Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

”Alla lärare borde utbildas om adhd och autism”

Elinor Kennerö Tonner, tillförordnad rektor på Källbrinksskolan.
Elinor Kennerö Tonner, tillförordnad rektor på Källbrinksskolan. Foto: Niclas Thegerström

Regeringen vill satsa på obligatorisk utbildning för speciallärare och specialpedagoger om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Men nu växer kraven på att alla lärare ska utbildas.

Med rätt förutsättningar lyckas alla ungar, även de med diagnos. Skolan ska anpassa sig efter elevernas förutsättningar, inte ägna sig åt onödiga och kontraproduktiva förbud. Det hävdar Elinor Kennerö Tonner, tf rektor och eldsjälen bakom Sveriges första NPF-säkrade skola, Källbrinksskolan i Huddinge. Hon får medhåll av Barnombudsmannen och många lärare, psykiatriker, intresse- och anhörigorganisationer.

Två till tre elever i varje klass bedöms ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som innebär koncentrations- och uppmärksamhetsproblem och svårigheter att komma till skott. Eleverna med autismspektrumtillstånd har också svårigheter att tolka kroppsspråk och sociala koder.

Den senaste tiden har många berörda vittnat i medierna om problemen med skolans och lärarnas bristande kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. Lärarutbildningarna innehåller en del specialpedagogik, men utan krav på just NPF-kunskap.

I våras meddelade regeringen att den som en prioriterad första åtgärd vill införa obligatrisk NPF-utbildning för alla studenter på speciallärar- och specialpedagogsutbildningarna.

Förslaget har sedan dess varit ute på remiss. Regeringen kan fatta beslut utan riksdagen, men när omställningen ska vara genomförd är ännu inte klart.

Det blir också runt 300 nya utbildningsplatser, och mer statsbidrag till specialpedagogik.

Läs också: Psykiater larmar om felaktiga diagnoser på barn

Läs också: Fyra fall som anmälts till IVO

Läs också: Vårdbolaget: Vi har följt avtalet vi hade

Men på Källbrinksskolan i Huddinge, som nu väcker stort intresse bland skolor över hela Sverige, arbetar alla lärare redan medvetet och samordnat utifrån de särskilda behoven hos de 18 procent av barnen här som har en diagnos.

Är det så att en viss elev lär sig bättre om hen i klassrummet får lyssna på musik, ha luva, sitta för sig själv mellan skärmar och tugga tuggummi och äta nudlar till sen frukost så ska hen faktiskt få göra det, anser Elinor Kennerö Tonner.

– Främjar det hens lärande förstår jag inte varför det skulle vara förbjudet, säger hon.

– Om en elev har en hjärna som fungerar annorlunda måste vi anpassa lärandet efter den hjärnan. Vi skulle aldrig säga till någon som sitter i rullstol att resa sig upp och springa, eller till en elev som är diabetiker att vänta med sitt insulin.

Elinor Kennerö Tonner påpekar att det inte handlar om att göra avkall på kvaliteten:

– Vi har höga meritvärden, oftast jättegoda resultat i de nationella proven och i stort sett hundra procents behörighet till gymnasiet. Men vi har ett annat sätt att närma oss stoffet och lärandet. Jobbar man på vårt sätt kommer det alla elever till gagn. Men jobbar man som skolan traditionellt gör så slår det ut en hel elevgrupp.

Alternativa examinationsformer används. Eleverna får läxhjälp. Slentrianläxor har avskaffats. Skolmiljön har tonats ned till mest vitt, grått och milda pastellfärger för att minska mängden intryck. Inga elevarbeten sätts upp på väggarna. Alla klassrum har ljudavskärmade bås, ståbord, fatboys och pilatesbollar.

Men saknas en genomtänkt helhetssyn och ett väldigt tydlig arbetssätt hjälper det inte att designa om klassrummet, påpekar Elinor Kennerö Tonner:

– Först måste lärarna arbeta med sitt förhållningssätt och se och lyssna på alla barn, säger hon.

Kunskap saknas

Var fjortonde elev har en sådan funktionsnedsättning som innebär bland annat koncentrations- och uppmärksamhetsproblem, eller svårigheter att tolka kroppsspråk och sociala koder. I en rapport från KI tyckte sig bara var femte specialpedagog och speciallärare ha tillräckliga kunskaper.

I våras tillkännagav regeringen att den ville införa obligatrisk utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, för alla speciallärare och specialpedagoger.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.