Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-15 17:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jattar-bakom-nya-rekordnivaer-for-bitcoin-kan-na-250-000-dollar-i-ar/

Ekonomi

Jättar bakom nya rekordnivåer för bitcoin: ”Kan nå 250.000 dollar i år”

Foto: Jonas Backlund

Bitcoin skulle bli den fria valutan efter finanskrisen. Tio år senare står värdet ofattbart högt – men blir det riktiga pengar av den digitala valutan?

Experter menar att det snarare kommit att bli en spekulativ tillgång, som är ganska svår att använda som pengar.

Det första dokumenterade köpet i bitcoin ska ha ägt rum den 17 maj 2010. Då var valutan närmast värdelös. Affären ska ha utgjorts av 10.000 bitcoin i utbyte mot två pizzor plus hemkörning.

Förra veckan passerade kursen drömgränsen 40 000 dollar, eller runt 330 000 svenska kronor, men föll under veckan från rekordnivåerna. Kurvan steg brant uppåt från oktober, och sedan årsskiftet har värdet på en bitcoin stigit med cirka 30 000 kronor.

Liknande rusningar har setts tidigare. Då har de främst drivits av privatinvesterare. Den här gången är det andra faktorer som spelar in och värdeökningen ser ut att vara bättre underbyggd, menar Totte Löfström, vd på kryptobörsen Trijo.

– Det är alltid många faktorer som spelar in, men sammanfattat så beror det framför allt på att det nu är stora institutionella investerare som köpt väldigt mycket, och inte enbart privatinvesterare, säger han.

Dels är det betaltjänstföretag som amerikanska PayPal och Cash app som börjat köpa på sig bitcoin för att kunna erbjuda sina användare att köpa valutan. Dels är det större investerare som köper på sig bitcoin för att, enligt Totte Löfström, ha som hävstång mot den utspädningen av den amerikanska dollarn som väntas komma.

– Det har att göra med de här stimulanspaketen som är på gång och att man trycker väldigt mycket nya pengar för att hålla igång ekonomin. Då har flera stora investerare valt att placera pengar i det fria kapitalet, bitcoin, vars värde inte späds ut bara för att det skapas mycket nya dollar, förklarar han.

Totte Löfström är vd på företaget Trijo, en handelsplats för olika kryptovalutor.
Totte Löfström är vd på företaget Trijo, en handelsplats för olika kryptovalutor. Foto: Sören Vilks

Hur högt värdet kan stiga den här gången kan ingen säkert svara på. Totte Löfströms prognos är hissnande.

– Runt 200.000–250.000 dollar, säger han.

Du menar kronor? Där är ju priset redan nu.

– Nej, dollar, svarar han och förklarar:

– Om det vi ser nu är början på en större rusning blir det den fjärde stora rusningen i bitcoins historia. Under tidigare rusningar har värdet ökat omkring 20 gånger under en tio- till tolvmånadersperiod, så även om historisk utveckling inte är en garant för att det ska hända igen, vore det inte förvånande. Det är ungefär vad många hoppas på nu också.

Och vad händer sedan?

– Vi är inte där ännu, men när priset går upp väldigt aggressivt under en period byggs det upp till en bubbla. Det är så den här typen av tillgångar fungerar och det är egentligen samma sak som vi ser även på aktiemarknaden, fast mycket snabbare. Till slut blir hajpen för stor och då spricker bubblan, säger Löfström.

Senast bitcoinkurvan såg ut ungefär som nu, fast på lägre nivåer, var rusningen 2017. Hajpen bland spekulerande privatinvesterare fick kursen att lyfta. Medierapporteringen om hysterin och kurslyften fick ännu fler att hoppa på, ända tills bubblan sprack i slutet av december efter att ha stigit i princip hela året.

Investerarna som sett värdet på sina innehav mångdubblas flydde och kursen föll i månader innan raset stannade av.

Den här gången är uppgången betydligt sundare, menar Löfström, eftersom det är några av världens största techbolag som ligger bakom stor del av köpen.

Det bör bädda för ett kortare fall när toppen väl är nådd.

– Fundamentet av mer långsiktiga investeringar är bättre i dag. Jag tror till exempel inte Paypal kommer paniksälja ifall kursen faller fem, tio eller ens trettio procent. Men det gjorde man 2017. Det återstår att se men förhoppningsvis är det en sundare och mer stabil uppgång den här gången.

Johan Javeus, SEB:s chefsstrateg och trendanalytiker med särskilt intresse för kryptovaluta, tror att bitcoinpriset kommer bli stabilare med tiden. Ju fler portföljer valutan hamnar i, desto mindre kommer värdet svänga.

Johan Javeus, chefstrateg SEB.
Johan Javeus, chefstrateg SEB. Foto: Pressbild

Han utesluter inte att vi i framtiden kommer kunna se mer traditionella investerare som svenska pensionsfonder investera i bitcoin.

– Allting hänger på när den här tillgångsklassen blir så allmänt accepterad att den är mogen för att lyfta in även i de mer traditionella portföljerna, säger Johan Javeus.

Han ger sig inte på någon gissning om hur högt värdet kan stiga den här gången.

– Det är nästintill omöjligt att sia om, och säger man en siffra så blir det bara fel. Det går ju att tycka att det är helt orimligt att det ska kosta 35.000 dollar, men det gör det nu, säger Johan Javeus.

Men var det verkligen det som var tanken från början? Att skapa en tillgång för börshajar som jagar avkastning? Det går egentligen inte att säga särskilt mycket om motivet, eftersom ingen vet vem som skapat bitcoin. Upphovspersonen går under pseudonymen ”Satoshi Nakamoto” men det har aldrig klargjorts vem det egentligen är.

Den allmänna uppfattningen tycks trots det vara att tanken främst varit att skapa en valuta och ett finansiellt system fritt från regleringar och inblandning från stater. Som en reaktion på effekterna av finanskrisen.

Så blev det också, men om det är att betrakta som pengar eller ens ett rimligt betalmedel är mer tveksamt.

– I takt med utvecklingen har kunniga personer i de här kretsarna snarare insett att det är en slags digitalt guld, säger Totte Löfström.

Riksbanken vill absolut inte kalla det för pengar. För att det ska gå att göra behöver åtminstone tre kriterier vara uppfyllda.

Björn Segendorf är doktor i nationalekonomi och senior rådgivare på Riksbanken.
Björn Segendorf är doktor i nationalekonomi och senior rådgivare på Riksbanken. Foto: Pressbild

Pengar ska först och främst fungera som betalmedel. Sedan ska de också fungera som en värdebevarare, och som ett sätt att mäta priser så att man vet vad ett pris innebär när man ser det.

– Bitcoin och de andra kryptovalutorna uppfyller egentligen inte någon av de här tre faktorerna, säger Björn Segendorf, senior rådgivare på Riksbankens avdelning för betalningar.

De stora svängningarna i växelkursen är ett av problemen.

– Det gör att om man ska kunna mäta priser i bitcoin måste priserna ändras exakt hela tiden, eller så kommer varans värde att ändras hela tiden, säger Segendorf.

Av samma skäl tycker han heller inte bitcoin fungerar särskilt bra som värdebevarare.

– Om du sparar lite bitcoin för att konsumera någon annan dag så vet du inte hur mycket ekonomiskt värde du faktiskt har när den dagen kommer, säger han.

Och även om växelkursen skulle bli mer stabil i framtiden finns ett annat problem. Få tar emot valutan, och hittar man någon som gör det kan transaktionerna inte göras i realtid. Bitcoinnätverket klarar dessutom inte heller av särskilt stora transaktionsvolymer.

Det sista, men inte det minsta, problemet är att det inte finns någon officiell utgivare som garanterar valutans värde som stater gör med traditionella pengar.

Björn Segendorf har därför liten tro på bitcoins framtid som betalmedel.

– När man lanserar något man inte kan styra över så kommer utvecklingen ha en egen dynamik och det är väl det som hänt här. Tittar man närmare på innehaven ser man att två av tre bitcoin i princip aldrig har använts. Man ser att folk ytterst inte använder detta för att betala med utan det är en spekulativ tillgång, säger Segendorf.

Men det finns andra alternativ på väg och de har bättre förutsättningar, menar han.

Han talar om så kallade stablecoins, stabila pengar på svenska. Det är också en form av kryptovaluta men som namnet antyder är de konstruerade på ett sätt som gör värdet mer stabilt. Till exempel genom underliggande tillgångar i andra valutor.

Dessutom finns i de fallen en faktisk utgivare. Det tycker Riksbanken om.

– Den som varit mest aktuell är Libra (numera Diem, red anm) som Facebook initierade ett arbete kring för över ett år sedan. Det en fundamental skillnad i att det finns någon som äger och har ansvar för att den ryms inom existerande regelverk, säger Björn Segendorf.

00:59. Så fungerar Bitcoin

Läs mer: Framtidens pengar blir nog inte bitcoin

Läs mer: Svenska bolag bakom bitcoinbluff

Läs mer: Kinberg utreder framtidens betalmarknad

Ämnen i artikeln

Bitcoin
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt