Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 07:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/brist-pa-idrottshallar-forsvarar-undervisningen/

Ekonomi

Brist på idrottshallar försvårar undervisningen

Idrottsläraren Tommy Lénberg. Foto: Lotta Härdelin

Sedan terminsstarten har skolidrotten i grundskolan utökats med 100 timmar. På skolor som redan tampas med fullbokade idrottshallar är det en utmaning.

– Vi kommer inte att kunna följa skolplanen, säger Tommy Lénberg, idrottslärare på Skarpnäcks skola.

De nya timmarna ska fördelas mellan årskurserna sex till nio. I Skarpnäcks skola i södra Stockholm där Tommy Lénberg arbetar är det redan brist på lokaler för idrott. Skolan byggdes för 700 elever – nu går över 1.000 där. Med start denna termin har idrottslektionerna i årskurs sju gått från två till tre i veckan. Nästa år ska också årskurs åtta ha det.

– Då blir det ännu värre, det vet jag inte hur vi ska lösa, säger Tommy Lénberg.

Skolan har en egen mindre hall och hyr tillsammans med andra närliggande skolor idrottslokaler på Kärrtorps gymnasium, där elevantalet sjunkit de senaste åren.

– Men det räcker inte. Det som kommer att ske är att en stor del av idrottstiden kommer att bestå av teori i stället för att barnen rör sig mer, säger Tommy Lénberg.

Han håller därför idrottslektioner ute så ofta som möjligt. När DN besöker lektionen står det friluftsliv på schemat. Eleverna får lära sig göra eld med tändstål och följa spår. Skolan har en stor grusplan som ofta delas av flera klasser. Han har också bokat in tider för hela kommande året på utomhusanläggningen Kärrtorps IP som ligger på tio minuters gångavstånd.

Tommy Lénberg påpekar att det är svårt att hitta vettiga aktiviteter utomhus hela året.

– Det går inte alltid att följa utbildningsplanen, det blir en hel del lek i stället.

Tommy Lénberg, idrottslärare på Skarpnäcks skola. Foto: Lotta Härdelin

Det finns bygglov för en ny stor hall intill skolan, men den planerade byggstarten har skjutits upp flera gånger och anläggningen beräknas nu stå klar först 2028.

– Man bygger massa nya bostadsområden, men inte tillräckligt många skolor och idrottsanläggningar. Samtidigt som alla studier visar att barn som rör på sig mår bättre, säger Tommy Lénberg.

Svenska idrottslärarföreningen bekräftar att brist på lokaler råder på flera håll i landet.

– Det finns förstås skolor som har gott om hallutrymme, men också många skolor där varje vrå är upptagen och hallen uppbokad varje minut utan att riktigt räcka till, säger ordförande Rami Aro.

Lärarna får ofta vara kreativa för att genomföra undervisningen.

– Man får tänka utanför boxen, fundera på vilka moment som går att genomföra utomhus i stället. Och det går ju till en viss gräns och beroende på i vilken miljö skolan ligger.

Rami Aro påpekar att det är ett problem som måste byggas bort.

– Vi förstår ju att det finns ekonomiska problem, men kommunerna som huvudmän på kommunala skolor är ansvariga av lag att bedriva en verksamhet som fungerar.

Många idrottsanläggningar nyttjas av skolor på dagtid och idrottsföreningar kvällstid. Inom föreningsidrotten är lokalbristen också ett problem på många håll i landet.

I Riksidrottsförbundets årliga kommunundersökning svarade två tredjedelar av kommunerna att deras brist på idrottsytor begränsar möjligheten för barn och ungdomar att idrotta. Hälften av kommunerna saknar också en långsiktig plan för att utöka idrottsmöjligheterna när städerna växer. I Stockholm är trängseln på de tillgängliga ytorna stor och köerna till många idrottsklubbar långa. 

Gymnastiklektion utomhus på Skarpnäcks skola. Foto: Lotta Härdelin

– Det är ett jättestort problem som slår hårt mot idrotten, framför allt mot barn och unga som står i kö för att börja idrotta. Barnfetman i Sverige ökar och ungdomar rör sig allt mindre. Det är viktigt att vi vänder utvecklingen och sänker trösklarna till idrott, då får inte anläggningsbristen stå i vägen. Anläggningsbristen är den högst prioriterade idrottsfrågan, säger Jonas Naddebo (C), idrotts- och stadsmiljöborgarråd i Stockholm.

Vad behöver göras för att komma tillrätta med detta?

– Det kommer krävas att vi prioriterar idrottsinvesteringar och det kommer att ta tid. Det behövs likaså en tätare dialog mellan idrottsrörelsen och politiken för att säkerställa att vi prioriterar de investeringar som behövs mest. Politiken borde inte ta beslut som inte förankrats med idrotten. Det är både pengaslöseri och galenskap. 

Vad gör ni?

– Kommunen kan inte bygga ikapp anläggningsbristen på egen hand, därför tar vi fram en modell som ska möjliggöra för privata aktörer att investera i idrotten.

Idrottsminister Amanda Lind samlade i somras aktörer som arbetar med idrottsanläggningar till ett samtal om vilka problem som finns och vad som kan göras från statligt håll. Men statssekreterare Helene Öberg, som svarar i idrottsministerns ställe, betonar att det framför allt är kommunerna som ansvarar för byggande och drift av idrottshallar.

– I dag går statliga pengar till ett anläggningsstöd som Riksidrottsförbundet fördelar till projekt runt om i landet. Idrottsministern har också sett behovet av att ta ett helhetsgrepp kring frågorna, samtalet var ett viktigt första steg i det arbetet.