Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Flextider gör att vi jobbar mer – så hanterar du det gränslösa arbetslivet

Foto: RayArt Graphics / Alamy

Tvärtemot vad man skulle kunna tro får personer som har flextid mer arbetstid än de som inte kan påverka sin arbetstid. Det visar forskning från bland annat Tyskland och Storbritannien. Så här kan du ta kontroll över tiden. 

De senaste decennierna har globalisering, ökad konkurrens och återkommande kraftiga konjunktursvängningar på gott och ont gett oss ett alltmer gränslöst och flexibelt arbetsliv.

Företag och organisationer behöver klara snabba omställningar. För många anställda har det inneburit uppluckrade former för arbetets organisering. Särskilt som tjänstemän med den nya teknikens hjälp lika gärna kan utföra sitt arbete hemma vid köksbordet eller på semesterresan. Det viktiga är att nå uppsatta resultatkrav och deadlines.

I EU som helhet har runt 17 procent av arbetskraften möjlighet till flextid. Ytterligare 5 procent kan själva bestämma när och hur mycket de ska arbeta, bara de utför sina arbetsuppgifter.

Allra mest flexibelt arbetar svenska och nederländska arbetstagare, visar en internationell jämförelse från fackförbundet Unionen.

Ofta upplevs det som något positivt. För småbarnsföräldrar inte sällan som en förutsättning för att kunna kombinera småbarnslivet med heltidsarbete och karriär.

Samtidigt innebär flexibiliteten att vi arbetar mer än tidigare eftersom ständig uppkoppling, nåbarhet och tillgänglighet tenderar att spilla över i privatlivet. Gränserna är svåra att hålla på. Särskilt i branscher och på arbetsplatser där medarbetarna konkurrerar med varandra, och där det saknas en tydlig policy kring hur tillgängliga arbetstagarna ska vara.

Unionens undersökning i fjol visar att var tredje tjänsteman i privat sektor jobbar helger och annan ledig tid bara för att hinna med sina uppgifter. Resultatet blir inte sällan dålig sömn, ont i kroppen och stress som leder till sjukskrivning.

Tvärtemot vad man skulle kunna förvänta sig arbetar de mer övertid än de som inte kan påverka sin arbetstid.

Även internationellt är problemen uppmärksammade. Arbetsmarknadsforskaren Heejung Chung vid universitet i brittiska Kent drämmer till med Orwell-citatet ur boken 1984, "Frihet är slaveri", i sin artikel nyligen i amerikanska The Conversation en oberoende nätpublikation med nyheter från forskarvärlden.

Det gör Chung efter att ha studerat förhållandena i bland annat Storbritannien, där runt en tredjedel av alla anställda har flexibla arbetstider, och en av fem ibland arbetar hemifrån:

– Tvärtemot vad man skulle kunna förvänta sig arbetar de mer övertid än de som inte kan påverka sin arbetstid, konstaterar Heejung Chung, som också framhåller att det inte bara gäller enstaka yrken eller chefsjobb.

I sin artikel i The Conversation slår hon fast att prestationsbaserad i motsats till schemalagd arbetstid ofta är utformad så att den ökar konkurrensen mellan de anställda och skapar incitament för en starkare arbetsinsats.

För de hårt arbetande männen gav detta ofta högre utdelning i lönekuverten. Men sällan för de mer än heltidsarbetande mödrarna. För när flextiden används för att få ihop livspusslet med jobb, barn och hemarbete ser arbetsgivarna inte lika positivt på det - oavsett hur mycket kvinnorna ansträngde sig, och hur goda resultat de kunde uppvisa, konstaterar Dr Chung.

Större flexibilitet och självstyre i jobbet låter bra, säger hon. Men ordinerar samtidigt lagar som kan skydda de anställda från att köra slut på sig själva.

– Frihet måste ju inte leda till slavarbete, men för att undvika det behöver vi en strategi för hur de här utmaningarna kan hanteras.

Christin Mellner, forskare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet specialiserad på det gränslösa arbetet, understryker att det för både arbetstagare och chefer är viktigt med en ökad medvetenhet.

Bästa råden: Så hanterar du det gränslösa arbetslivet

1. Bli medveten om i vilken utsträckning du läser, skriver och besvarar jobbmejl, samtal och sms utanför ordinarie arbetstid. Bara för att det är tekniskt möjligt måste du kanske inte göra det.

2. Se över hur mycket du faktiskt jobbar. Försök organisera arbetet inom ramen för din ordinarie arbetstid.

3. Vid för hög arbetsbelastning - be chefen om avlastning och/eller hjälp att prioritera.

4. Som chef och arbetsgivare har du ansvar för att se till att de anställda har en rimlig arbetsbelastning och möjlighet att utföra sitt arbete inom den avtalade arbetstiden.

5. Som chef är det viktigt att stötta medarbetarnas egen gränssättning. Att se till att de kan gå hem i tid, och bara i undantagsfall mejla dem sena vardagskvällar, helger eller under semestrar.

6. Diskutera gemensamma riktlinjer kring tillgänglighet.

Källa: Christin Mellner, Stockholms universitet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.