– Jobbmöjligheterna och dynamiken på arbetsmarknaden lockade mig. Den högre lönen är en bonus, säger malmöbon Joakim Lundqvist.

Joakim Lundqvist har pendlat från hemmet i Malmö till jobbet i utkanten av Köpenhamn sedan 2008. Han är utbildad biokemist vid Lunds universitet och arbetar i dag på läkemedelsbolaget Zealand pharma.

– Läkemedels- och biotechbranschen ligger i framkant i Danmark och här finns attraktiva jobb. Många svenskar har lockats hit av den anledningen, inte minst sedan Astra Zeneca lade ned i Lund, säger han.

Utvecklingsmöjligheterna och den vitala arbetsmarknaden är de främsta skälen till att Joakim Lundqvist dagligen pendlar till Danmark. Men han sticker inte under stol med att den högre lönenivån i huvudstadsområdet också hjälper till.

– Hade det varit en förlustaffär hade jag inte gjort det. Det är en uppoffring man gör med höga broavgifter och långa resor. Jag har mindre fritid med barnen och har alltid varit långt hemifrån när de ringt från dagis, säger han.

Att det skiljer så mycket mellan den danska och svenska valutan beror på att den danska kronan är knuten till euron, till skillnad från den svenska.

Redan under finanskrisen 2009 drabbades den svenska valutan hårt. När kursen låg som lägst kostade det 150 svenska kronor att växla till sig 100 danska. Åren därpå hämtade sig kursen innan den åter började falla 2012.

– Genom åren har jag gått igenom många cykler av svenska kronor, från början var det svårt att förhålla sig till det. Det går på nettolönen och vad man faktiskt får ut svänger mycket. Nu har kursen legat på över 1:40 under en lång period, och det är klart positivt.

– Men jag försöker att inte leva för de pengarna, man vet att det är övergående, en bonus som kan försvinna. Ett tag var kursen nere på 1:11 och då började det till och med svida.

Joakim Lundqvist pendlar med bil till jobbet – ofta tillsammans med andra svenska kollegor för att hålla nere kostnaderna.

Det gör inte Elin Kinning, grafisk formgivare på en liten byrå i centrala Köpenhamn. Hon har pendlat med tåg till jobbet sedan 2007, med undantag för en period då hon och hennes sambo bodde i Danmark.

– Vi flyttade tillbaka till Sverige efter att vi fått vårt första barn. Det var i slutet av 2015 efter en tid då pendlingen successivt hade blivit bättre med citytunneln i Malmö och metron i Köpenhamn som inte fanns när jag började pendla.

Hon tänkte aldrig på att pendlingen skulle bli ett problem. Det är bara det att flytten tillbaka till Sverige sammanföll med införandet av id- och gränskontroller efter den stora flyktingvågen.

– Plötsligt skulle man byta både tåg och perrong och visa id på Kastrup på väg hem. Det var jobbigt framför allt känslomässigt. Alla förändringar gick emot hela idén om varför bron finns, säger hon.

Sedan id-kontrollerna slopades i maj 2017, har pendlingen blivit enklare igen. Men resorna är fortfarande det som talar för att Elin Kinning skulle söka jobb i Sverige i framtiden.

– Jag trivs bra med mina kollegor och projekten vi håller på med är väldigt roliga. Det skulle kännas jättemärkligt att söka annat jobb i Köpenhamn. Om jag skulle byta så är det för att ha fördelen att slippa pendla och alla stressmoment det innebär, till exempel hämtning och lämning av barn, säger hon.

Även om lönerna generellt är högre i Danmark än i Sverige är de ekonomiska aspekterna inget hon tänker på.

– Jag jobbar på ett litet företag. Hade jag varit på en stor byrå och flyttat därifrån till ett arbete i Sverige skulle skillnaden i lönenivå säkert vara större. Men pengar har aldrig varit anledningen till att jag pendlar till Köpenhamn. De enda gångerna jag tänker på valutaskillnaden är när jag ska handla i Danmark, det försöker jag undvika eftersom det blir mycket dyrare, säger hon.

Läs mer: Så mycket hade du tjänat om du jobbade i Danmark