Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Ingves borde inte ha fått stanna som riksbankschef”

Professor Lars E O Svensson var efter finanskrisen kritisk till Riksbankens räntepolitik. Nu är det Finansinspektionens krav på skärpta amorteringskrav som han vänder sig emot:
– Det ska till mycket tunga skäl om man ska reglera på det sättet. Här saknas sådana tunga skäl, säger han.
Professor Lars E O Svensson var efter finanskrisen kritisk till Riksbankens räntepolitik. Nu är det Finansinspektionens krav på skärpta amorteringskrav som han vänder sig emot: – Det ska till mycket tunga skäl om man ska reglera på det sättet. Här saknas sådana tunga skäl, säger han. Other: Magnus Hallgren

Stefan Ingves borde inte ha fått förlängt som riksbankschef. Det anser förre vice riksbankschefen Lars E O Svensson som är starkt kritisk mot beslutet. Redan tolv år är för mycket och dessutom har Ingves gjort stora misstag i penningpolitiken, framhåller han.

– Det behövs en gräns för hur länge man kan vara riksbankschef eller vice riksbankschef. I Europeiska centralbanken sitter direktionen på åttaåriga mandat som inte kan förlängas. Liknande borde gälla i Riksbanken, säger Lars E O Svensson.

Han är världsberömd forskare inom penningpolitik och numera professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Men som vice riksbankschef i sex år, från 2007 till 2013, sökte han inte förlängning.

Skälet var att han saknade inflytande. Svensson och vice riksbankschefen Karolina Ekholm hade hamnat i minoritet bland direktionens sex ledamöter.

– Detta var under åren efter finanskrisen då Riksbanken höjde reporäntan, trots att inflationsprognosen låg under målet på 2 procent och arbetslösheten var hög. När Karolina Ekholm och jag argumenterade för räntesänkningar, brydde sig de andra i direktionen ofta inte ens om att svara. För mig var det så frustrerande att jag inte ville fortsätta, förklarar Svensson.

Hans framgång kom under 2014 när han nyss hade lämnat Riksbanken.

Då röstades Stefan Ingves och förste vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick ned av övriga direktionen, som ville ha en större räntesänkning. Riksbankschefen tvingades till den ovanliga åtgärden att reservera sig mot direktionens beslut.

– De flesta i direktionen hade då förstått att deras linje inte höll. Stefan Ingves valde sedan att anpassa sig till dem. Omsvängningen betydde att man slog in på den penningpolitik som Karolina Ekholm och jag länge hade förordat, konstaterar Svensson.

Han är nöjd med det, även om bytet av kurs dröjde för länge och kostnaden blev mycket hög. Enligt hans beräkning, med hjälp av Riksbankens standardmodell, betydde den högre räntan att cirka 65 000 fler personer blev arbetslösa.

– Det var helt onödigt och för detta bär hela den dåvarande majoriteten inom direktionen ett stort ansvar. Riksbanksfullmäktige delar ansvaret, eftersom man sedan utsåg nya direktionsmedlemmar som stödde Ingves linje.

Det borde åtminstone ha funnits någon annan ny kandidat att enas kring – i stället för att välja om Stefan Ingves.


Lars E O Svensson menar att Stefan Ingves genom sin misslyckade penningpolitik borde ha diskvalificerat sig för omval som riksbankschef.

Men hans kritik gäller också riksbanksfullmäktige som inte kunde samla sig kring en efterträdare:

– Det var verkligen svagt, särskilt som man kunde ha valt Karolina Ekholm som i kompetens, erfarenhet och omdöme överträffar andra kandidater. Påståendena om att hon, såsom statssekreterare i finansdepartementet, skulle vara partipolitiskt belastad stämmer inte. Om man ändå inte ville utse henne, borde det åtminstone ha funnits någon annan ny kandidat att enas kring – i stället för att välja om Stefan Ingves.

När det gäller framtiden hoppas Lars E O Svensson att den pågående Riksbanksutredningen ska föreslå en ändring av Riksbankens mål. Nuvarande inflationsmål skulle behöva kompletteras med ett sysselsättningsmål:

– Det finns ingen motsättning mellan att sträva efter en inflation på 2 procent och att hålla arbetslösheten på lägsta hållbara nivå. USA:s centralbank, Federal Reserve, har ett sådant dubbelt mål. Där förde man en bättre penningpolitik än Riksbanken efter finanskrisen, med betydligt gynnsammare resultat.

Han anser nu ändå att Riksbanken är på rätt spår och försvarar användningen av minusränta:

– Något golv vid –0,5 procents reporänta finns inte, utan vid behov kan man gå ännu lägre.

LÄS MER: Ingves: "Vi är granne med en elefant"

Nu är det Finansinspektionen, FI, som får kritik. Svensson har tillsammans med professor Peter Englund skrivit ett remissvar där de vänder sig emot förslaget om skärpt amorteringskrav på bostadslån:

– FI har varit aktiv och gjort mycket som är bra. Men en skärpning av amorteringskravet är onödig, eftersom bostadslånen enligt FI inte är något hot mot den finansiella stabiliteten. FI:s motivering att bolånen medför en större risk för konjunkturnedgång stämmer inte. Skulder med rörlig ränta gör tvärtom att penningpolitiken blir mer kraftfull och att Riksbanken lättare kan motverka en nedgång.

Skärpt amorteringskrav skulle dessutom ge skadliga effekter, menar han. Unga hushåll utan egen förmögenhet och rika föräldrar hindras från att köpa den bostad de önskar och skulle ha råd med. Detta gör det svårare för dem att forma livet:

– Därför ska det till mycket tunga skäl om man ska reglera på det sättet. Här saknas sådana tunga skäl, understryker Lars E O Svensson.

Fakta. Lars E O Svensson

Vice riksbankschef 2007–2013. Tidigare vetenskaplig rådgivare till Riksbanken.

Numera affilierad professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Tidigare professor vid Stockholms universitet och vid Princetonuniversitetet i USA.

Anses som en av världens ledande experter på växelkurser, penningpolitik och centralbanker.

Född 1947. Civilingenjör vid KTH, fil dr vid Stockholms universitet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.