Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-17 05:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/hyressankningar-blev-verklighet-i-berlin-nu-kan-boende-tvingas-betala-tillbaka/

Ekonomi

Hyressänkningar blev verklighet i Berlin – nu kan boende tvingas betala tillbaka

Bild 1 av 2 Hyrorna i Berlin har fördubblats under de senaste tio åren. Regeringen i delstaten har infört ett så kallat hyrestak för att bromsa utvecklingen.
Foto: Jens Kalaene/TT
Bild 2 av 2
Foto: Britta Pedersen

För hyresgäster verkade en önskedröm gå i uppfyllelse. Förra året kom beskedet om att hyrorna för hundratusentals bostäder i Berlin sänks.

Men det kan ha varit för bra för att vara sant. Nu riskerar beslutet att ändras och hyresgäster att behöva betala tillbaka pengarna de sparat.

Lägenhetsvisningen i november är efterlängtad. Mehmed König och hans man har sökt bostad i fem månader, en ansträngande och tidskrävande sysselsättning. När paret går igenom villkoren med mäklaren får de höra att kontraktet innefattar två olika hyror. Den ena, motsvarande drygt 10.000 svenska kronor, gäller om det hyrestak som staden röstat igenom blir kvar. Den andra, drygt 16.000 kronor, gäller om det upphävs.

Skulle hyrestaket försvinna måste paret vara beredda att betala den höga hyran i efterskott, för hela den tid de bott i lägenheten.

– Helt otroligt. Det är som om en person som begick ett brott och avtjänade sitt straff för fem år sedan skulle åtalas och få ett nytt straff nu, för att lagen ändrats, säger Mehmed König till DN.

Mehmed König och hans man söker en större lägenhet i Berlin. – Situationen på bostadsmarknaden är katastrofal, säger han.
Mehmed König och hans man söker en större lägenhet i Berlin. – Situationen på bostadsmarknaden är katastrofal, säger han. Foto: Privat

Läs mer: Lina Lund: Hyrestak blev lösningen på höjningar i Berlin

När Berlins regering fattade beslut om att införa ett hyrestak, i november 2019, skrev den tyska tidningen Taz att vansinnet på Berlins bostadsmarknad äntligen var över. Nu kunde stadens hyresgäster, som under det senaste decenniet sett hyrorna fördubblas i staden, kyla champagnen – och ha råd med den, menade en av tidningens politikreportrar.

Det som stadens rödgröna styre beslutat om var att sätta ett fem år långt stopp för hyreshöjningar. De som betalade en hyra som var 20 procent högre än stadens maxgräns för en motsvarande bostad skulle få den sänkt. Omkring 350.000 hushåll i staden beräknades få hyran korrigerad.

För tidningen Berliner Zeitung berättade den 23-åriga studenten Anne att hyran för hennes tvåa i nordöstra Berlin sjunkit med 100 euro per månad.

– Det är självklart trevligt, sa hon till tidningen.

Samtidigt slet hyresvärdar och oppositionspolitiker sitt hår. Hyresvärdar varnade för att de inte skulle ha råd att göra nödvändiga renoveringar. Oppositionspolitiker hävdade att Berlins regering inte hade rätt att reglera marknaden på det sätt som beslutet innebar, och förutspådde en växande svart andrahandsmarknad.

Nu ska slaget om hyresmarknaden avgöras i domstol. I Tyskland prövar den federala domstolen i Karlsruhe vad som är förenligt med landets grundlag. Under den första halvan av 2021 väntas domstolen avgöra framtiden för Berlins hyrestak.

Fram tills dess är situationen på bostadsmarknaden osäker för såväl hyresgäster som hyresvärdar. Under det första halvåret 2020 halverades antalet bostäder på hyresmarknaden i Berlin, enligt en undersökning som fastighetsmäklaren Guthmann Estate publicerat.

Kontrakt med dubbla hyror, likt det som den förtvivlade bostadssökande mannen beskrev på Facebook, är vanliga. Den högre hyran kallas ”skugghyra”, och ska enligt kontrakten betalas retroaktivt om hyrestaket upphävs.

Barbara Steenbergen är chef för International Union of Tenants EU-kontor. Föreningen, som förkortas IUT, arbetar med frågor som rör hyresgästers rättigheter.
Barbara Steenbergen är chef för International Union of Tenants EU-kontor. Föreningen, som förkortas IUT, arbetar med frågor som rör hyresgästers rättigheter. Foto: Privat

Den internationella föreningen för hyresgäster, IUT, råder den som skriver på ett sådant kontrakt att spara mellanskillnaden på ett särskilt konto. Det säger Barbara Steenbergen, chef för föreningens EU-kontor.

– Det finns en risk att detta får ett olyckligt slut, säger hon.

I Sverige jämförs en bostad med andra likvärdiga bostäder när hyran ska avgöras. Detsamma gäller i Tyskland. Men medan de svenska hyrorna i regel bestäms vid en årlig förhandling mellan Hyresgästföreningen och hyresvärden har nivåerna i Berlin kunnat skjuta i höjden i takt med att efterfrågan stigit, säger Barbara Steenbergen.

– Efter murens fall blev Berlin bohemernas huvudstad – alla ville bo här. Inte sällan kom människor från Italien, Spanien eller Östeuropa, och hade ingen aning om vad de borde betala för en bostad. På tio år steg priserna med uppemot 150 procent i vissa områden.

Förra året publicerades en rapport som visade att en person med genomsnittlig inkomst hade råd med knappt var tjugonde hyresbostad på marknaden i Berlin. Beräkningen, som gjordes inom ramen för projektet ”Mietenwatch”, utgick ifrån att boendekostnaderna skulle utgöra max 30 procent av nettoinkomsten, och att personen bodde ensam.

Berlin är inte den enda staden i Europa där stigande bostadspriser fått delar av befolkningen att flytta. I London har invånare under flera år klagat på att bostadsbristen ökar, samtidigt som lyxbostäder som ägs av utländska investerare står tomma. I Lissabon har omkring en tredjedel av bostäderna i stadskärnan köpts upp av privata fastighetsägare som hyrt ut dem till till turister. Men här innebar pandemin en oväntad vändning. När turisterna försvann erbjöd sig staden att hyra bostäder av de privata värdarna, för att sedan låta invånare bo i centrum med en subventionerad hyra. 49-åriga Alice Barosso som erbjöds ett nytt hyreskontrakt säger till DN att det på sätt och vis var tur att pandemin kom.

Sedan är det ett problem om exempelvis busschaufförer och poliser, som ju får våra städer att fungera, inte kan bo här.

– Den satte stopp för bostadsspekulationen. Om vi fortsatt som innan hade hela stadskärnan varit utsåld inom några år.

En stad som går mot strömmen är Wien, där en särskild skatt som stadens invånare betalar bidrar till att hålla nere boendekostnaderna. 60 procent av invånarna bor i lägenheter med subventionerade hyror. Kritiker pekar på att systemet är dyrt för skattebetalarna – många människor får stöd av systemet, trots att de hade haft råd med en högre hyra.

Läs mer: Så löste Wien bostadskrisen – här får nästan alla en billig hyresrätt

Barbara Steenbergen på IUT säger att boendekostnader som är höga i relation till människors löner leder till flera problem i städerna.

– Dels kan det vara svårare att rekrytera. Du kanske får ett häftigt jobb i Paris, men kan inte tacka ja eftersom du inte har råd med hyran. Sedan är det ett problem om exempelvis busschaufförer och poliser, som ju får våra städer att fungera, inte kan bo här.

Till våren eller sommaren väntas besked om framtiden för Berlins hyrestak. Barbara Steenbergen säger att pressen på politikerna att hitta lösningar är stor i Tyskland, där färre än hälften av de som bor i lägenhet äger sin bostad, enligt statistik från 2018. I Berlin är motsvarande andel betydligt lägre – 17 procent.

– Bostadsfrågan är den viktigaste sociala frågan vi har i delstaterna, från Berlin till Bayern. Den avgör om politiker vinner eller förlorar val. Vi måste stabilisera hyrorna igen, säger Barbara Steenbergen.

Ämnen i artikeln

Tyskland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt