Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-17 05:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/inflationen-steg-mer-an-vantat-i-december-elpriset-bakom-uppgang/

EKONOMI

Inflationen steg mer än väntat i december – elpriser bakom uppgång

Priserna på disk- och tvättmaskiner steg betydligt mer mellan november och december 2021 jämfört med 2020 och 2019, enligt SCB.
Priserna på disk- och tvättmaskiner steg betydligt mer mellan november och december 2021 jämfört med 2020 och 2019, enligt SCB. Foto: Alexander Mahmoud

Sveriges inflation steg i december till nytt 28-årshögsta, 4,1 procent, enligt SCB.

Men rensat för energipriserna sjönk inflationen till under 2 procent. Det får bedömare att tro att Riksbanken håller fast vid nollräntan, med fortsatt låga boräntor som följd.

4,1 procent är den högsta årstakten sedan december 1993, enligt Statistikmyndigheten SCB.

Merparten av uppgången beror på högre priser på el, bensin och diesel, men också på dyrare kläder och livsmedel, främst grönsaker.

Utfallet landade långt över Riksbankens prognos på 2,9 procent, men bara en tiondel högre än finansmarknadens bedömning.

Borträknat energipriserna vände inflationstakten ned till måttliga 1,7 procent från 1,9 procent i november.

Eftersom Riksbanken, vars uppdrag är att hålla inflationen runt 2 procent, sällan beaktar effekten av ändrade energipriser och räntor i sina inflationsprognoser, gav utfallet små marknadsreaktioner.

Höga energipriser tryckte upp Sveriges inflation i december till 4,1 procent, den högsta nivån på 28 år. Men borträknat energipriserna sjönk inflationstakten till 1,7 procent från 1,9 procent i november.
Höga energipriser tryckte upp Sveriges inflation i december till 4,1 procent, den högsta nivån på 28 år. Men borträknat energipriserna sjönk inflationstakten till 1,7 procent från 1,9 procent i november. Foto: Jonas Ekströmer/TT

De svenska räntorna steg svagt och kronan försvagades något. Stockholmsbörsen föll däremot, drivet av en tilltagande global oro för en bestående hög inflation runt om i världen.

– Börsfallen är helt frikopplade från den svenska inflationen, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.

– För Sveriges del drog marknaden snarare en suck av lättnad över att inflationstakten inte blev värre, utan ungefär som väntat.

Inflationshotet varierar mellan olika regioner. USA leder ligan med runt 7 procent. Därefter kommer EU med cirka 5 procent, följt av Sveriges 4 procent medan Japan inte ens är uppe i 1 procent.

En intressant detalj i fredagens svenska inflationssiffror är att företagen höjde sina priser på vitvaror som disk- och tvättmaskiner mellan november och december.

– Kostnader för hushållsutrustning uppvisade en prishöjning på 1,7 procent mellan november och december. Det är en betydligt högre månadshöjning 2021 jämfört med 2020 och 2019, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Huruvida prishöjningen är en enstaka händelse i en enstaka bransch eller ett första tecken på att företag börjar vältra över sina energi- och pandemidrivna kostnadsökningar på konsumenterna återstår att se.

10 000-kronorsfrågan är alltjämt om Riksbanken håller fast vid sin syn att den höga inflationen är tillfällig, eller om banken börjar befara att nuvarande höga nivå ska bita sig fast.

Riksbankschefen Stefan Ingves verkar luta åt oförändrad syn:

– Elpriserna kommer troligen att vara höga ett tag till, vilket håller uppe inflationen ett par månader. Men vår bedömning är att energipriserna inte ökar lika snabbt framåt våren, och då faller även inflationen tillbaka, upprepade han i fredagens tal på Ekonomichefsdagarna.

Riksbankens senaste bedömning är att reporäntan, bankens viktigaste styrränta och den som påverkar svenska boräntor, börjar höjas först om nästan tre år, i slutet av 2024.

– Tre år känns väldigt långt bort, givet att konjunkturen väntas bli god 2022, säger Robert Bergqvist.

– För Sveriges del drog marknaden en suck av lättnad över att inflationstakten blev ungefär som väntat, säger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.
– För Sveriges del drog marknaden en suck av lättnad över att inflationstakten blev ungefär som väntat, säger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist. Foto: Lars Lindqvist

Sverige har haft noll- eller minusränta i över sju år, sedan oktober 2014. Nästa räntebesked släpps den 10 februari.

Men redan tisdag 18 januari arrangerar Riksbanken ett öppet forum om inflationsmålet och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson inleder seminariet men ingen i riksbanksdirektionen kommer att delta i själva diskussionen, enligt centralbankens presstjänst.

Läs mer: Inflationen har nått en topp

Läs mer: LO-ekonom varnar för löneglidning

Ämnen i artikeln

Bensinpriset
Elpriset
Riksbanken
Inflationen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt