Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Extratjänster inom vården har gått från fiasko till succé

Afsaneh Branger har en extratjänst vid Kastanjens korttidsboende.
Afsaneh Branger har en extratjänst vid Kastanjens korttidsboende. Foto: Marc Fermenia

I valrörelsen utlovade regeringen 20.000 extratjänster i offentlig verksamhet. Åtgärden har gått trögt och skälls ofta för fiasko. Men nu har det lossnat. På ett år har antalet mer än fyrfaldigats. Regeringens mål för årsskiftet, 6.500, har redan överträffats med råge. 

I oktober var hela 7.719 personer sysselsatta i extratjänster. 86 procent inom vård och omsorg, sociala tjänster, utbildning och offentlig förvaltning. Och tendensen är att åtgärden fortsätter att växa. Många kommuner har upptäckt att de kan anställa långtidsarbetslösa och nyanlända med full finansiering av staten. En bidragande orsak till de senaste månadernas snabba tillväxt är också det bonussystem med 500 miljoner som regeringen beslutade om i juni, som ska förmå kommuner och landsting att inrätta fler extratjänster. 

De närmaste tio åren behövs mer än en halv miljon nya medarbetare i välfärden. 20.000 av dem ska, enligt regeringens beslut hösten 2015, komma genom de kommunala så kallade extratjänsterna. Det vill säga arbete som den vanliga personalen av olika anledningar inte har tid att utföra, en extra resurs som kan stötta.

Tanken var från början att åtgärden i första hand skulle ersätta Fas 3-platserna för långtidsarbetslösa. Men det har gått väldigt trögt i starten. Bland annat på grund av fackligt motstånd från LO-facket Kommunal, och svårigheter att hitta handledare. Oppositionen och andra kritiker har inte varit sena att kalla åtgärden en flopp och ett fiasko. 

För att få fart på extratjänsterna har regeringen stegvis utökat både målgruppen och antalet möjliga verksamheter. Den 1 december 2016 utsträcktes extratjänster även till nyanlända. 

Nu får extratjänster dessutom anordnas av fler, inte bara kommuner och landsting. Den 1 juli 2017 öppnades möjligheten också inom kultursektorn, idrottsrörelsen samt trossamfund och ideella föreningar för arbete med social hjälpverksamhet eller omsorg om barn och ungdomar. Fortfarande dominerar dock kommunerna stort, med äldreomsorg, förskola och skola och andra kommunala verksamheter. Särskilt många extratjänster finns vid olika omsorgsboenden. De sysslor som utförs ingår inte i det ordinarie arbetet, utan kan till exempel handla om handräckning i köket eller umgänge med boende och att ge dem lite guldkant på tillvaron.

Arbetsförmedlingen betalar 100 procent. Stödet utgår i tolv månader men kan förlängas i ytterligare tolv. Lönen ska vara avtalsenlig. Tanken är att extratjänsten ska ge referenser och en (ny) väg in på arbetsmarknaden.

I somras fastslog regeringen en målsättning om 6.500 extratjänster till årsskiftet. Men den nivån överträffades alltså faktiskt redan i oktober, då Arbetsförmedlingen redovisade drygt 7.700 pågående extratjänster - jämfört med knappt 4.500 tre månader tidigare och bara 1.882 i januari.

Stockholm hade dock ännu i oktober inte nått över lite drygt 200 personer. I Järfälla kommun finns redan 140. Arbetsmarknadsenheten började redan förra hösten målmedvetet arbeta för att få fram platser för extratjänsterna. 

I dag finns 40 tjänster på äldreboenden, 30 på förskolor, och resten i olika skolor och inom den kommunala förvaltningen. De finns också på en syateljé som syr väskor som sedan säljs av Röda Korset, hos en grupp som arbetar med växtbeskärning och miljöskötsel och på en cykelverkstad som reparerar uttjänta cyklar och skänker dem till fattiga familjer i området.  Deltagarna arbetar 75 procent, och får på 25 procent utbildning till undersköterska eller barnskötare. De som inte talar svenska får en skräddarsydd sfi-utbildning.

– Vi utgår alltid ifrån vad individen klarar och vill göra, säger chefen för arbetsmarknadsenheten Abbas Hamadé.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.