Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”I vissa fall måste männens löner sänkas – eller frysas”

”På vissa områden, som miljö, arbetsmiljön och jämställdheten, måste politiken gripa in”, säger Thorsteinn Viglundsson, Islands jämställdhetsminister.
”På vissa områden, som miljö, arbetsmiljön och jämställdheten, måste politiken gripa in”, säger Thorsteinn Viglundsson, Islands jämställdhetsminister. Foto: SÖREN ANDERSSON

I våras klubbade Island igenom en lag om lika lön för likvärdigt arbete. Redan 2014 kom lagkravet på fler kvinnor i bolagsstyrelserna. DN har träffat Thorsteinn Viglundsson, före detta arbetsgivar-vd och i dag jämställdhetsminister. Han underkänner näringslivets invändningar.

Thorsteinn Víglundsson tillhör det liberala partiet Renässans (Viðreisn), nytt på den isländska politiska scenen sedan något år tillbaka, och har inte en lång politisk karriär bakom sig. 2013–2016 var han vd för Samtök atvinnulífsins, Islands motsvarighet till Svenskt Näringsliv.

– Det är klart att politiken inte ska lägga alltför tunga bördor på företagen, det hämmar tillväxten. Som chef för arbetsgivarorganisationen har jag ofta själv argumenterat för enklare regelverk, Men på vissa områden, som miljö, arbetsmiljön och jämställdheten, måste politiken gripa in, säger han till DN efter ett seminarium med Fredrika Bremer-förbundet i Almedalen.

Från årsskiftet tvingas arbetsgivare med fler än 250 anställda formulera sina egna likalöneprogram. Av dem ska det tydligt framgå vilka arbeten arbetsgivaren anser vara likvärdiga, och varför. Vart tredje år ska programmen omcertifieras, och företagen bevisa att de betalar lika lön för likvärdigt arbete. Annars blir det böter. Om fyra år utvidgas lagen till att gälla företag med fler än 25 anställda.

Visst innebär det initialt en hel del pyssel att fastställa vilka arbetsuppgifter som ska anses vara likvärdiga, medger den isländske social- och jämställdhetsministern. Först ska anställningarna grupperas efter krav, stress, ansvar med mera. Till det läggs en annan skala som ska fastställa värdet av ansvar, erfarenhet, utbildning och prestation.

Krånglet är emellertid inte större än att det lägger någon bråkdels extra procent på lönesumman, understryker Viglundsson:

– Väger man den kostnaden mot dagens oförklarade löneskillnader på runt 7 procent anser jag att företagens extraarbete och kostnader är försumbara. Alla håller ju med om att utjämningen går för långsamt. Vi kan inte vänta 50–60 år till.

Att kvinnorna får lika löner och större plats i näringslivet är bra för ekonomin och samhället, framhåller Thorsteinn Viglundsson, själv pappa till tre tonårsdöttrar. Till skillnad från Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne var och är han positiv till könskvotering till bolagsstyrelser. 2014 blev Island näst först i världen, efter Norge, att införa kvotering, medan regeringen Löfven i början av året fick backa från sitt förslag.

Sedan lagen om bolagsstyrelserna har kvinnorna tagit plats på ett helt nytt sätt i det isländska näringslivet, framhåller Thorsteinn Viglundsson.

– Inför att lagen skulle antas hördes många näringslivsföreträdare invända mot ingrepp i företagens äganderätt och självbestämmande, med påståenden om att det inte skulle gå att hitta kvinnor med rätt erfarenhet till uppdragen. Men det visade sig inte alls vara svårt att hitta kompetenta kvinnor.

Könskvoteringen har positiv effekt på flera plan, konstaterar han. Bolagen använde tillfället till att lägga större fokus på rekryteringen över lag, med en professionalisering av rekryteringen av både män och kvinnor.

– Styrelserna i åtminstone de lite större företagen har fått en bredare och mer dynamisk sammansättning, som alla är överens om har gynnat näringslivet i stort.

Lagen om jämställda löner har provats i liten skala genom ett pilotprojekt som sedan 2013 omfattat sju företag och en handfull myndigheter. De flesta företagen i pilotprojektet för fram liknande erfarenheter, framhåller Viglundsson.

– De har upptäckt ojämlikheter som de inte hade tänkt på. I vissa fall måste männens löner faktiskt sänkas, eller åtminstone frysas. Män lyckas ju ofta förhandla till sig inte bara högre lön, utan också en massa kringfördelar som tjänstebil, bredbandsabonnemang och gratis telefon. Allt sådant ska räknas in.

Ett stort aber är förstås att löneskillnaderna mellan könen i samhället som helhet till stor del beror på den könssegregerade arbetsmarknaden, där män och kvinnor arbetar i olika yrken och sektorer. Att branscher värderas olika rår den nya lagen inte på.

Fakta.

Island är redan världens mest jämställda land, enligt Världsekonomiskt Forum, WEF. Ändå är Island är det nordiska land med störst löneskillnader mellan könen, 17 procent, varav 7,6 oförklarat. Det kan jämföras med Sverige som har 13 procent löneklyfta varav 6 procent oförklarad.

Den isländska lönelagen börjar gälla i januari 2018, och då för företag med fler än 250 anställda. Inom fyra år ska alla arbetsgivare med fler än 25 anställda omfattas, vilket innebär över sju av tio i arbetskraften.

Sverige har en diskrimineringslag som ställer krav på arbetsgivare att årligen arbeta aktivt för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Enligt tidigare JämO Lena Svenaeus är problemet att den inte används.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.