Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 20:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/islandsk-minister-anklagar-svensk-professor-for-vanskapskorruption/

Ekonomi

Isländsk minister anklagar svensk professor för vänskapskorruption

Lars Calmfors, professor
Lars Calmfors, professor Foto: Elin Åberg

Islands finansminister Bjarni Benediktsson har anklagat Lars Calmfors, en av Sveriges ledande ekonomer, för vänskapskorruption.

Bakgrunden är en infekterad politisk strid i Island där finansministern stoppat en utnämning av en vetenskaplig redaktör som Calmfors hade rekommenderat.

Calmfors är förvånad över anklagelsen.

– Jag skulle uppskatta en ursäkt från ministern när han hunnit tänka igenom saken, säger han i en skriftlig kommentar.

Lars Calmfors var under åren 2017–19 redaktör för Nordic Economic Policy Review (NEPR). Det är en akademisk tidskrift som har sina rötter i en svensk förlaga (SEPR, som i sin tur grundades av det dåvarande Ekonomiska rådet 1993, där Calmfors var ordförande.

Tidskriftens syfte är att dels stimulera till offentlig debatt om ekonomisk politik, dels att ge en vetenskaplig grund till politiska beslut.

Hösten 2019 var det dags att byta redaktör och Calmfors rekommenderade den isländske ekonomiprofessorn Thorvaldur Gylfason till jobbet. 

Gylfason tackade ja till erbjudandet, som kom från tidskriftens huvudman, Nordiska ministerrådet. Men två veckor senare drogs erbjudandet tillbaka. Det isländska finansdepartementet förklarade att de inte kunde stödja Gylfasons utnämning, något DN tidigare skrivit om. 

Affären har väckt stor uppmärksamhet i Island och i måndags kallades Bjarni Benediktsson till Alltingets konstitutionsutskott för att förklara sig.

Ministern förklarade att den kommitté som utser redaktör inte hade förankrat sitt erbjudande tillräckligt väl och att Island skulle föredra en annan person för jobbet.

Men han sade också att Calmfors och Gylfason kände varandra sedan länge och han antydde väldigt starkt att det var vänskapskorruption som låg bakom rekommendationen från Calmfors. Gylfason hade tidigare fått artiklar publicerade i tidskrifter som Calmfors var redaktör för.

– Man skulle kunna dra slutsatsen att de följts åt under årens lopp, sade Benediktsson, som följde upp anklagelserna senare i isländska medier. 

Lars Calmfors säger att han och Gylfason arbetade båda vid Stockholms universitet under åren 1978-96, men att de aldrig arbetat ihop.

– Det är en ny erfarenhet för mig att bli anklagad för vänskapskorruption, säger Calmfors.

Han finner ministerns ord ”förvånande” och påpekar att alla kan komma med mindre väl valda uttalanden när de är under stress.

– Icke desto mindre skulle jag uppskatta en ursäkt från ministern när han hunnit tänkta igenom saken, avslutar Calmfors.

Thorvaldur Gylfason är en kontroversiell person i Island. Hans kritik mot den ekonomiska politik en rad regeringar har bedrivit har varit hård. Särskilt skoningslös har han varit mot den korruption han anser härjar i delar av den isländska politiska eliten.

Den formella invändningen mot Gylfason, så som den presenterades av en tjänsteman på finansdepartementet förra hösten, var att han varit ”politiskt aktiv” – trots att det är flera år sedan han var det. 

Men Gylfason har sin egen uppfattning om varför den isländska regeringen inte ville ha honom till posten.

– De kan inte lita på en ekonom som varit kritisk mot deras ekonomiska politik, säger han.

Lars Calmfors anser att det är allvarligt om ”dissidenter” inte ska kunna komma i fråga för den här typen av uppdrag. Det handlar om en professionell ekonom, internationellt känd och väl kvalificerad för uppdraget. Att stoppa honom av politiska skäl är ”principiellt helt fel”, menar han.

DN har sökt Bjarni Benediktsson för en kommentar

Ämnen i artikeln

Island
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt