Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 12:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/flera-forklaringar-till-att-unga-ratar-facket/

Jobb & Karriär

Flera förklaringar till att unga ratar facket

Cecilia Ljungström, 22, tycker att facket kan bli bättre på att nå ut med information till unga. Foto: Gustav Olsson

Sedan 1994 har antalet unga i åldrarna 16 till 24 år som är anslutna till facket minskat med med 40 procentenheter, från 77 till 37 procent, enligt siffror från LO.

Anders Kjellberg forskar i facklig organisation och förklarar raset.

Anton Christersson och Daniel Johansson är båda 18 år gamla och jobbar deltid vid sidan om studierna. Ingen av dem är med i facket.

– Det är klart att man kan gå med även när man inte jobbar så ofta. Men det känns som att många väntar med det tills de har en fast anställning. säger Daniel Johansson.

– Många unga vet nog inte så mycket om vad facket gör. Vi har fått information vid något enstaka tillfälle i skolan, men de behöver nog bli bättre på att nå ut, säger Anton Christersson.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, säger att utvecklingen till stor del hänger samman med anställningsformen. En trend som började under 1990-talet var att fler unga fick tidsbegränsade anställningar. I dag har varannan i åldersgruppen 16 till 24 år den typen av anställning.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

– När människor räknar med att vara anställd en kortare tid tycker de inte att det är värt att gå med i facket. Det är inte säkert att man hinner bli kontaktad av en facklig förtroendeval på arbetsplatsen. De prioriteras också lägre av de förtroendevalda, säger Anders Kjellberg. 

Inte heller Cecilia Ljungström, 22, är med i facket. Hon har hunnit vara på flera olika arbetsplatser, men det var inte förrän hon kom till sitt nuvarande jobb som hon kontaktades av facket. 

– De borde bli bättre på att visa upp sig och informera unga.  Många tar nog inte facket på så stort allvar. De tror inte att facket kan göra något för dem, säger hon. 

De jobb som unga får är ofta inom den privata tjänstesektorn. Främst handlar det om yrken inom handeln och hotell- och restaurang, branscher som utmärks av låg organisationsgrad. I LO:s rapport för 2019 står just restaurangsektorn ut med endast 28 procent fackligt anslutna, en siffra avsevärt lägre än alla andra branscher.

– Restaurang är för många unga en genomgångsbransch. Det bidrar till att få väljer att gå med i facket. Man ska ju inte vara kvar speciellt länge ändå.

När alliansregeringen genomförde en stor höjning av avgiften till a-kassan i början av 2007 såg fackförbunden ett kraftigt tapp i samtliga åldersgrupper. Anders Kjellberg menar dock att höjningen slog hårdare mot organisationsgraden hos just de yngre.

– Det blev framför allt ett ras i hotell- och restaurangfacket. Särkilt hos de som jobbade deltid eller tidsbegränsat. I de grupperna finns många unga.

Anders Kjellberg menar att fackorganisationerna måste bli bättre på medlemsrekrytering och aktiviteter ute på arbetsplatserna, allra främst mot underrepresenterade grupper som just unga. Han får medhåll av en självkritisk Jonas Ivman, ansvarig för organisationsfrågor på LO, som menar facket inte hängt med i utvecklingen.

– Vi måste själva bli bättre på att jobba för den här målgruppen, både i hur vi informerar och i vad vi gör. 

En nyckel är att bli bättre på att organisera unga med visstidsanställningar. Jonas Ivman menar att det i dag finns fördomar om gruppen från fackets sida, men också i motsatt riktning.

– Det finns en bild av att de ska vara mycket svårare att värva. Så är det inte, vi måste bara visa hur vi är relevanta för dem. Många tror att facket bara är till för de med fastanställning.

Olika generationer efterfrågar olika saker från facket. Undersökningar LO gjort visar att dagens unga till exempel är mer intresserade av medlemsförmåner än äldre generationer.

– Vi måste leta brett och hitta olika lösningar, både vad det gäller fackliga frågor och vad man som individ får ut av medlemskap i facket, säger Jonas Ivman.