Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Jobb & Karriär

Roboten ska göra rekryteringen mer fördomsfri

Roboten Furhat påverkas inte av den sökandes ålder, kön, ursprung och utseende, vilket gör rekryteringsprocessen ännu mer rättvis.
Roboten Furhat påverkas inte av den sökandes ålder, kön, ursprung och utseende, vilket gör rekryteringsprocessen ännu mer rättvis. Foto: Hilda Arneback

Drygt 70 procent tror sig ha blivit diskriminerade när de sökt jobb. För att neutralisera ansökningar har rekryteringsföretaget TNG tagit bort namn, kön och ålder. Dessutom tränas roboten Furhat (Pälsmössa) i att göra det första urvalet. 

– Rekryteringar måste ske mer fördomsfritt, säger Åsa Edman Källströmer, vd för TNG.

– Fördomsfri rekrytering utan generaliseringar'. Det låter snyggt, men det är svårare än vad man tror. Våra egna fördomar påverkar rekryteringsbesluten negativt. Någonstans kommer alltid den där magkänslan. Man vill rekrytera den som liknar en själv, säger Åsa Edman Källströmer. 

TNG är ett av flera rekryteringsföretag som försöker bygga säkrare urvalsprocesser. Företaget, som årligen sköter rekrytering för cirka tusen jobb om året i Sverige, mestadels jobb med teknisk tjänstemannainriktning, har under senare år rensat ansökningarna från namn, kön, ålder, bild och har skippat det vanliga personliga brevet som brukar medfölja alla ansökningar. 

– De som söker jobb skriver givetvis varför de vill ha jobbet, men annars vill vi vara så lite påverkade av egna bilder när vi går igenom ansökningarna. Att vi anonymiserat eller vänt på rekryteringsprocessen har gjort att vi ofta fått fram helt andra namn, personer som vi handen på hjärtat kanske valt bort tidigare. 

Åsa Edman Källströmer, vd i rekryteringsföretaget TNG.
Åsa Edman Källströmer, vd i rekryteringsföretaget TNG. Foto: Alexander Ruas

– Matchningen har dessutom blivit bättre. De nya urvalsmetoderna är effektivare. Jämfört med tidigare sker det mer sällan att vi behöver göra omrekryteringar och kundföretagens nöjdhet har också stigit, säger Åsa Edman Källströmer.

I Sverige är den vanligaste orsaken till diskriminering ålder, kön men också ursprung. En rapport från Jusek, ”Rätt jobb åt utrikesfödda akademiker”, visar att 55 000 utlandsfödda med högskole- eller universitetstudier är överkvalificerade för de jobb de utför, varav cirka 10 000 har ett jobb som endast kräver grundskola. Den allra vanligaste största upplevda diskrimineringen i landet är åldersdiskriminering.

– Om företag inte lyckas attrahera nya medarbetare är den svenska konkurrenskraften internationellt på sikt hotad. Att folk inte kommer in på arbetsmarknader eller inte hamnar rätt är något som vi måste komma åt. 

Tidigare har det på flera håll i världen gjorts försök med att låta robotar och datorer sköta delar av rekrytering. Längst fram i utvecklingen ligger it-jätten IBM med superdatorn Watson, som använts bland annat för att behålla förmågor inom företaget.  Enligt Financial Times har hela 12 procent av IBM:s anställda fått nya tjänster inom företaget med hjälp av Watson.

Läs mer: Glöm ditt cv – nu blir robotar de nya rekryterarna 

Under 2018 har TNG startat samarbete med den svenska roboten Furhat (Pälsmössa), som utvecklas på företaget Furhat robotics vid Kungliga tekniska högskolan. Tanken är att Furhat ska bidra till att göra rekryteringsprocessen ännu mer rättvis för alla som söker jobb och ge alla kandidater samma chans, oavsett ålder, kön, ursprung och utseende. Eftersom Furhat inte påverkas av rådande normer som att kunna hålla ögonkontakt under en intervju så är det också meningen att roboten ska kunna hantera sökande som annars diskrimineras omedvetet, till exempel på grund av adhd och autism. 

– Förhoppningen är att en social robot ska kunna göra det första urvalet bättre än oss människor. Att vi börjar använda robotar innebär knappast att vi blir färre rekryterare utan snarare att vi kan fördjupa urvalsprocessen och göra den mer personlig, säger Åsa Edman Källströmer.

Läs mer: Furhat – roboten som är trafikvärd på en flygplats 

Fakta/upplevd diskriminering

Här är de vanligaste skälen till upplevd diskriminering vid jobbsökning. Undersökningen som är gjord på uppdrag av TNG bygger på 1552 enkätsvar från jobbsökande.

1. Ålder (64 %)

2. Utseende (24 %)

3. Kön eller könsöverskridande identitet (14,7 %)

4. Etniskt ursprung (12,8 %)

5. Funktionsnedsättning (3,4 %)

6. Sexuell läggning (1,3 %)

Cirka 90 procent uppger att de är positiva till mer neutrala och fördomsfria rekryteringsprocesser. 84 procent upplever att rekryteringsprocesser ofta tar för lång tid. Vidare förväntar sig jobbsökare mer transparenta rekryteringsprocesser med snabb och löpande respons. 65 procent vill ha information så fort något nytt händer. 86 procent vill få besked så snabbt som möjligt när de inte längre är aktuella för ett jobb de sökt. 

Källa: TNG, DN.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.