Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Jakten på kapital slår mot småföretagare

De kapitalkontroller som Grekland införde sommaren 2015 tynger landets små importföretag. Men än vågar inte regeringen släppa taget. Risken för kapitalflykt är fortsatt överhängande.

Två år efter att Grekland med kniven mot strupen införde kapitalkontroller sommaren 2015 är de fortfarande på plats. Då stod landet på randen till att lämna euron och risken för en återgång till drachmer skapade ett massivt utflöde av pengar till konton i utlandet eller under madrassen. En systemkollaps var nära.

Svaret från regeringen var att stänga bankerna i 20 dagar, endast tillåta kontantuttag på 60 euro om dagen och kontrollera alla utlandsbetalningar. Köerna till bankomaterna ringlade långa och brist på vissa importvaror uppstod.

Nu har läget lugnat ned sig och kontrollerna har lättat något. Men för små importfirmor är det ett fortsatt gissel.

– Vi tyngs med 500 euro i månaden av det här. Det är som om vi skulle ha ytterligare en anställd.

 

Det är som om vi skulle ha ytterligare en anställd.

Dennis Rafaillidis inne på Kelly’s cookbookstore suckar. Inne i affären ligger vassa köksknivar uppradade med röd bakgrundsfärg. Allt som företaget säljer är importerat. Och att importera har blivit krångligare. Fakturor till utlandet som tidigare kunde göras över nätet till en avgift på 1 euro måste nu godkännas inne på ett bankkontor och kostar 21 euro. Är betalningen högre än 1 500 höjs avgiften till 42 euro och för betalningar på 10 000 får företagen punga ut ännu mer. Dessutom blir det extra avgifter om företag gör fler än tio utlandsbetalningar i månaden.

– Vi är ett litet företag och gör många betalningar på 3 000–7 000 euro upp till 15 gångar i månaden. Det här är ett stort problem för oss.

Familjeföretaget, som han driver tillsammans med frun Kelly, går egentligen bra. Kunderna, övervägande restaurantkockar, är trogna och försäljningen ökar. Ändå blir det inte mycket pengar över. Förutom importavgiften äts företagets vinst upp av de skattehöjningar som den grekiska regeringen genomfört i ett försök att bättra på de svaga statsfinanserna.

– Alla skatter tillsammans uppgår till nästan 70 procent av omsättningen. Så man kan säga att vi gör bra affärer men tjänar nästan inga pengar. Själv tar jag ut mindre än en normal lön, säger han med ett snett leende.

Han ser inga tecken på den återhämtning i ekonomin som politikerna pratar om.

– Det kommer inte vara över om tio år, det kan ta 60 år eller längre. För vår del återstår att göra så bra vi kan och hoppas att det i alla fall inte blir värre.

Den svaga ekonomin är tydlig i Atens shoppingdistrikt. I en gammal anrik shoppinggalleria vi passerar är en flaggbutik och en juvelerare de enda som fortfarande existerar. I övrigt gapar den sirligt utsmyckade passagen ödsligt tom. ”Här var musikinstrument, där var det väskor, där paraplyer och in där flera boklådor. Nu stängt, stängt”, pekar vår ledsagare. Över en fjärdedel av Atens affärer har slagit igen, enligt Greklands branschorganisation för detaljhandel.

Agilos Konstantinidis som driver affären Alamein för klätterutrustning står redo att följa dem i spåren.

– Kommer de och kontrollerar mina skatteinbetalningar i dag så stänger jag i morgon. Jag betalar så mycket skatt jag kan, men prioriterar att ha en anställd framför att följa reglerna till punkt och pricka.

Bara i år har försäljningen halverats.

Också Agilos Kostantinidis importerar sina varor. Han ger uttryck för den resignerade inställning som många greker har. Många års kris, och ouppfyllda löften om att en återhämtning är i sikte, har skapat en sorts trött uppgivenhet.

– Som jag ser det är vår ekonomi stabilt dålig. Men jag kan inte göra något och jag kommer ju inte att dö. Fast det var mycket lättare innan kapitalkontrollerna.

Krisen tynger försäljningen. Många kommer in och tittar på hans produkter och går sedan till en större sportbutik för att köpa något liknande till lägre pris.

– Bara i år har försäljningen halverats.

Enligt uppgift har regeringen en plan att släppa kapitalkontrollerna i slutet av nästa år. Men det förutsätter att ekonomin är stabil och att pengar stannar i landet. En viss stabilisering märktes 2016 då insättningar på grekiska banker ökade något. Men första kvartalet i år vände trenden igen och pengar började lämna landet.

Fakta.

Kapitalkontrollerna infördes i juni 2015 då regeringens andra nödpaket med EU och IMF tog slut och förhandlingar om ett tredje drog ut på tiden. Risken för att landet skulle lämna euron skapade ett massivt utflöde av pengar. 40 miljarder euro togs ut ur bankerna under första halvåret 2015.

För att motverka en kollaps sattes ett tak på bankomatuttag på 60 euro om dagen. Transaktioner med utlandet var tvungna att godkännas.

Nu har kontrollerna släppt något. Kontantuttag på 420 euro i veckan är tillåtet och hela summan kan tas ut på en gång, vilket minskat köerna. Import har blivit enklare och det är inte längre brist på läkemedel.

Första kvartalet i år började utflödet från bankerna öka igen. Anledningen var förnyad oro för konkurs när EU/IMF dröjde med att betala ut pengar ur det tredje nödpaketet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.