Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 23:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hopp-om-bot-av-hjarnans-sjukdomar/

Ekonomi

Hopp om bot av hjärnans sjukdomar

Foto: TT

Inom kort publiceras en ny kartläggning om hjärnans byggstenar.

Bakom ligger professor Mathias Uhlén vid Kungliga Tekniska högskolan och SciLifeLab, som hoppas att hans nya ”atlas” kan hjälpa läkemedelsbolagen att hitta bättre behandlingar för svåra och gåtfulla sjukdomar som Alzheimer, Parkinson, ALS och MS.

Den mänskliga hjärnan delades i 28 delar innan den undersöktes av Mathias Uhléns forskarteam. Och jämfördes sedan med hjärnor från grisar och möss. 

Målet var att se vilka av människokroppens alla 20.000 proteiner som sitter var i hjärnan. En kunskap som framöver väntas underlätta för den som vill utveckla läkemedel för hjärnans sjukdomar. 

– Det blir den absolut mest djupgående kartläggning som gjorts i världen hittills, lovar Mathias Uhlén, som för ett par år sedan förärades en prestigefylld utmärkelse för sin och forskarkollegornas likaledes revolutionerande ”protein-atlas”, publicerad 2015.

I dag har professor Uhlén hela tre stora sådana kartläggningar bakom sig, om beståndsdelar och processer i människans fysiska inre värld. Utöver protein-atlasen en om cancer, och en om proteinernas placering i våra celler. 

Det är otroligt kul att under några år få kartlägga människans alla byggstenar, före alla andra i världen.

Och i år, sannolikt inom ett par månader, släpps ytterligare fyra, däribland den om hjärnan. Plus en om blodets celler, kroppens småmolekyler och den fjärde om arvsmassan i tarmflorans mikroorganismer.

– Det är otroligt kul att under några år få kartlägga människans alla byggstenar, före alla andra i världen. För det är faktiskt det vi gör just nu, här i Sverige, understryker Mathias Uhlén.

Hösten 2017 fick han stiftelsen Forska!Sveriges utmärkelse för sitt mångåriga arbete med att kartlägga människans samtliga proteiner: Sveriges dittills största forskningsprojekt, som inleddes 2003 och presenterades vid årsskiftet 2014/15. 

Protein-atlasen har i dag i snitt cirka 20 citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter varje dag och hjälper forskarna att förstå hur kroppen fungerar och vilka effekter olika läkemedel kan få på sjukdomar.  

Grunden i den är att människokroppen har cirka 20.000 olika proteiner, ett slags kroppens legobitar.

Mathias Uhlén, professor.

– De byggs ihop på lite olika sätt i till exempel en hjärna jämfört med en njure. Men det är väldigt få proteiner som bara finns i ett enda organ i kroppen, bara drygt 1.000 av de 20.000. 

Den kommande atlasen om blodets celler, tror professorn också mycket på:

– Den blir väldigt intressant för läkemedelsindustrin och den diagnostiska industrin, förutspår Mathias Uhlén.

Forska!Sveriges utmärkelse delas ut för att uppmärksamma ”ett livsverk som spänner hela vägen från grundforskning till kommersialisering och konkret nytta för patienter över hela världen”. 

För Mathias Uhlén är inte ”bara” forskare, utan även en driven entreprenör. Medan många forskare har svårt att på egen hand kommersialisera sina innovationer så har Mathias Uhlén varit med och startat 15 bolag, varav fyra finns på börsen. 

Företagen siktar på läkemedel mot psoriasis, cancersjukdomar, autoimmuna sjukdomar och fettlever, utifrån kunskapen i den prisade protein-atlasen. Målsättningen är att hitta mer precis medicin, med varianter anpassade till genetiskt olika patientgrupper, så att behandlingen blir mer träffsäker och biverkningar kan undvikas. 

Av de över 100 unga forskare som hittills doktorerat under sin tid på SciLifeLab arbetar över hälften inom läkemedelsindustrin, flera av dem som medgrundare i de 15 bolagen som startats, påpekar Uhlén.

– Nu för tiden har många av våra unga forskare här på SciLifeLab sina grundutbildningar från KTH, vilket passar bra eftersom Life Science i dag är mycket teknikinriktat och kräver analys av stora datamängder.

All data i kartläggningarna kan läsas gratis i en öppen databas, där de tre hittills publicerade redan utvecklats till en av världens ledande Life Science-databaser.

– Alla de hundra största läkemedelsbolagen i världen är där minst en gång om dagen, konstaterar Mathias Uhlén nöjt. 

– Det är drömmen för grundforskare som vi: att lägga en god grund för andras tillämpade forskning. 

Läs mer:

Läkemedel dunderkur för svensk ekonomi 

Sverige tar täten när läkemedelsindustrin revolutioneras 

Maria Gunther: Vi ser inte vetenskapens största triumf 

Vilfred, 6 år, överlevde cancern med hjälp av ny behandling 

Hagastaden – hett centrum för Life Science