Göteborg, Malmö, Lund, Uppsala och Stockholm är vinnare när flyttströmmarna av högutbildade räknats samman. Samtidigt har Norrbotten behov av 51.000 rekryteringar fram till 2030.
– Kompetensbristen har blivit det största tillväxthindret, säger Therese Wallqvister på Tillväxtverket.
Förre moderatledaren Anna Kinberg Batra hävdade en gång att stockholmare var smartare än "lantisar". Hur det är med den saken är omtvistat. Flyttströmmarna av Sveriges högskole- och universitetsutbildade ger henne i alla fall delvis rätt, om man med smart menar högutbildad.
Kartan visar att av dem som är uppvuxna utanför storstadslänen så väljer tusentals att flytta till storstaden efter högskole- eller universitetsstudierna.
Visst går det flyttströmmar av högutbildade åt andra hållet, men enligt statistik från Univisersitetskanslerämbetet så var nettoeffekten 2017 närmare 7700 till Stockholms, Skånes, Uppsalas och Göteborgs fördel. Samtidigt som mer välmående storstadskommuner, bidrar med Robin Hood-skatt till mindre kommuner, finns det en motsatt rörelse – kompetensflykten från mindre städer och orter.
Under 2017 kom rapporten ”Human capital sorting: The 'when' and 'who' of the sorting of educated workers to urban regions”. Rapporten, som presenterades under den lätt provocerande rubriken ”Braindrain av landsbygden ger smartare Stockholmare” samma år på Entreprenörskapsforum, fastslår att landsbygdens unga medborgare gärna flyttar till storstaden, speciellt om de har höga gymnasiebetyg och har högutbildade föräldrar. Likaså leder attraktionskraften hos en dynamisk arbetsmarknad till en ”braindrain” av landsbygden.
– Utvecklingen med att högutbildade flyttar till storstaden är inte unik för Sverige. Det finns många skäl att flytta. Arbetsmarknaden, beräknad avkastning på din utbildning – de söker en arbetsmarknad där det går att göra karriär, säger Martin Andersson, professor på Blekinges tekniska högskola, BTH, och en av författarna till rapporten.
– Ofta är högutbildade gifta med andra utbildade, då handlar det om att det är två personer som ska ha ett arbete och då är det hushållet som avgör, inte sällan till storstädernas fördel, säger Martin Andersson.
Therese Wallqvister, analytiker på Tillväxtverket, menar att flyttströmmarna hotar kompetensförsörjningen i landet.
– Kompetensbristen har blivit det största tillväxthindret för små och medelstora företag. Särskilt svårt är det i Blekinge och Örebro, trots att arbetslösheten länge varit ganska hög, säger Therese Wallqvister.
– För att klara detta krävs flera åtgärder som att öka antalet distansutbildningar, skapa kortare kurser som gör att fler kan välja att bo kvar, fortsätter Therese Wallqvister.
Under 2017 var Norrbotten en av förlorarna i komptensflyttens spår. Minusnettot för stannade då på 480 individer. Mats Lindell, näringslivsstrateg på Länsstyrelsen Norrbotten, pekar på att behovet av rekryteringar är särskilt kritiskt under nästkommande tio år.
– Vi har ett behov av 51.000 rekryteringar fram till och med 2030. Det blir också allt viktigare att våra arbetsgivare kan erbjuda helhetslösningar för par som väljer att flytta hit, säger Mats Lindell.
