Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Instruktörer på gym får kollektivavtal

Gyminstruktören Brian van den Brink får kollektivavtal.
Gyminstruktören Brian van den Brink får kollektivavtal. Other: Alexander Mahmoud

Från och med fredag får tusentals gymanställda ett kollektivavtal. För första gången kan träningsinstruktörerna ta strid för sina villkor.

– I dag får kunderna billig träning, gymmen tjänar pengar, medan personalen till stor del får stå för notan, säger instruktören Brian van den Brink.

Hittills har villkoren spretat och varit ganska godtyckliga, fastslår Brian van den Brink, som har jobbat i träningsbranschen i tio år och som gruppträningsinstruktör och personlig tränare i nära sju år, bland annat hos Sats.

I dag är ersättningen mycket låg, särskilt när den slås ut även på tiden det tar att sätta ihop nya pass med musik och koreografi samt obligatoriskt deltagande i personalkonferenser och event.

De personliga tränarna kan trots att de sålt in ett antal pt-timmar till en kund stå helt utan ersättning om kunderna i sista minuten avbokar en pt-timme, eller om de förbetalda timmarna inte utnyttjas. Pengarna behålls av företaget.

Många instruktörer är ungdomar, som lockats av tillgången till fri träning. Att jobba som tränare kan framstå som ett drömyrke. Men i verkligheten är det ofta otryggt, ensamt och slitigt.

Med det nya kollektivavtalet regleras gymmens lägstalöner, ob- tilläggen höjs, de anställda får tillgång till flexpension och en rad andra fördelar, konstaterar fackförbundet Unionens Shadé Jalali:

– Men viktigast av allt är att de nu får rätt att organisera sig och delta i lokala förhandlingar. Avtalet förtydligar arbetsgivarens skyldigheter och skapar en samverkan, säger Jalali.

Det som till sist fick de gymanställda att kräva ett eget avtal var när kedjan Sats, som har runt 8.000 anställda i Sverige, Norge och Finland, 2015 gjorde om sitt lönesystem, så att många gruppledare fick lönesänkningar på mellan 25 och 50 procent.

Med en veckas varsel tvingades de tacka ja eller nej till fortsatt anställning.

– Jag fick 25 procent mindre för mitt 45-minuterspass, som är tio minuter kortare än standard, men också mer intensivt, säger Brian van den Brink.

De som körde 30-minuterspass fick halverad ersättning.

– När sådant händer tycker jag synd om dem som har det här som enda jobb och försöker försörja sig på det, säger van den Brink, som konstaterar att många i dag slutar när de närmar sig 30, ska bilda familj och behöver ta bostadslån.

Marika Hahne är sedan fem år gruppträningsinstruktör på Sats. Hon var en av dem som 2015 kontaktade Unionen och bad facket ordna ett avtal.

– Det sätt som Sats genomförde den förändringen på var under all kritik, samlad information saknades, det var rena rama djungeltelegrafen.

Sats HR-chef Anna Raftheim välkomnar kollektivavtalet mellan Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega, men påpekar samtidigt att både sats och många andra gym redan tidigare sedan 2009 hade kollektivavtal via Almega med Saco-förbundet SRAT.

SRAT, akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning, släpper dock bara in medlemmar med akademisk examen, vilket uteslutit merparten av de unga som arbetar i branschen, och därmed kunde inga lokala klubbar bildas som kunnat få inflytande på arbetsplatserna.

– Det nya är att även Unionens medlemmar nu kan organisera sig i fackliga klubbar internt inom SATS , konstaterar Anna Raftheim.

– Dessutom har vi bland annat infört flexpension tillsammans med SRAT och Unionen.
SATS har i många avseenden drivit på professionaliseringen av träningsbranschen, understryker Sats HR-chef:

– Vi har med våra 2.500 medarbetare i Sverige en betydande roll att agera ansvarsfullt som arbetsgivare. För många medarbetare är vi dessutom den första arbetsgivaren vilket, i våra ögon, ställer ännu högre krav på oss att vara professionell och tydlig.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.