Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Högskoleministern: Landstingen måste betala specialistsjuksköterskor bättre

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Foto: Pontus Lundahl/TT

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning, ger landsting och regioner bakläxa: de måste låta sjuksköterskor specialistutbilda sig med bibehållen lön – men också se till att barnmorskor och andra färdiga specialister får en ordentlig lönekarriär, säger hon. 

Det har landstingen råd med, hävdar Helene Hellmark Knutsson.

– Från regeringens håll har vi ju bidragit både med professionsmiljarden och de extra välfärdsmiljarderna till kommuner och landsting, säger statsrådet med ansvar för högre utbildning till DN.

Höjer inte landsting och regioner specialistsjuksköterskornas löner och förbättrar deras karriärmöjligheter kommer inte tillräckligt många sjuksköterskor att ha tillräckliga incitament att lägga tid på en specialistutbildning, varken till barnmorska eller till andra bristspecialiteter, anser Hellmark Knutsson.

– Här måste SKL och landstingen ta ett större arbetsgivaransvar. 

Men Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tycker ju inte att de utlovade 20 extra miljarderna som regeringen vill kalla välfärdsmiljarder täcker deras kostnadsökningar? Finansminister Magdalena Anderssons löfte om 20 miljarder i höjda anslag för bibehållen välfärd 2019–2022 räcker enligt SKL knappt halvvägs?

– Jo, men till exempel Stockholms läns landsting, som verkligen skulle behöva åtgärda sin brist på sjuksköterskor och öppna stängda sjukhusavdelningar, har fått 380 miljoner kronor, plus ökade skatteintäkter, påpekar Helene Hellmark Knutsson.

– Det borde inte vara omöjligt för dem att förbättra sjuksköterskornas löner och arbetsvillkor.

Som DN berättade i söndags hade i höst två av tre av högskolans vårdutbildningar färre sökande än för ett år sedan. Det visar färska siffror från SCB och Universitets- och högskolerådet.

På barnmorskeprogrammet minskade sök­trycket inför våren med en femtedel. Detta samtidigt som vården skriker ­efter sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

Trenden med minskat antal ­sökande ses i alla utbildningar med yrkesexamen, visar tidningen Vårdfokus, som tagit fram siffrorna.

Bekymmersamt, tycker högskoleministern. 

– Vi har ju ett stort behov av fler sjuksköterskor och specialister. Att färre nu söker gör det ännu viktigare att behålla de sjuksköterskor som vården har. 

Barnmorskeprogrammen var redan i våras hårt drabbade när färre över lag sökte sig till högskolan, till stor del beroende på den goda arbetsmarknaden, men också på grund av mindre årskullar. Inför höstterminen i år var det nästan 30 procent färre som sökte barnmorskeprogrammet jämfört med höstterminen 2016.

Inför vårterminen 2018 ser barnmorskeutbildningarna ett tapp i antalet förstahands­sökande med nästan 20 procent. Det är det största tappet bland Vårdförbundets yrkesgrupper.

Helene Hellmark Knutsson konstaterar att antalet platser på barnmorskeutbildningarna ökat med cirka 300 per år, från 2015 och framåt. 

– Men problemet har framför allt funnits i den verksamhetsförlagda utbildningen, att det varit svårt att få fram handledare.

I somras tillsatte regeringen en utredning kring vad som hindrar fler sökande till specialistsjuksköterskeutbildningarna och andra hälso- och sjukvårdsutbildningar. Utredningen, som görs av Kenth Nauclér, själv sjuksköterska och tidigare förhandlingschef i Vårdförbundet, ska lämna sina förslag i slutet av 2018. 

– Stockholms läns landsting ligger redan i framkant och ministern Helene Hellmark Knutsson slår därför in öppna dörrar. Vi erbjuder redan full lön för sjuksköterskor som väljer att bli specialistsjuksköterskor eller barnmorskor. Vidare har landstinget redan tagit fram en klinisk karriär - kompetensstege – för sjuksköterskor. Den beskriver en tydlig karriärväg för sjuksköterskor liknande den som läkarna har, säger personallandstingsråd Peter Carpelan (M).

– Ministern menar att regeringen gör en satsning på 380 miljoner kronor, men det är felaktigt att kalla det en satsning. Stockholms läns landsting betalar 1,5 miljarder till skatteutjämningssystemet, som det enda landsting i hela Sverige, vilket betyder att vi betalar väsentligt mycket mer än vad regeringen tillför Stockholm.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.