Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 06:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/forsaljningspartyn-av-smink-en-del-av-gigekonomin/

Ekonomi

Försäljningspartyn av smink en del av gigekonomin

Foto: Jonas Lindstedt

För 50 år sedan var försäljningspartyn, även kallat ”homeparties”, ett sätt för kvinnor att ta klivet ut på arbetsmarknaden. Fenomenet existerar fortfarande – bland annat för att många unga har flexibla anställningar.

Under slutet av 1940-talet började allt fler kvinnor att blicka ut mot arbetsmarknaden. Under samma tidsperiod såg fenomenet försäljningspartyn, även kallat ”homeparties”, sitt första ljus. 

Tanken var att kunderna skulle få en demonstration av produkterna och testa dem själva. Flera hemmafruar startade en egen karriär genom att återförsälja företagens produkter bland sina vänner. 

Sedan dess har fenomenet mött både ris och ros. Somliga beskriver upplägget som ett pyramidspel. Andra målar upp bilden av kvinnligt entreprenörskap. Bland försäljarna själva är det sistnämnda närmare verkligheten.

– Jag är tydlig med mina kunder att vi inte är ett pyramidspel. Fokus ligger på att sälja produkterna. Förut brukade folk rygga tillbaka när jag berättade vad jag arbetar med. Nu är människor betydligt öppnare och villiga att besöka homeparties, säger Mimmie Perborg, 27, som är direktsäljare för smink- och hudvårdsföretaget Mary kay, som kallar sina försäljare för fristående hudvårdskonsulter. 

DN möter henne i bostaden i Torslanda, utanför Göteborg. I badrummet står kartonger som förvarar både smink och hudvårdsprodukter. Mimmie Perborg går noggrant igenom sortimentet inför varje träff. Vanligtvis är träffarna hemma hos hennes kunder.

– Om du känner flest kvinnor över 40 är det bättre att köpa in hudvårdsprodukter för mogen hy. Är ditt kontaktnät yngre kan till exempel akneprodukter vara ett bättre inköp, säger Mimmie Perborg.

Första gången hon kom i kontakt med yrket var för nio år sedan. Efter att ha besökt ett försäljningsparty beslutade hon sig för att bli hudvårdskonsult. I början frågade hon familjen och vänner om de ville delta. Senare bjöd hon även in kollegor på jobbet. I dag använder Mimmie Perborg sociala medier för att hitta nya kunder. 

– På mitt första homeparty var jag jättenervös och trodde att jag skulle kräkas. Det var inför min mammas väninnor. Med åren blev jag mer självsäker, säger hon. 

Foto: Jonas Lindstedt

Direktsäljare är den korrekta titeln för personer som säljer produkter via personliga möten. 2018 var fyra av fem svenska direktsäljare kvinnor, vilket är högre än det europeiska genomsnittet. Det visar en rapport gjord av Ipsos, på uppdrag av den europeiska direktsäljarorganisationen Seldia. 

Samtidigt fortsätter allt fler unga arbetstagare att ha flexibla anställningar. Gig-ekonomin är ett hett ämne och förra året var 8,6 procent av alla sysselsatta personer egenföretagare. Trenden kan komma att påverka direkthandeln, enligt Krister Fraser, ordförande på den svenska intresseorganisationen Direct selling Sweden. 

– Arbetsformen attraherar många unga personer. Allt fler börjar få upp ögonen för att ha ett jobb på sidan om ett annat och tjäna extra pengar, säger han. 

 

 

Två gånger i veckan anordnar Mimmie Perborg försäljningspartyn, som hon kallar för hudvårdsklasser. Sedan starten köper hon in rabatterade hudvårdsprodukter och kosmetika. 

En direktsäljare tjänar olika mycket varje månad. Bland annat beror det på antalet kunder. Dessutom har olika produkter olika prislappar. Om fyra kunder deltar tjänar försäljaren cirka 2.500 kronor, uppskattar Mimmie Perborg. Dock ökar inkomsten oftast med åren. På en av sina senaste träffar tjänade hon 7.000 kronor. 

– Bäst försäljning ger hudvårdsprodukterna. Dels är smink billigare, men dessutom tar en ögonskuggpalett längre tid att göra slut på än en hudkräm, tipsar hon. 

Ett försäljningsparty sträcker sig högst upp till två timmar. Under den tiden får kunderna se och testa produkterna. Varje person får en varsin plats att sitta på med en tillhörande spegel på Mimmie Perborgs träffar. Tanken är att gruppen ska vara max sex personer, berättar hon. På så vis känns det mer personligt. 

I dag är 35 medlemsföretag kopplade till branschorganisationen. Företagen säljer olika produkter. Många säljer kosmetika och hudvårdsprodukter. Ordförande Krister Fraser uppskattar att mellan åtta och tio procent försörjer sig bara på försäljningen. 

– Det är en slags provisionsbaserad försäljning som sällan är en guldgruva. I slutändan bygger det hela på ditt sociala nätverk och om du lyckas bygga ut det, säger han.

Mimmie Perborg anordnar oftast sina träffar hemma hos kunderna. Foto: Jonas Lindstedt

Mimmie Perborg arbetar 60 procent som elevstödslärare i Göteborg. Framöver planerar hon successivt att trappa ner och arbeta med försäljningen på heltid. 

– Det är lätt att bortprioritera ditt eget varumärke och fokusera på jobbet som driver in mest pengar. För min del känns det realistiskt att försörja mig bara på det här, säger hon. 

Psykologi påverkar om en människa deltar i träffarna, menar Dan Katz, legitimerad psykolog och psykoterapeut, vid föreningen Vetenskap och folkbildning (VOF).  

– Försäljarna marknadsför sig via sina bekanta. Egentligen är det helt naturligt, men beroende på hur påstridig personen är kan det vara oetiskt. På sätt och vis använder man sig av människors välvillighet, säger han. 

Hittills är det få svenska forskare som har studerat försäljningsmetoden. Nationalekonomen Claes Bäckman, vid Lunds universitet, är ett av undantagen. Tillsammans med en amerikansk forskare har han studerat försäljare i USA. Mer specifikt har forskarna studerat data för 350.000 direktsäljare som förlorade pengar mellan 2009 och 2015. Samtliga sålde produkter vid ett och samma företag.

– Det här kan vara ett sätt att komma ut på arbetsmarknaden. Framför allt om det är en person som bara kan jobba några timmar i veckan. Dock visade våra resultat att arbetet sällan ersatte arbetslösheten. Majoriteten av försäljarna bodde i medelklassområden som hade låg arbetslöshet, säger Claes Bäckman.