Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 07:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hogskoleministern-vill-infora-ett-nytt-nationellt-behorighetsprov/

Ekonomi

Högskoleministern vill införa ett nytt nationellt behörighetsprov

Matilda Ernkrans, (S) minister för högre utbildning och forskning. Foto: Lisa Mattisson

Det var inte bara 30 miljoner kronor som har satsats på att utveckla högskoleantagningen av personer med reell kompetens. Satsningarna kostade totalt 90 miljoner kronor 2016–2018 – och har än så länge bara inneburit att några hundra har börjat studera. Högskoleministern vill nu införa ett nytt nationellt behörighetsprov.

– Det är alldeles uppenbart att det här arbetet inte är färdigt. Jag kommer själv att följa och initiera engagemang omkring det här. Det är viktigt att vi får fler vägar in i högskolan, säger Matilda Ernkrans, (S) minister för högre utbildning och forskning. 

Hon fortsätter:

– Min bild är ändå att pengarna har gjort skillnad, men det finns som sagt mer att göra.

Under tre år satsades först 30 miljoner kronor till lärosätena för att de skulle hitta sätt att rekrytera studerande med reell kompetens, det vill säga de som inte har en gymnasieexamen, men som skaffat sig kompetens på annat håll. Därefter var det Universitets- och högskolerådet, UHR, som fick 30 miljoner kronor varje år ytterligare två år, för att stötta arbetet. 

Men resultatet är lamt. Myndigheterna har inte ens lyckats samla in uppgifter på antalet sökande och antagna från lärosätena. Det finns alltså ingen officiell statistik över hur de 90 miljonerna har betalat sig. DN tog kontakt med de statliga lärosätena och fick uppgifter från 20 av dem, vilket vi publicerade i gårdagens tidning. Antagningen av dem med reell kompetens varierar stort, men det rör sig om några hundra personer. 

Vad ska du och regeringen göra för att fler ska kunna komma in på reell kompetens på högskolan?

– Framförallt tänker jag följa hur lärosätena prioriterar den här frågan. Det är en del av deras uppdrag. Så länge som vi har brist på samhällsviktiga yrken som lärare, sjuksköterskor och ingenjörer är det alldeles uppenbart att fler faktiskt måste kunna komma in, genomföra en utbildning och sedan bidra på arbetsmarknaden, svarar Matilda Ernkrans. 

Hon vill också se en samordning av antagningen genom att det införs ett nationellt behörighetsprov för den grundläggande kompetensen. I dag är det varje lärosäte som gör sina egna prövningar.

– Ett behörighetsprov skulle vara ett sätt att skapa mer nationella likvärdiga möjligheter. Det skulle kunna öppna upp vägarna och kanske sänka trösklarna, för en elektriker som vill bli elingenjör, till exempel. Ett nationellt behörighetsprov har utretts och föreslagits i tillträdesutredningen. Det finns förberett och jag har ambitionen att kunna ge det stödet till våra lärosäten. Men hur och när och på vilket sätt får vi återkomma till, säger hon och avslutar:

– Jag har ambitionen att leverera på det. Men under tiden så har lärosätena uppdraget och jag kommer att följa hur man prioriterar den här frågan strategiskt. Jag vet att det finns goda exempel, som på Malmö universitet där man har jobbat på bra med detta.

Läs även: Jag var överkvalificerad för komvux