Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Höga halter kvicksilver i Bolidens giftiga avfall

Boliden giftslamm efter att det flyttats till en ny plats längre upp i bergen. Arkivbild
Boliden giftslamm efter att det flyttats till en ny plats längre upp i bergen. Arkivbild Foto: Thomas Karlsson

Giftigt avfall från svenska gruvbolaget Boliden skeppades 1984 till Chile. Men det upparbetades inte vilket orsakade omfattande hälsoproblem. Nu visas att om en upparbetning hade gjorts så kunde det ha orsakat en ännu större skandal.

Det är när man mäter kvicksilverhalten i de 20.000 ton avfall som Boliden Mineral skickade till den chilenska staden Arica som den potentiella skadan tonar fram.

Hittills har det i rätten mest talats om hur mycket arsenik och bly som avfallet innehöll.

Arica Victims, bolaget som driver 796 chilenares talan i 100-miljonermålet mot Boliden, har för att slå fast att avfallet var miljöfarligt fokuserat på mängden kvicksilver.

– Det visar sig att slammet innehöll sammanlagt mellan 180 och 280 ton kvicksilver. Tänk på hur vi hanterar termometrar som innehåller några gram, säger Göran Starkebo, advokat i målet.

Arica Victims har i sin plädering sammanfattat kunskap i målet som baseras på dokument, en patentansökan som Bolidens författade 1980 och de upprepade platsbesök Bolidens personal gjorde. Det visar att den anläggning som fanns och sättet den skulle användas på visserligen utvann arsenik, men att kvicksilvret, upp till 280 ton, skulle förångas, blåsa ut i skorsten och landa någon annanstans.

Promel, det chilenska bolaget som skulle upparbeta avfallet, kom aldrig längre än till en testkörning om 300 ton. Bara där ska 3-4 ton kvicksilver ha släppts ut.

– Det var illa att de ens testkörde men på sätt och vis var det bra att de aldrig upparbetade allt. Det hade sannolikt gett oerhört mycket större konsekvenser, säger Johan Öberg, chilenarnas advokat.

I pläderingarna har Arica Victims också borrat sig fast i att Boliden vid två tillfällen bröt mot lagen när man skickade avfallet. Dels bröt man mot hanteringstillståndet, dels mot det utförselförbud som gällde miljöfarliga produkter.

Boliden hade tillstånd att hantera avfallet, men den hanteringen skulle ske i samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelsen.

– Vi har alla protokoll och det nämns inte att avfallet ska flyttas utomlands, säger advokat Göran Starkebo.

Bolidens miljöchef Rolf Svedberg har under rättegången vittnat om att han pratat med Naturvårdsverkets chef innan utförsel. Men det finns enligt chilenarnas advokater inga protokollnoteringar om detta och länsstyrelsen, den andra samrådsparten, har inte alls tillfrågats.

– Boliden förde ut avfallet bakom ryggen på svenska staten samtidigt som Boliden förhandlade med svenska staten om vad man skulle göra med detta, säger Starkebo.

Arica Victims advokater passade också på att bemöta tidigare kommentarer från Boliden att bevisningen skulle vara anekdotisk.

– Det handlar om sjukdomar, försämrad hälsa och död. Aricabornas problem har dokumenterats i mängder av rapporter och utredningar och ändå får jag en känsla av Boliden att vi i sju veckor diskuterat något som inte har hänt. Vi har en flod av bevis, säger Johan Öberg, advokat.

Bolidens advokater har tidigare hävdat att det var de chilenska myndigheterna som skapade problem när de tillät bostadsbyggande intill deponiområdet.

Rättegången har pågått i två månader och avslutas på torsdagen när Bolidens advokater håller sina slutanföranden.

Läs även: Jag vill bara få pengar så vi kan flytta.

 

 

Började på 80-talet

Boliden avyttrade 1984-85 till Chile 20 000 ton avfall, så kallat våtverksslam.

Slammet innehöll flera hälsofarliga metaller och skulle upparbetas.

Företaget som skulle upparbeta gjorde aldrig så. Högen blev liggande och massorna användes som fyllnadsmaterial i bostäder och blev barnens lekplats.

Flera har fått svåra skador och 796 av dessa har stämt Boliden på totalt 102 miljoner kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.