Allt fler företag i USA har börjat spåra sina anställda med hjälp av fingeravtryck, ögon- och ansiktsskanningar. Detta har lett till att frågan väckts om hur företag använder och lagrar så kallad biometrisk data, rapporterar Wall Street Journal.  

En rad anmälningar har lämnats in efter att Högsta domstolen i delstaten Illinois – som har landets strängaste lagar när det gäller integritetsskydd – tagit upp ett mål som handlar om att anställda inte fick veta vad som skulle hända med deras biometriska data. 

En enkätstudie från konsultföretag Gartner visar att sex procent av företagen i Europa, USA och Kanada använder biometrisk data för att spåra sina anställda. 

Annett Olofsson, arbetsrättsjurist på LO-TCO Rättsskydd, berättar att man från fackets sida ännu inte haft någon större erfarenhet av att arbetsgivare använder sig av biometrisk data. 

– Den här sortens teknik är billig och enkel för arbetsgivaren att använda. Som anställd är det då viktigt att vara medveten om att biometriska data är känsliga personuppgifter enligt dataskyddsförordningen. Det ställs höga krav på behandlingen av sådana personuppgifter. Den anställde ska då ha lämnat ett uttryckligt, frivilligt samtycke som när som helst kan återkallas, säger hon. 

Hon framhåller att arbetsgivare alltid ska tänka på att förhandla med facket innan någon form av kontroll och övervakning införs. 

– Arbetsgivare behöver tala om varför man hämtar in den här sortens uppgifter och i vilket ändamål de ska användas – exempelvis i in- och utpasseringskontroller eller för tidsredovisning, säger Annett Olofsson. 

– Arbetsgivaren kan sedan inte behandla uppgifterna för något annat ändamål. Uppgifterna får inte lagras längre än nödvändigt och det ska finnas säkerhetsåtgärder mot att obehöriga kommer åt uppgifterna. Exempelvis fingeravtryck kan användas i andra möjliga syften än vad de egentligen är tänkta för, fortsätter hon. 

I maj förra året trädde Dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft i hela EU. Den finns till för att stärka enskildas rätt till skydd av personuppgifter.

Ola Brinnen är arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv. Han menar att det kan finnas legitima argument för en arbetsgivare att ha koll på sina anställda. 

– Exempelvis ur en säkerhetsaspekt, men det finns inget utrymme utöver de ganska strikta regler som finns i Dataskyddsförordningen. Seriösa företag behandlar naturligtvis inte personuppgifter i onödan utan bara där man måste av verksamhetsskäl eller för att lag eller kollektivavtal tvingar dem att göra det, säger han. 

Trots den ökade motviljan mot biometrisk data från många amerikanska anställda så anser bedömare som Wall Street Journal talat med att både företag och människor kommer att börja omfamna tekniken än mer i framtiden. Detta på grund av det blir allt vanligare i det vardagliga livet, bland annat används det för att låsa upp de senaste iPhone-modellerna.