Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 23:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/importstoppet-gjord-rysk-kvarg-till-saljsucce/

Ekonomi

Importstoppet gjord rysk kvarg till säljsuccé

Artiom Nazarjan tillsammans med ett par av gårdens getter. Foto: Oksana Yushko

Ryssland har brist på mjölkprodukter efter ett fem år långt importstopp. Marknaden formligen skriker efter mjölk, ost och den hälsosamma kvargen tvorog. 

DN besöker ett mejeri utanför Moskva som inte hinner möta efterfrågan trots att de jobbar för högtryck.

Den gamla kolchosen hade stått övergiven i tre år när Artiom Nazarjan och Jekaterina Malysjeva kom till byn. Taket läckte in, gården var en lervälling.

De inredde ett gammalt kostall till mejeri. Sedan började de tillverka kvarg. Hur det skulle gå till hade de ingen aning om.

– Vi fick pröva oss fram, säger Artiom. 

Tillsammans med Jekaterina hyrde han in experter, leasade maskiner och lade ned mycket tid på att hitta tillräckligt högklassiga mjölkleverantörer. Mejeriet, som grundades 2017, döptes till Ekoferma. (Namnet till trots handlar det inte om ekologiska produkter enligt svensk definition.)

Jekaterina Malysjeva och Artiom Nazarjan. Foto: Oksana Yushko

I dag jobbar ett femtiotal personer på företaget, som ligger i den lilla ryska byn Vereja 120 kilometer sydväst om Moskva. En ladugårdslänga har blivit mejeri, en annan inhyser tvåhundra getter och hundra får. Nästa steg är att börja tillverka getost och sälja fårkött.

Företaget har redan händerna fulla. Efterfrågan på kvarg är så stor att tillverkningen inte hinner hålla jämna steg.

– När vi började år 2017 tog vi emot 2 ton mjölk per dygn. Nu tar vi emot 15 ton. Vi hade sex anställda, nu är vi ett femtiotal, konstaterar Artiom Nazarjan.

Lokalerna räcker inte längre till. Jekaterina och Artiom har nyligen köpt tio hektar mark och en gammal kolchos i grannbyn. Där ska de bygga ett splitternytt mejeri och fortsätta föda upp får och getter.

Artiom och Jekaterina har fullt upp på mejeriet och planerar att utöka sin verksamhet. Foto: Oksana Yushko

År 2014 införde Ryssland importstopp för livsmedel från EU och USA. Samma år hade Ryssland annekterat Krimhalvön och straffades med sanktioner. Moskvas svar på straffåtgärderna var att stoppa importen av västerländska livsmedel.

Västvärldens sanktioner handlade främst om vapen- och oljeteknologi. Att Ryssland i sin tur blockerade livsmedel berodde på att matvaror var bland de största exportvarorna från EU till Ryssland. 

Ett av Kremls mål var också att få igång den inhemska livsmedelsindustrin. Produktionen av grönsaker, frukt, kött och spannmål har mycket riktigt stigit. I dag är Ryssland rentav världens största vetexportör. Men trots detta är Ryssland fortfarande inte självförsörjande när det gäller de flesta livsmedel. 

75 procent av all mjölk som konsumeras i Ryssland är inhemsk. Resten importeras, framför allt från Belarus. Mellan 2006 och 2016 rentav minskade mjölkproduktionen i Ryssland med två procentenheter. 

Foto: Oksana Yushko

Att få tillbaka sin investering just i mjölkbranschen är en lång process. I Ryssland kan den ta mellan 10 och 15 år, vilket skrämmer bort investerarna. De utländska investerarna i Ryssland är i dag mycket få och ryska affärsmän är sällan intresserade av långsiktiga projekt.

– Vårt största problem är att hitta mjölk av tillräckligt hög kvalitet. Alla mjölkgårdar har inte råd att investera i modern utrustning och det innebär att kvaliteten på mjölken lider, säger Artiom Nazarjan.

Kvarg kallas tvorog på ryska och är en mycket populär mjölkprodukt eftersom den är fettsnål och rik på kalcium och proteiner. Konsumtionen av kvarg ökade med 8,7 procentenheter från 2017 till 2018. 

Nästan all kvarg som säljs kommersiellt i Ryssland har hettats upp så att den blir hård och grynig. Ekofermas specialitet är kvarg som får behålla sin mjuka konsistens, på samma sätt som man tillverkade kvarg i ryska hem förr.

– Att tillverka kvarg på det traditionella sättet är betydligt kinkigare än att göra ost. Hela processen har så många arbetsmoment att den inte går att automatisera. Det behövs händer, säger Jekaterina Maylsjeva.

Foto: Oksana Yushko

Enligt henne är det främst två faktorer som har hjälpt företaget att blomstra. Den ena är sanktionerna, som öppnade upp en ny nisch på marknaden. Den andra är att intresset för vad man stoppar i sig har ökat explosionsartat i Ryssland.

– Efter Sovjetunionens fall ansåg konsumenterna att importerade varor automatiskt var bättre. Därför var intresset för inhemsk produktion minimalt. Varför lägga ned pengar och tid på att producera något själv när man kan importera varor från väst och göra mycket snabbare vinster? konstaterar Jekaterina.

Den andra faktorn kallas i Ryssland PP –  pravilnoje pitanie, att äta rätt. Precis som i väst är den ryska medelklassen alltmer intresserad av kostfrågor. På ryska kallas den här sortens medvetna konsumenter PP-isjniki, PP:are.

– Tidigare brydde sig folk inte om vad de åt. Så är det inte längre. Folk vill veta varifrån maten kommer och vad den innehåller. Vår kvarg är dyr att tillverka eftersom vi enbart använder mjölk och surmjölk, aldrig mjölkpulver eller växtfetter. Den sortens produkter har det tidigare vimlat av på marknaden, men nu kommer ny lagstiftning som förbjuder affärerna att kalla dem mjölkprodukter, säger Jekaterina Malysjeva. 

Enligt den ryska jordbruksmyndigheten Rosselchoznadzor används växtfetter och mjölkpulver fortfarande i upp till 20 procent av ryska mjölkprodukter. Den första juli träder nya regler för veterinärkontroller i kraft för att tydligt skilja åt den här sortens produkter från riktiga mjölkprodukter. Många affärer räknar med att det kan bli mjölkbrist i Ryssland i sommar då systemet ändras och leverantörerna inte hänger med, enligt nyhetssajten Gazeta.ru.

Foto: Oksana Yushko

På ängarna som tillhör den gamla kolchosen betar nu tvåhundra getter och hundra får. Företaget säljer redan getost i liten skala, via direktförsäljning. Snart ska de utvidga.

– Marknaden är vidöppen och bara skriker på getmjölk och ost. Problemet på fältet är att eftersom mejeribranschen i Ryssland har legat för fäfot så många år fattas yrkeskunnigt folk. Vi behöver livsmedelsspecialister och veterinärer, men det finns inte tillräckligt av dem. Veterinärerna vet inte längre någonting om produktionsdjur. När veterinären kommer hit kan hon inte säga varför en av mina getter hostar, konstaterar Artiom.

Trots problemen leker Jekaterina och Artiom med tanken på att starta en mjölkgård med egna kor. Men det kräver stora investeringar. Allt som har byggts upp på Ekoferma har gjorts med Artioms och Jekaterinas eget kapital. Artiom sålde sin bilverkstad i Lipetsk och sin bostad i Moskva för att få ihop startpengarna. 

Den normala lösningen för svenska företagare – att ta ett banklån – kommer inte på fråga här.

– Inte en chans att jag går till banken. Det blir helt enkelt för dyrt, säger Artiom.

Kreditsystemet i Ryssland är snedvridet i jämförelse med väst. Räntorna för lån ligger på minst 13-14 procent och för företagare godkänner bankerna ofta endast mycket korta betalningsperioder. Ofta vill bankerna att hela summan ska amorterad innan investeringarna har en realistisk chans att börja bära frukt. 

Foto: Oksana Yushko

Artiom och Jekaterina hinner just nu inte fundera särskilt mycket över korna. Först ska det nya mejeriet byggas, nya stall för får och getter slås upp. Artiom Nazarjan har visserligen sextio anställda, men han tycker om att själv delta i arbetet med djuren. Getterna kallar han vid namn, och han beskriver entusiastiskt sina planer att korsa individer av olika raser för att maximera mjölkproduktionen. Det syns tydligt hur han älskar vad han gör.

– Vi gör större vinst för varje år och allt går till nya investeringar. Importstoppet mot livsmedel har hjälpt oss, men om de avskaffade det nu skulle det inte längre spela någon roll. Konsumenterna i Moskva kommer ändå att vilja ha vår kvarg.