Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-24 00:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hot-om-misstroende-mot-regeringen-rycker-narmare/

Svensk politik

Hot om misstroende mot regeringen rycker närmare

V-ledaren Jonas Sjöstedt.
V-ledaren Jonas Sjöstedt. Foto: Pontus Lundahl/TT

Efter LO:s nej i förhandlingarna om arbetsrätten rycker en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven närmare. Vänsterpartiet håller fast vid sitt hot.

– Vi kommer inte att tolerera att Löfven sitter kvar som statsminister om regeringen går vidare med att göra las-utredningens förslag till lag, kommenterar V-ledaren Jonas Sjöstedt.

När arbetsmarknadens parter tidigare i veckan beslutade att återuppta förhandlingarna om arbetsrätten drog V-ledaren Jonas Sjöstedt tillfälligt tillbaka sitt misstroendehot mot statsminister Stefan Löfven.

Men efter LO:s besked att säga nej till det förslag som låg på bordet kommer Vänsterpartiets hot att åter väckas till liv.

– Vänsterpartiets hållning ligger fast. Vi kommer inte att tolerera att Löfven sitter kvar som statsminister om regeringen går vidare med att göra LAS-utredningens förslag till lag, skriver Jonas Sjöstedt på Twitter.

https://twitter.com/jsjostedt/status/1317117120417849344

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har sagt att de kommer att ställa sig bakom en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven om det blir omröstning i riksdagens kammare. Därmed finns det en majoritet för att rösta bort Stefan Löfven och den nuvarande regeringen.

Bakgrunden till hotet är det som regeringspartierna kommit överens om i Januariavtalet med Centern och Liberalerna. I avtalet står att arbetsrätten ska förändras, bland annat genom fler undantag från turordningsreglerna. Arbetsmarknadens parter får en chans att förhandla fram en sådan modell, annars genomförs förslagen från den utredning som regeringen har beställt.

För Vänsterpartiets del är utredningen ett rött skynke. V har lovat att väcka misstroende mot Stefan Löfven om utredningens förslag läggs fram.

– Nu väntar vi på Löfvens svar, som är det som avgör helt hur vi kommer att agera framöver. Om de drar tillbaka att göra lag av las-utredningens förslag så kan han sitta kvar. Nu avgörs det här av hur Löfven ställer sig. Ska han gå till historien som statsministern som slår sönder den svenska anställningstryggheten, säger Jonas Sjöstedt till TT.

C-ledaren Annie Lööf är besviken på att LO inte kunde möta sina motparter Svenskt Näringsliv och PTK.

– Organisationer som orkar ta ansvar i svåra situationer är värda respekt. LO har tyvärr visat sig oförmögna att ta det ansvaret. Det är mycket beklagligt och ett historiskt misstag, kommenterar Annie Lööf.

– Eftersom parterna misslyckats med att komma överens går vi som planerat vidare med Januariavtalet, där vi har en gedigen och balanserad utredning. Sedan är vi självklart beredda att lyssna på PTK och Svenskt Näringsliv om de tillsammans vill utforma ett nytt huvudavtal, fortsätter hon.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni beklagar att LO säger nej till det förslag som låg på bordet. Hon framhåller att nu är det utredningens förslag som gäller.

– Att utredningen om en moderniserad arbetsrätt nu ska genomföras är glasklart. Det behövs fler undantag i LAS, inte i Januariavtalet, kommenterar Nyamko Sabuni.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) vill inte kommentera LO:s nej innan hon hört vad Svenskt Näringsliv och PTK har att säga.

Läs mer:

Dan Lucas: Om det var någon part som skulle säga nej så var det LO

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt