Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-19 13:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hojda-minimiloner-i-usa-men-manga-behover-ha-flera-jobb/

Ekonomi

Höjda minimilöner i USA – men många behöver ha flera jobb

Nancy Pelosi, demokratisk talman i det amerikanska representanthuset, tillsammans med partikamrater och aktivister i samband med att lagstiftning om minimilöner behandlats. Foto: J. Scott Applewhite/AP

NEW YORK. Minimilönen har höjts kraftigt i New York och många andra storstäder och delstater i USA. Konservativa kritiker har varnat för att höjningarna kommer att leda till ökad arbetslöshet, men så har det inte blivit. Däremot är det många arbetare som trots höjningarna tvingas ta ett andra jobb för att klara av vardagens utgifter.

Vishally Ahmed är ensamstående mamma och har arbetat som undersköterska i New York de senaste tio åren. Vid det förra årsskiftet höjdes hennes timlön från 10 till 15 dollar, efter att hela delstaten New York genomförde en höjning av minimilönen. Hon säger till DN att det innebar att hon får ungefär 300 dollar mer i månaden efter skatt, en väsentlig skillnad som gjort livet enklare. 

– Jag fick fem dollar mer i timmen, det var en rejäl skillnad. För en ensamstående mamma gör det livet mycket lättare. Det är fortfarande en kamp för att klara sig, men jag överlever nu, säger Ahmed till DN.

I flera av USA:s största städer och delstater har minimilönerna höjts kraftigt de senaste åren. Efter att Seattle blev det första storstadsområdet som höjde den garanterade minimilönen till 15 dollar i timmen har bland annat Chicago, Washington DC och delstaterna Kalifornien, Maryland, Massachusetts, New Jersey och New York följt efter.

New Yorks guvernör Andrew Cuomo. Foto: Kena Betancur/AFP

– New York leder kampen för ekonomisk rättvisa och vi är stolta över att sätta den nationella agendan genom att höja lönerna, sade delstatens guvernör, demokraten Andrew Cuomo, när lönehöjningen genomfördes.

I New York genomfördes en första höjning för stora företag vid det förra årsskiftet. Nu den 1 januari höjs lönerna även på mindre företag, med färre än tio anställda. Höjningen beräknas då omfatta en och en halv miljon yrkesarbetare i delstaten New York nästa år. Andrew Cuomo hävdar att höjningarna redan bidragit till rekordlåg arbetslöshet, minskad fattigdom och mindre stressade familjer, eftersom fler arbetare kan leva på en lön i stället för att behöva ta två eller flera jobb. 

Ända sedan finanskrisen 2008 har det varit en landsomfattande debatt om de låga löner som tvingar många arbetare att ta extrajobb i USA. Rekordmånga amerikaner, nästan 8 miljoner, har i dag mer än ett jobb, enligt USA:s myndighet för arbetsmarknadsstatistik.

Fackförbund och aktivister har framgångsrikt drivit en kampanj i liberala delstater, under namnet Fight for 15, för att höja minimilönen till 15 dollar. De argumenterar också just för att USA under en blomstrande ekonomi inte längre ska behöva ha arbetare som tvingas jobba två, tre jobb för att klara sig.

Men i Vishally Ahmed fall räcker inte ens den rejäla löneökningen för att klara vardagens utgifter. I oktober tvingades hon ta ett andra jobb som assisterande sjuksköterska på ett sjukhus i New York. Hon jobbar nu sju dagar i veckan och pendlar från sin lägenhet på Staten Island till jobbet på Manhattan. Hyran är 1.100 dollar i månaden, en låg hyra i New York, då den subventionerats av staden, men en rejäl utmaning med Ahmeds lön.

– New York är så dyrt i dag att det aldrig känns som att jag har pengar över. Min son har precis börjat college och kvalificerade för bidrag för låginkomsttagare, men nu när min lön har höjts är jag oroad att vi kommer att få mindre bidrag. Mat, hyra, räkningar, allt har blivit så dyrt, säger Ahmed.

Höjningen av minimilönen har drivits igenom av demokrater i delstatsregeringarna, men har även mötts av kritik från republikaner, konservativa debattörer och representanter för näringslivets intresseorganisationer, som varnat för att det kommer att leda till ökad arbetslöshet. New Yorks arbetslöshet ligger dock stadigt på de lägsta nivåerna sedan 1970-talet. Däremot oroar sig många arbetsgivare för att anställa ny personal, enligt flera studier. 

Andrew Rigie är direktör för New York Hospitality Alliance, som representerar restauranger och hotell i storstadsområdet. Hans organisation är högljudda kritiker av lönehöjningarna.

– Även om höjningen har goda intentioner så har den resulterat i att restauranger tvingas minska de anställdas arbetade timmar, avskeda personal eller i vissa fall till och med gå i konkurs, säger Rigie.

Även om det finns exempel på restauranger som klappat ihop sedan lönehöjningarna är den generella trenden den motsatta. Enligt en omfattande undersökning av New School University har New Yorks restaurangindustri, där en stor del av servicejobben har minimilön, blomstrat efter lönehöjningen. Siffrorna här överträffar även den nationella trenden för de senaste åren.

– Det är svårt att titta på de data vi samlat in utan att dra slutsatsen att många, många restauranger effektivt anpassat sig till de stigande lönerna, sade James Parrott på New School University i samband med att undersökningen offentliggjordes.

En undersökning av New York Hospitality Alliance visar att antalet jobb i restaurangsektorn minskat något, med 1,6 procent, förra året. Facket SEIU, som drivit en kampanj för att få igenom löneökningen, hävdar att det beror på att fler personer just kan jobba heltid, i stället för att kombinera två deltidstjänster som tidigare.

Sedan 1990-talet har forskning i USA visat att det inte finns några tydliga samband mellan höjda minimilöner och ökad arbetslöshet. I en omfattande studie av 138 olika regioner som höjt minimilönen mellan 1979 och 2016, summerad i Quarterly Journal of Economics, konstaterar författarna att ”antalet lågavlönade yrken förblev i princip oförändrat under de kommande fem åren efter höjningen”.

– Studierna kan säga vad de vill, men eftersom det implementerats så många statliga mandat på så kort tid rör vi oss från robust tillväxt på jobbmarknaden till en minskning, säger Andrew Rigie på New York Hospitality Alliance.

Såväl i delstaten New York som nationellt i USA ligger arbetslösheten stadigt på fyra procent, efter de omfattande lönehöjningarna i de flesta av landets största städer. Även prognoserna för arbetslösheten framöver ser ljusa ut. Enligt amerikanska Fed ligger sannolikheten för att arbetslösheten ska öka nästa år på 38 procent. 

Tidigare i år gick även e-handelsjätten Amazon, som länge kritiserats för sina låga löner, ut med beskedet att de höjer minimilönen till 15 dollar.

Antalet arbetare med fler yrken än ett har dock inte minskat.

Läs mer: Uppdragsekonomi skakar om arbetsmarknaden