Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 16:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/bluffar-vid-jobbansokningar-allt-vanligare/

Jobb & Karriär

Bluffar vid jobbansökningar allt vanligare

Jobbansökningar med falska uppgifter har blivit vanligare.
Jobbansökningar med falska uppgifter har blivit vanligare. Foto: Fredrik Sandberg/TT

En ny guide ska hjälpa arbetsgivare att avslöja falska utbildningsmeriter i jobbansökningar. 

– Det finns ett klassiskt misstag arbetsgivare gör, säger Cecilia Ulfsdotter, enhetschef vid Universitets-och högskolerådet, UHR. 

Rätta artikel

Det blir allt vanligare att arbetsgivare stöter på förfalskade universitet eller utbildningsmeriter i rekryteringsprocessen. I värsta fall kan en felaktig rekrytering bli en dyr historia. I snitt landar kostnaden på 700.000 kronor för en arbetsgivare. 

– Ett vanligt misstag är att arbetsgivare inte dubbelkollar de meriter en kandidat åberopar i sin ansökan. Därefter är det viktigt att se över att meriterna är äkta, säger Cecilia Ulfsdotter, enhetschef vid Universitets-och högskolerådet, UHR. 

I en ny broschyr tipsar myndigheten hur arbetsgivare kan kartlägga vad som är falskt i arbetsansökningar. I dag finns det främst tre typer av förfalskningar – bluffuniversitet, individers egna förfalskningar samt internetaktörer som erbjuder ett utbildningsintyg för en kostnad. För några hundra dollar skickas ett examensbevis hem till brevlådan. 

Sedan början av 2000-talet har internetaktörer som erbjuder falska utbildningsintyg ökat kraftigt. Förra året kom drygt 30 ärenden om tvivelaktiga utbildningsordnare in till UHR. De tvivelaktiga aktörerna utger sig oftast för att vara ett riktigt universitet på en egen hemsida. I själva verket säljer de bluffmeriter till människor som bland annat har fel kompetens för ett yrke. Några knep för att upptäcka bluffuniversiteten är att noggrant gå igenom hemsidan.

– När de tvivelaktiga utbildningsaktörerna marknadsför sig hårt på internet och i sociala medier tror kanske en del personer att det är vanligt att använda sig av falska utbildningsmeriter, vilket är ett sätt att försöka rationalisera situationen, säger Cecilia Ulfsdotter. 

Cecilia Ulfsdotter, enhetschef vid Universitets-och högskolerådet, UHR.
Cecilia Ulfsdotter, enhetschef vid Universitets-och högskolerådet, UHR. Foto: Stefan Ekstam

Trots att bluffuniversiteten ökar finns det inget namnskydd för universiteten i Sverige. Med andra ord kan svenska bluffuniversitet kalla sig för högskola, universitet eller akademi utan att bryta mot någon lag. I Norge och Danmark får endast verkliga utbildningsaktörer använda sig av begreppen enligt lagstiftningen. I jämförelse med Sverige har de två grannländerna betydligt färre bluffuniversitet. 

– I Norge kan det vara enklare att komma åt tvivelaktiga utbildningsaktörer, det vore intressant att åtminstone prova samma sak i Sverige, säger Cecilia Ulfsdotter. 

En lagstiftning om ett namnskydd har länge diskuterats. Bland annat det tidigare Högskoleverket föreslog en lagändring i ett brev till den dåvarande regeringen, år 2009. Sedan dess har lagförslaget lyfts sporadiskt men utan något resultat. 

Om skadan väl är framme kan arbetsgivare polisanmäla personen. Beroende på omständigheterna går det antigen att åberopa falsk urkund eller anmäla för bedrägeri. Det sistnämnda kräver dock att arbetsgivaren har lidit skada på något sätt, vilket det måste finnas bevis för. Ett sådant exempel är om personen redan är anställd. 

På Universitets- och högskolerådet anmäls varje fall av fuskbetyg eller bluffuniversitet som dyker upp. Under 2017 fick myndigheten in ett rekordstort antal ärenden som handlade om tvivelaktiga utbildningsanordnare eller förfalskade meriter. Varken innan eller efteråt har myndigheten tagit emot så pass många ärenden. Dock kan det finnas fler eftersom detta endast är ärenden som har skickats in till UHR. 

Nu försöker myndigheten sprida broschyren till både lärosäten och arbetsgivare. Broschyren ligger ute på hemsidan som en PDF och går att ladda ner. 

– Vi vill göra arbetsgivare medvetna om att det finns människor som är villiga att betala för förfalskade dokument, säger Cecilia Ulfsdotter.