Hemmet har blivit vår nya statussymbol och helst ska vi ha fixat det själva. Men se upp – renoveringar kan vara beroendeframkallande avslöjar en ny undersökning. Fyra av tio uppger att de inte kan sluta bygga om när de en gång har börjat.
– Man börjar med ett rum och upptäcker att det är en spännande process och då vill man göra något åt ett annat rum också och sedan rullar det på, säger Pernilla Jonsson, konsumtionsforskare på Kairos Future som har gjort rapporten ”Renovera hemma – himmel eller helvete?” på uppdrag av Inwido.
Varken finanskriser eller miljöhot hindrar svenskarna från att fixa sina hem. Riv ut – gör om är den rådande trenden. Överst på listan står nytt kök och nytt badrum. Och det ska vara ljust och fräscht med mycket ljusinsläpp i inredningen.
– Hemmet betyder mycket för oss. Så det är inte så överraskande att vi lägger mycket tid och pengar på våra hem, säger Håkan Jeppsson, koncernchef för Inwido som installerar fönster och dörrar.
Men ett vackert hem är inte bara viktigt för den egna trivseln utan fungerar även som en statusmarkör. 57 procent i rapporten svarade att människor i deras omgivning blir ”mycket imponerade” av ett fint hem. Många ser även omgörningen som en investering och räknar med att få igen pengarna när det är dags att sälja villan eller bostadsrätten.
Dessutom lägger vi gärna ut våra uppsnyggade hem för allmän beskådan på sociala medier, hashtaggen ”renovera” hade till exempel 5.600 inlägg på Instagram fram till slutet av mars 2014.
– Att renovera har blivit en av våra stora fritidssysselsättningar, säger Håkan Jeppsson.
Den händige som kan göra jobbet själv, till exempel måla, tapetsera eller lägga golv, får bonuspoäng och går under beteckningen "statuskunskaper".
– Att kunna saker är inne och det börjar bli status att ha hantverkskunskaper. Det kan låta paradoxalt i dessa materialistiska tider när man kan köpa nästan allt och när folk har ont om tid. Men man värdesätter att få det personligt, säger Pernilla Jonsson.
En renovering kan till och med vara utvecklande för personligheten. Var fjärde svarade att deras senaste stora renovering gjorde dem till en ny människa. Och tre av fyra kvinnor anser att hemmet i hög grad speglar människors identitet och personlighet. 57 procent av männen håller med.
– Det är intressant och speglar att hemmet har blivit en allt viktigare scen för vår identitetskonsumtion, vilket betyder att hemmet reflekterar vilka vi är. Förr var bilen en statussymbol men nu är hemmet en sådan.
– Men det är verkligen inte så att hela personligheten förändras av en renovering. Däremot kan det vara en viktig process där det är utvecklande att kunna lära sig nya saker och få utlopp för sin skaparglädje i ett omfattande projekt, säger Pernilla Jonsson.
Kommer då renoveringstrenden att hålla i sig eller väntar en motreaktion runt hörnet?
– Det finns redan en mottrend att konsumera mindre och leva enklare. För vissa är det en politisk handling att renovera upp det gamla i stället för att bygga nytt, säger Pernilla Jonsson.
I undersökningen deltog 1053 svenskar.