Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 06:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/forstelarare-kan-fa-10000-kronor-i-utsatta-omraden-tillagg-kan-splittra-karen/

Ekonomi

Förstelärare kan få 10.000 kronor i utsatta områden – tillägg kan splittra kåren

Susanna Ankner är förskoleklasslärare på Knutbyskolan i Rinkeby. Foto: Alexander Mahmoud

Förstelärare i skolor i vissa socioekonomiskt utsatta områden kan numera få lönetillägg på 10.000 kronor i månaden. Det ska öka attraktiviteten att jobba på skolor med stora utmaningar – men kritiseras för att skapa splittringar i kåren.

– Det vore bättre om man satsade på alla lärare i utsatta områden, säger läraren Susanna Ankner.

Sedan tidigare kan förstelärare få lönetillägg på 5.000 kronor. På grund av lärarbristen är det svårt att rekrytera behöriga lärare och utmaningarna är ofta störst i skolor i utsatta områden. Med det nya lönetillägget hoppas regeringen, tillsammans med Centern och Liberalerna, locka fler erfarna lärare till dessa skolor.

Susanna Ankner är lärare på Knutbyskolan i Stockholmsförorten Rinkeby, ett så kallat utsatt område. Hon tycker att det är rimligt att förstelärare har högre lön, om de också har ett utökat uppdrag.

– Om det är tydligt att deras uppdrag innebär mer ansvar och ytterligare uppgifter så ser jag inget konstigt med det. Men min erfarenhet är att det kan variera lite, säger hon.

Hon tror att det vore bättre om satsningen riktades till alla lärare.

– Jag önskar att man skulle satsa på att få fler legitimerade och kompetenta ordinarie lärare till utsatta områden i stället. Det är inga konstigheter att jobba här, man möter bara andra utmaningar och får därmed nya fantastiska lärdomar.

Lärarförbundet anser att satsningen splittrar lärarkåren och när Riksrevisionen granskade reformen av karriärtjänster kom de fram till samma slutsats, att sammanhållningen bland lärarna har försämrats.

– Vi kan se att karriärtjänsterna har gjort att vi har lärare som tjänar rimligt för den utbildning och ansvar de har, men den stora massan tjänar långt mindre. En sådan lönestruktur bjuder in till missnöje, interna diskussioner och missunnsamhet bland kollegor, säger ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Foto: Anette Nantell

Förbundet välkomnar alla satsningar på att höja lärarlönerna men ställer sig frågande till vad satsningen kommer att ge.

– I skolor i utsatta områden har vi problemet att andelen behöriga lärare är som lägst och omsättningen av lärare som högst. Att lösa det handlar mer om resursförstärkningar till dessa skolor än om lönepengar. Menar vi allvar med att vi ska ha ett jämlikt land måste vi ta ett helhetsgrepp för att stärka skolorna.

Johanna Jaara Åstrand påpekar att klasstorlekarna behöver hållas nere, fler lärarresurser behövs och elevhälsan behöver stärkas för att skapa en bättre arbetsmiljö för lärare och elever.

– Höjda löner är en av tre saker som behövs för att öka läraryrkets konkurrenskraft. De andra är en rimlig arbetsbelastning och större inflytande i arbetet, säger hon.

Forskaren Catarina Player–Koro, docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, har studerat hur systemet med förstelärare i matematik fungerar. Hon menar att det inte går att säkerställa att det är de mest kompetenta lärarna som utses till förstelärare.

– Det är oklart hur man definierar en yrkesskicklig lärare. Utländsk forskning visar också att det är svårt att slå fast vilka lärarkompetenser som har den bästa effekten på eleverna. Det gör det svårt för lärare att veta vilka kompetenser som efterfrågas.

Det finns heller inget som tyder på att systemet med förstelärare har lett till högre resultat bland eleverna, säger hon.

Systemet med förstelärare blir som signalpolitik, att det här är en satsning för att göra allt bättre. När det gäller skolor i utanförskapsområden tycker jag att man behöver fokusera på fler områden än bara lärarlönerna. Generellt behöver utbildningssektorn mer pengar.

– Friskolereformen och det fria skolvalet har lett till ökad segregering. Jag tror att man skulle behöva reglera sektorn för att minska segregationen.