Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Inkomstskatten höjs med upp till 2.400 kronor per år

Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.
Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson. Foto: DN tv

Nästa år höjs inkomstskatten med upp till 2.400 kronor per år för de som har en månadslön över 38.000 kronor. Det är resultaten av en uppgörelse mellan regeringen och Vänsterpartiet inför vårbudgeten som presenterades på måndagen.

Samtidigt sänks skatten för de som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning med upp till 2.500 kronor per år.

Så sent som 2015, när regeringen fortfarande regerade på en borgerlig inkomstskattepolitik, skrevs gränsen för vilka som ska betala statlig inkomstskatt med 20 procent upp med konsumentprisindex (KPI), alltså de genomsnittliga prisökningarna, plus två procent.

Men efter krav från Vänsterpartiet har uppskrivningen under de två senaste åren minskat till KPI plus en procent. Nu sänks den ytterligare, så att den så kallade skiktgränsen bara skrivs upp med KPI under valåret 2018. Det innebär att inkomstskatten blir upp till 200 kronor i månaden högre för alla som arbetar och har en månadslön på mer än 38.200 kronor, enligt finansdepartementet.

– Det är steg i rätt riktning, anser Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

Uppgörelsen innebär att en fjärde kolumn inrättas i Skatteverkets alltmer tillkrånglade sätt att räkna ut som inkomstskatt. Det går rakt emot Vänsterpartiets ambition att alla typer av inkomster ska beskattas lika.

– Skattesystemet är snårigt och nu blir det inte mindre snårigt, medger Ulla Andersson som säger sig vilja se en skattereform.

Uppgörelsen med regeringen innebär att Vänsterpartiet för fjärde året i rad misslyckats att övertyga regeringen om att minska jobbskatteavdraget som infördes under de borgerliga åren.

– Vi kommer att göra nya försök i förhandlingen inför höstbudgeten, säger Ulla Andersson.

Hon ser dock skattesänkningen för det som tidigare hette förtidspension – numera sjuk- och aktivitetsersättning – som ett genombrott. Sänkningen berör cirka 340.000 personer och väntas bli cirka 1.600 kronor per år för personer som fyllt 30 år och som har hel sjukersättning på garantinivå. För den högsta ersättningsnivån bli skattesänkningen 2.500 kronor per år.

– Det är principiellt viktigt att bryta det synsätt som varit i skattesystemet sedan borgarnas tid. Det är en uppenbar orättvisa sedan dess. Men nu bryts den principen, säger Ulla Andersson.

Men hur motiverar du att man ska ha lägre skatt när man är arbetsskadad, men inte om man är tillfälligt sjuk?

– Vi vill ha lika skatt för lika inkomst. Men att få till en skattereform med lika skatt för lika inkomst är inte möjligt i det politiska läge som är nu.

Skatten ska även höjas för svenskar som bor utomlands men som får inkomster från arbete i Sverige. Den skatten höjs till 25 procent efter att ha sänkts till 20 procent av den borgerliga regeringen. Den skattehöjningen beräknas ge statskassan 370 miljoner kronor, medan statsskatten beräknas ge 2,7 miljarder kronor. Sänkningen av skatten för sjuk- och aktivitetsersättningen kostar en halv miljard kronor årligen.

Fackliga organisationer som tjänstemännens TCO och akademikernas Saco varnar för att stigande kommunalskatter och att fler ska betala statlig skatt leder till att Sverige på nytt hamnat i topp på listan över världens högsta marginalskatter.

Kritik kommer även från Landsorganisationen (LO).

– Det är fel prioritering. Vi vill att man flyttar över tyngdpunkten i skattesystemet mot kapitalinkomster, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

Men finansminister Magdalena Andersson (S) avfärdar kritiken.

– Om inte fler människor får ta del av ett ökat välstånd får man svårt att få folkligt stöd för en politik som gör ett samhälle rikare, säger hon.

Moderaterna anser att skattehöjningen på arbete och sänkningen på vissa bidrag är ett steg i fel riktning.

– Det här är riktigt dåligt av två skäl. För det första är det inte rättvist att ta mer än hälften av människors inkomstökningar i skatt. För det andra får det negativa konsekvenser för ekonomin - färre kommer att arbeta, färre kommer att arbeta extra och färre kommer att vidareutbilda sig, säger Ulf Kristersson (M), ekonomisk-politisk talesperson. 

Men finansministern ser inga sådana risker.

– Vi ser inte att den svenska ekonomin påverkats negativt, säger Magdalena Andersson.

Men ska inte skattesystemet skydda löntagare som får höjd lön - det var ju det som var meningen med att höja skiktgränsen två procent extra?

– Det var det som var meningen. Men vi har gjort många andra avsteg från skattereformen.

Förslagen kommer att genomföras eftersom de ingår i vårbudgeten som väntas gå igenom i riksdagen eftersom övriga partier lägger fram egna skuggbudgetar.

Så myckets höjs skatten

Så mycket höjs inkomstskatten för förvärvsarbetande 2018 enligt regeringens förslag i vårbudgeten:

Månadslön – Skattehöjning
38.242 kronor – 2 kronor
38.967 kronor – 147 kronor
56.175 kronor – 200 kronor

Så mycket sänks skatten på sjuk- och aktivitetsersättning:

Månadsersättning – Skattesänkning
10. 417 kronor – 143 kronor
12.500 kronor – 175 kronor
16.667 kronor – 193 kronor

Källa: Finansdepartementet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.