Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 04:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/brist-pa-domare-kan-leda-till-uppskjutna-rattegangar/

Jobb & Karriär

Brist på domare kan leda till uppskjutna rättegångar

Sveriges domstolar behöver agera nu och tänka på nya sätt för att säkerställa att vi har tillräckligt många domare i framtiden, menar Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms Tingsrätt. Foto: Jonas Lindkvist

På flera håll i landet, främst utanför storstadsregionerna, är det få eller inga sökande till utlysta domartjänster. Sveriges domstolar behöver agera nu för att vi ska ha tillräckligt många domare i framtiden, menar Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms Tingsrätt. 

– Vi måste ta höjd för att kommande generationer kanske vill ha en mer rörlig karriär och attrahera jurister från olika håll.

Efter en noggrann säkerhetskontroll slussas vi upp genom två olika hissar till kontoret på nionde våningen där Gudrun Antemar tar emot. Utsikten över Kungsholmen imponerar, men själv känner hon sig lite isolerad från sina kollegor.  

För snart två år sedan redovisade Gudrun Antemar resultatet av en utredning kring rekrytering av framtidens domare, som hon fått i uppdrag av regeringen att göra. Utredningen slog fast att det under flera år varit få sökande till utlysta domartjänster vid domstolar på olika orter i Sverige.  

– Blir det en domarbrist och det inte går att rekrytera tillräckligt antal domare på en viss ort då riskerar man att få vänta länge på att få sitt ärende prövat. Det handlar inte bara om platsbrist, utan vår demokrati bygger på att det finns en tillgång till domstolar.

Men redan nu märker man av att det råder en viss brist på domare i landet, även om det skiljer sig från domstol till domstol. 

– Det är lättare att rekrytera i storstadsregioner. Men om alla Stockholms fem domstolar och Svea hovrätt söker domare samtidigt är rekryteringsbasen inte är tillräckligt stor, säger Gudrun Antemar. 

I dag finns det ingen samlad bild över rekryteringsbehov och rekryteringsbas. Det beror på att Domstolsverket och Domarnämnden har olika uppdrag. 

– Vi försökte samla sådana siffror i vår utredning men den börjar ju bli några år gammal nu. Ett av de förslag som vi hade var faktiskt att både Domstolsverket och Domarnämnden skulle göra kontinuerliga analyser av rekryteringsbehovet. 

Problemet, menar hon, ligger inte att domaryrket inte är intressant. Däremot tror hon att domstolarna behöver erbjuda större möjligheter till utveckling och variation än vad som görs i dag. 

Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms Tingsrätt. Foto: Jonas Lindkvist

– Förr blev man kanske rådman i 40-årsåldern och sedan var man det hela livet. Dagens människor fungerar inte så.

Ett förslag som Gudrun Antemar lämnade i utredningen var att man skulle upprätta ”adjungerande råd”, något som regeringen också genomförde relativt omgående. Att vara adjungerande råd betyder att man som jurist kan få prova på domaryrket, utan att känna att man måste ta på sig det åtagande som en fullständig domarutbildning innebär. 

– Det handlar om att attrahera jurister från olika håll. Jag tror att det berikar både advokatkåren och domarkåren. Nu hänger det på att domstolarna också får budget för att kunna anställa dessa. 

Utöver initiativet med adjungerande råd vill hon att det ska finnas system för att människor ska ha möjlighet att stanna kvar på den ort där man gått sin domarutbildning.

– Tidigare var det ofta en som styrde var familjen bodde utifrån den personens karriär. Så är det inte i dag, som väl är. Och då är det viktigt att man ska kunna bo kvar med sin familj och ändå hitta ett sätt att meritera sig för att bli ordinarie domare. 

Enligt Domstolsverkets statistik är en majoritet av de ordinarie domarna kvinnor. När det gäller domstolschefer i de fem tingsrätterna i Stockholms län finns det fyra kvinnliga lagmän och en manlig lagman, berättar Gudrun Antemar.

– Jag tror det beror på samhällsutvecklingen i övrigt. Det är fler kvinnor som läser juridik. De får väldigt bra betyg och domaryrket är attraktivt för kvinnor. Det tycker jag som kvinnlig domstolschef är bra, men precis som i samhället är det bra med en blandning. 

Svea hovrätt larmar: Oavgjorda målen växer på hög 

Elsa Kugelberg: Vem ska åtala, döma och vårda dem som polisen fångar?