Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 12:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hon-hjalper-manniskor-i-utsatta-omraden-att-forverkliga-sina-drommar/

Ekonomi

Hon hjälper människor i utsatta områden att förverkliga sina drömmar

Deqa Abukar driver i dag organisationerna Bling och Womenisa och hjälper människor att realisera sina drömmar.
Deqa Abukar driver i dag organisationerna Bling och Womenisa och hjälper människor att realisera sina drömmar. Foto: Thomas Karlsson

Deqa Abukar hjälper människor från utsatta områden att realisera sina drömmar och idéer. Och intresset är stort. Hennes organisation Bling har varit med och grundat över 100 företag.

– Mammor är de bästa entreprenörerna. Kan man hålla en människa vid liv så kan man hålla ett företag vid liv.

Amal Said och Deqa Abukar sitter i sitt rum på ett kontorshotell i Kista. De är motsatsen till de stereotypa entreprenörerna: unga, kvinnor, invandrare. Båda två är småbarnsmammor.

Tillsammans med Adnan Yousuf driver de Bling, ett slags inkubator och mentorstjänst för blivande entreprenörer som avviker från normen i branschen. Som kvinnor och personer från utanförskapsområden.

– Idén fick jag 2013. Vi märkte att vi stötte på hinder på grund av namn och utseende. Yttre faktorer. Då började vi undersöka hur det ser ut. Är entreprenörskap ens ett alternativ för folk som inte kommer från välbärgade innerstadsområden?, säger Deqa Abukar.

Semina Said, medlem i Bling, tillsammans med Amal Said och Deqa Abukar, som driver organisationen.
Semina Said, medlem i Bling, tillsammans med Amal Said och Deqa Abukar, som driver organisationen. Foto: Thomas Karlsson

Techvärlden och startupbranschen är segregerad. Vart tredje företag i Sverige startas av en kvinna och bara en procent av allt riskkapital i techbranschen går till bolag med kvinnliga grundare, enligt en granskning av Dagens industri.

Det finns färre studier på representationen bland personer med utländsk bakgrund, men enligt stiftelsen Allbright bedöms minoriteter hårdare när de söker kapital. Ofta har grundare till startupföretag också gått prestigefulla ingenjörs- eller ekonomiutbildningar.

– Kista brukar kallas Sveriges ”Silicon Valley” på grund av alla it-företag. Men det är få från Järvaområdet som arbetar här, trots att det ligger så nära. Det finns inga företagshubbar här heller, säger Deqa Abukar.

Folk drömmer inte lika stort här ute. Vi har områden i Sverige som är helt utanför.

Fast segregationen börjar långt innan det är dags att söka kapital, uppfattar hon. Många som kommer från utsatta områden har svårt att ens föreställa sig att de skulle kunna lyckas som entreprenörer.

– Folk drömmer inte lika stort här ute. Vi har områden i Sverige som är helt utanför. Många har en inpräntad bild av hur långt man kan komma och vad man kan göra med sitt liv, säger Deqa Abukar.

Blings verksamhet går ut på att hjälpa sin målgrupp med att realisera företagsidéer. Det kan röra sig om allt från att sälja en hudvårdsprodukt till att utveckla en ny app. Om du har en idé kan du höra av dig till dem för att få rådgivning och hjälp att nå investerare.

Men de har ett annorlunda fokus än liknande organisationer. Många företagsinkubatorer – alltså organisationer som stöttar nystartade bolag – fokuserar på själva idén och vägen framåt. Är konceptet skalbart? Går det att få kapital? Deqa Abukar och hennes kollega tar i stället avstamp i personen.

– Alla kvinnor på mammas sida är entreprenörer, berättar Deqa Abukar.
– Alla kvinnor på mammas sida är entreprenörer, berättar Deqa Abukar. Foto: Thomas Karlsson

– Idén står och faller med individen. Har man inte tillräckligt starka verktyg som entreprenör kommer man inte att lyckas. Du måste klara av att fortsätta trots att två tre bolag går i konkurs.

– Det kan vara att säga till någon att han eller hon behöver bättre dagsrutiner för att förverkliga idén. Hur man tänker som en entreprenör.

Bling jobbar också med att framhäva positiva exempel genom föreläsningar, sociala medier och innovationstävlingar. Enligt Deqa Abukar stirrar sig branschen ofta blind på bolag som Klarna och Spotify, företag som gått från ingenting till miljardvärdering på bara några år.

Den lokala kioskägaren är också en entreprenör. Du behöver inte ha ett stort kapital för att bli en entreprenör.

– Vi vill att de vi riktar oss åt ska kunna känna igen sig, så att steget inte blir för stort. En person med en ekonomisk osäkerhet vågar nog inte satsa allt för att starta det nya Klarna.

– Men det är inte en rättvisande bild. Den lokala kioskägaren är också en entreprenör. Du behöver inte ha ett stort kapital för att bli en entreprenör, säger hon.

Själv är hon född i Somalia och uppvuxen i Malmö. Efter gymnasiet flyttade Deqa Abukar till Stockholm för att läsa statsvetenskap. Idén om att arbeta med entreprenörskap fick hon i tidig ålder.

– Alla kvinnor på mammas sida är entreprenörer. Jag minns när jag fick ta hand om mammas butik som 14-åring. Jag gjorde om allt. Gav rabatter för att få folk att komma tillbaka. Det var då jag fattade att det var min grej.

Deqa Abukar grundade Bling som 19-åring, för sju år sedan.
Deqa Abukar grundade Bling som 19-åring, för sju år sedan. Foto: Thomas Karlsson

Hon grundade Bling som 19-åring. Det tog flera år innan hon kunde arbeta med organisationen på heltid, men 2017 respektive 2018 fick de finansiellt stöd från Vinnova och Tillväxtverket.

I dag är Deqa Abukar 26 år, och Bling har runt 300 medlemmar och har varit med och grundat över 100 bolag. Två företag som de har hjälpt är Legehuset, ett vårdbolag, och Safetly, en app för att anlita bevakningspersonal. De flesta investerare som Bling har kontakt med är riskkapitalbolag och privatpersoner.

Amal Said och Deqa Abukar driver också organisationen Womenisa, som gör ungefär samma sak som Bling men med fokus på kvinnor. Womenisa vann det feministiska priset Årets Selma 2020.

Långsiktigt drömmer jag om att min dotter inte ska leva i ett lika segregerat samhälle som i dag.

Under coronapandemin har det gått väldigt dåligt för Sveriges ekonomi. Men tvärtemot vad man kan tro så har det skapat en stark innovationskraft bland de människor Deqa Abukar har kontakt med. En medlem i Bling började tillverka handsprit, en annan importerade skyddsmasker.

– Det har varit en ”blessing and a curse”. Vi har haft mer ansökningar till Bling under coronakrisen än någonsin tidigare. Men befintliga företag har haft det svårt.

Vad drömmer du själv om?

– Långsiktigt drömmer jag om att min dotter inte ska leva i ett lika segregerat samhälle som i dag.

Läs mer: Så ska Sverige undvika brist på skyddsutrustning

Läs mer: Innovationerna som ska ta Sverige ur coronakrisen

Läs mer: ”Under en kris är förändringsviljan alltid störst” 

Ämnen i artikeln

Integration
Utanförskap
Företagande
Kista
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt