Att lyfta sjuka, gamla och rörelsehindrade är ett vanligt inslag inom sjukvården, ambulansvården och hemtjänsten. Oftast finns det tekniska hjälpmedel, till exempel lyftar. 

När man talar om lyften ligger fokus många gånger på att patienten ska vara trygg. I själva verket är det inte ovanligt att personalen drabbas av belastningsskador när de lyfter, flyttar eller hjälper en patient att röra på sig. Trots det saknar många arbetsplatser en policy för personförflyttningar. 

– Det räcker inte med att skicka medarbetarna på en eller två kurser. Det här är ett arbete som måste pågå regelbundet och följas upp, säger Charlotte Wåhlin vid Arbets- och miljömedicin i region Östergötland.

Hon har gjort en kunskapssammanställning om personlyft på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Rapporten omfattar 20 års forskning inom området. I Sverige finns det alldeles för lite forskning om skador vid personförflyttningar, menar Charlotte Wåhlin. Dessutom saknar branschen tillräckligt med utrustning och teknik. 

– Vi behöver satsa mer på forskningen för att förstå vad som är mest effektivt för att förebygga skador. Det gäller speciellt vård och omsorg, som är en kvinnodominerad bransch, säger hon. 

Arbetsmiljöverket inspekterade 700 arbetsplatser inom vård och omsorg 2013. Totalt fick tre av fyra kritik för att de arbetade för lite med belastningsskador i jobbet. En policy kan hjälpa till att öka medvetenheten bland personalen. 

Utöver det behövs riskbedömningar. Det innebär att medarbetaren funderar på vad hen behöver för att hjälpa varje enskild vårdbrukare. Varje patient har egna förutsättningar, till exempel väger vissa mer än andra. En del kan också flytta på sig själva. 

När en bedömning sker kan den anställda checka av om den har rätt arbetsutrustning, eller om den behöver hjälp från en kollega, för att klara av att göra förflyttningen på ett säkert sätt. Men det är viktigt att inte allt för stora delar av ansvaret hamnar på den enskilde medarbetaren.

– Som individ ska man inte behöva ta ansvar för allt. Däremot är det bra om medarbetarna känner sig delaktiga, till exempel om de får vara med när arbetsplatsen köper ny utrustning, säger Charlotte Wåhlin. 

När utrustning upphandlas är det viktigt att ha tydligt arbetsmiljöfokus. Ett bra pris är viktigt, men det får inte gå ut över kvaliteten på utrustningen. I längden tjänar företagen mer på att undvika arbetsskador. 

– Om man kan förebygga en sjukskrivning eller att nån skadas är det en betydligt större kostnadsbesparing. Dessutom innebär det ett stort lidande för personen som drabbas, säger Charlotte Wåhlin.

Hemtjänstpersonal har svårare att påverka sin arbetsplats. Patientens hem och bostad är inte alltid anpassad för en personförflyttning. Dessutom åker många hem till patienten själva. Det innebär att medarbetaren saknar hjälp från kollegor. 

– Vi behöver utbilda blivande hälso- och sjukvårdspersonal i hur de gör säkra personförflyttningar. Dels behöver vi det praktiska, till exempel hur du konkret gör säkra personförflyttningar. Men vi behöver också bygga upp övergripande system, såsom policys och rutiner, säger Charlotte Wåhlin. 

Ett första steg i rätt riktning kan vara att sammankoppla patientens säkerhet med personalen.

– Branschen måste bli bättre på att förstå att personalens säkerhet hänger ihop med patientens säkerhet. Det vanliga är att vi fokuserar på den ena parten, men vi behöver en samlad bild, säger Charlotte Wåhlin.