och att innovatörerna själva får upptäcka om deras produkt håller eller inte.

– Det är ju absolut inte 300 bolag som når marknaden varje år. Vårt system är som en trappa, med stor selektering. En stor del av vår funktion är också att sålla agnarna från vetet, säger Lisa Ericsson, chef över KTH innovation, och fortsätter: 

– Det handlar mycket om lärande. Flera av dem som börjar hos oss och som har en innovation som kanske inte flyger slutar ändå på olika start up-bolag och söker sig till de sammanhangen senare i karriären. Det är också en viktig aspekt. 

Lisa Ericsson, chef över KTH innovation, talar på Demoday. Foto: Lisa Mattisson

Det är ofta omöjligt att veta i förväg vilka som ska lyckas och inte. Om de gör det eller inte handlar ofta om annat än om själva produkten, menar Lisa Ericsson. I stället är det uthållighet, samarbetsförmåga och kapacitet att anpassa sig efter marknadens behov som blir avgörande. Många på KTH innovation hinner fram till sin tredje innovation innan de hittar rätt, förklarar hon. 

– Det är ju också det som skiljer agnarna från vetet, förmågan tänka om. Det är verkligen inte helt rätt. Många kommer hit och har storslagna planer om att bygga den perfekta produkten och då blir det ett hårt slag när de kommer ut till kunderna och inte får den positiva respons som de väntat sig, säger Lisa Ericsson. 

Även Mohammed Al Abassi och hans kollegor har fått ompröva sin idé flera gånger. Han tror inte att det går att undvika misslyckandena när man utvecklar en ny produkt. 

– Ingen idé är helt rätt från början utan man får jobba om och anpassa och till slut så kanske man hittar något som kan flyga. Eller så gör man inte det. Det kan vara rätt tufft såklart, säger han. 

Men trots det tycker han inte att han har behövt offra något av sin idé, han menar att de högt flygande planerna fortfarande finns där. 

– Man är ju lite naiv i början och vill ha allting men för vår del har vi kanske inte behövt döda en massa älsklingar utan vi har snarare skjutit på dem. Vi måste börja någonstans, men vi måste inte slänga bort alla visioner för det. Det kommer finnas tid för dem senare. 

Bild 1 av 4 Oytun Yildirimdemir och Theresia Silander Hagström, grundare till företaget Eatit. En digital dietist som kombinerar det du vill äta med det du bör äta. ”Vi hoppas kunna hjälpa människor att hitta mat som funkar för dem efter deras förutsättningar.”
Foto: Lisa Mattisson
Bild 2 av 4 Karoly Szipka ska ta doktorsexamen på KTH. ”Vi utvecklar produkten Smart censorbox. Den ska kunna integreras i industriella maskiner och hjälpa till att förutse produktionsmönster. Det är ett hett ämne nu och ska vi hjälpa till att effektivisera industrierna med hjälp av den här tekniken.”
Foto: Lisa Mattisson
Bild 3 av 4 Christian Zachrich och Sean Dougherty, nyutexaminerade ingenjörer och medgrundare till företaget Ecobloom som utvecklar Ecogardner. ”EcoGarden är ett smart miniatyrväxthus och ett självförsörjande akvarium. Ett intelligent ekosystem som hjälper användarna att ha färska grödor året om. De kan styra och övervaka odlingsprocessen, mata fiskarna, kolla temperatur eller kontrollera ljus direkt i appen. Visionen är att bidra till en mer hållbar värld för framtida generationer genom att bemyndiga användare att äta nyttigare, leva hälsosammare och odla smartare.”
Foto: Lisa Mattisson
Bild 4 av 4 Ramtin Massoumzadeh och Thibault Helle, nyligen utexaminerade från civilingenjörutbildningen på KTH och grundare av företaget Labtrino. ”Vi utvecklar smarta vattenmätare. Tekniken gör det möjligt att ta betalt för den exakta mängden vatten som förbrukas. Vi hoppas att det kan göra gemene man mer medveten om hur mycket vatten de förbrukar och att det i sin tur kan minska den onödiga vattenförbrukningen.”
Foto: Lisa Mattisson

 

 

 

Läs mer: ”Att fundera, förbättra och hitta på nytt gör oss till människor”