Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-17 17:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/brist-pa-lotsar-fa-sokande-till-roligt-men-slitsamt-jobb/

Jobb & Karriär

”Fler skulle välja yrket om de visste mer om det”

01:36. Johan Berggren och Joakim Lewenhagen kommer snart att gå i pension. Nu råder det brist på lotsar och det är svårt att locka fler till yrket.

Snart jobbar inte lotsarna Johan Berggren och Joakim Lewenhagen längre. De tillhör de 50-talet svenska lotsar som har nära till pensionen. Sjöfartsverket varnar för att det snart råder brist, särskilt i norra Sverige.

Havet ligger stilla i den varma sommarnatten och klockan börjar närma sig fyra när lotsbåten sätter fart i 30 knop från Kapellskär mot en prick på radarn. Pricken är ett kryssningsfartyg, 60 meter högt, 272 meter långt och med 4.500 människor ombord. Utan lots får det inte trafikera Stockholms skärgård. 

Bild 1 av 3 03:20 kliver lotsen Johan Berggren på båten i Kapellskär som ska ta honom till kryssningsfartyget. Båtmannen Nicke Zettergren lägger loss.
Foto: Elin Åberg
Bild 2 av 3 Båtman Per Eriksson kör ut lotsarna Johan Berggren och Joakim Lewenhagen till kryssningsfartyget som syns som en liten prick i horisonten. På bilden är fartyget ungefär en halvtimme bort.
Foto: Elin Åberg
Bild 3 av 3 Fartyget som ska lotsas in i Stockholm syns som en prick på radarn.
Foto: Elin Åberg

Lotsbåten närmar sig allt snabbare och snart ligger den jämsides det enorma fartyget. En lucka har redan öppnats i skrovet och en lotslejdare, ett slags repstege, firas ner så att lotsarna Johan Berggren och Joakim Lewenhagen kan klättra upp. De två farkosterna stävar på jämsides i åtta knop tills lotsarna är säkert ombord. 

En eldgul sol letar sig snabbt upp vid horisonten.

Johan Berggren kliver ombord på kryssningsfartyget. I ryggsäcken har han sin dator, extrakläder och tandborste. Han vet aldrig säkert var han kommer att sova när han har ett arbetspass. Foto: Elin Åberg

– Det här är enkelt. Det är värre när det blåser och det är en nio meter lång repstege vi ska klättra upp för, berättar Johan Berggren. 

– Värst är spannmålsfartyg som inte har några luckor på sidan. Men det är sällan några problem. En enda gång har jag ramlat och slagit ryggen på lotsbåtens däck. Det hade bildats is på repstegen, så jag halkade.

Lots Johan Berggren tillsammans med kollegan Joakim Lewenhagen. Foto: Elin Åberg

De ledsagas upp till kommandobryggan. När de har loggat in sina instrument och pratat ihop sig med kapten och styrman är de redo att ta det 55.000 ton tunga fartyget förbi skärgårdens alla grund och smala passager. När lotsningen börjar är de i höjd med ön Tjärven vid den gräns där fartyg över 70 meter måste ha lots.

De ska under fem timmars färd in mot Stockholm passera Furusund, Stabo udde, Nykvarnsholme och Oxdjupet, alla ökända bland båtfolk för att det är trångt och hårt trafikerat. 

– Det här fartyget är 36 meter brett, men du har alltid en avdrift. Det gör att det ligger lite snett och behöver 44 meter för att ta sig förbi. Avdriften är ännu mer om det blåser, förklarar Joakim Lewenhagen.

Förutom en hyfsat god fysik kräver jobbet som lots också god social kompetens. Det är viktigt att kunna samarbeta med kaptener från hela världen. Att lyssna på deras kunskap om sina fartyg, men också vara den som tar ledningen under lotsningen.

– Kaptenerna måste anpassa sig till vårt land, våra regler och våra fartbegränsningar. Det är sällan några bekymmer. De vill göra sitt jobb, leverera sin last eller passagerare utan något problem. Det som kan vara problem är om de är sena och vill köra fortare än de får, förklarar Johan Berggren.

Morgonljuset smyger sig sakta fram vid horisonten och Johan Berggren är redo för dagens första lotsuppdrag. Foto: Elin Åberg

Alla lotsar har gått en sjöbefälsutbildning och har dessutom arbetat som befäl på olika större fartyg i några år. Så vägen är lång och den som börjar på sjökaptensutbildningarna i Göteborg eller Kalmar nu i höst skulle inte kunna jobba som lots förrän om sex-åtta år. Sjöfartsverket skulle gärna se att man i framtiden också lägger till en del lotsutbildning i sjökaptensutbildningarna för en nautisk specialistexamen. Men lotsarna är överens om att utan erfarenhet av andra fartyg är det svårt att ta kommando som lots.

Johan Berggren är uppvuxen i en familj med sjömän och hade en pappa som var borta längre perioder på andra sidan jorden.

– Det var exotiskt, men jag saknade min pappa. Jag tycker att lotsyrket är så bra eftersom man inte är borta hemifrån, säger Johan Berggren.

Lots Johan Berggren är uppvuxen i en familj med sjömän och saknade sin pappa när han var borta på andra sidan jorden i flera månader. Foto: Elin Åberg

Lotsarna jobbar 182 arbetsdygn per år. Johan Berggren arbetar fem dygn och är ledig fem. De dagar han jobbar tillbringar han på olika lotsstationer när han inte är ombord på fartygen. Där finns sängar, tv-rum och kök. För att spara tid sover han över, ofta på Söderarm som ligger utanför Kapellskär. 

Vid niotiden på morgonen är så det stora kryssningsfartyget framme i Frihamnen. Nyvakna passagerare står i bara kalsongerna på sina balkonger. För lotsarna är arbetspasset slut, något mer blir det troligen inte i dag.

Kryssningsfartyget närmar sig Stockholm med hjälp av lotsarna Johan Berggren och Joakim Lewenhagen uppe på kommandobryggan. Foto: Elin Åberg

Inom några år kommer det att saknas lotsar, särskilt i norra Sverige. Vad ska man göra för att locka fler?

– Berätta om att det är världens roligaste jobb, säger Johan Berggren. Men Joakim Lewenhagen invänder:

– Men, Johan. Visst kan lönen bli bättre? 

En lots tjänar mellan 48.000 och 65.000 kronor per månad beroende på antal lotsuppdrag, enligt Sjöfartsverket. De mest erfarna lotsarna kan tjäna närmare 75.000 under en månad. Det ska jämföras med lönerna för ett befäl på ett kryssningsfartyg som ligger på drygt 90.000 i månaden plus olika bonusar.

– Svenska lotsar tjänar för lite. Det är väl inte konstigt att det är svårt att locka över befäl när de tvingas gå ner så mycket i lön, säger Ronnie Löf, vice ordförande i Lotsförbundet. Han fortsätter:

– Det är ett slitsamt jobb eftersom du jobbar så mycket natt. Och nattarbete sliter på kroppen i längden.

Sjöfartsverkets Andreas Arvidsson är chef för Sveriges lotsar och han tror att lönen är mindre viktig som konkurrensmedel. Däremot tror han att fler skulle välja lotsyrket om de visste mer om det.

– Man får jobba nautiskt med de mest krävande och komplicerade uppgifterna samtidigt som man kan vara hemma med familjen. Jag tyckte själv alltid att den sista biten in till hamn var den roligaste. Ute till havs ägnade jag mig mest åt administration.

Det händer att lotsarna stannar till på ön Söderarm och sover en stund för att få tillräckligt med vila innan nästa uppdrag. Foto: Elin Åberg