Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Jobb & Karriär

Så blev Sverige ett ingenjörsland

Ruben Rausings och Erik Wallenbergs skapelse.
Ruben Rausings och Erik Wallenbergs skapelse. Foto: NILS PETTER NILSSON / TT

Aga-fyren, dynamiten, ­kul­lager och skiftnyckeln. Svenskt ingenjörskunnande ligger bakom en rad omdanande uppfinningar som än i dag spelar en avgörande roll i våra liv.

Svenska ingenjörer har i århundraden tillhört världseliten i uppfinningsrikedom och underlättat för samhällen att avancera. Sverige har kallats ett ingenjörsland. Här har multinationella industriföretag som Ericsson, Alfa Laval, Tetra Pak, Sandvik och ABB (Asea) en gång börjat sin verksamhet för att sedan breda ut sina vingar över världen. Än i dag är flera av dem världs­ledande och svenska ingenjörer har ett gott rykte utomlands.

Magdalena Tafvelin Heldner på Tekniska museet konstaterar att svenska ingenjörer gjort väsen av sig sedan länge tillbaka och toppar många statistiska mätningar internationellt. Vad det beror på är inte helt enkelt att säga. Men en orsak kan vara uppfostran.

– Det enkla svaret är att svenskar från tidig ålder motiveras att vara fria och kreativa samtidigt som de får misslyckas, säger Magdalena Tafvelin Heldner.

Samtidigt betonar hon att för att uppfinningar ska slå krävs det oftast ett lag som består av mer än ingenjörer. Den som kommer på uppfinningen kanske till exempel inte är lika duktig på att paketera och marknadsföra den. Det finns flera exempel på duktiga uppfinnare som inte har lyckats och dött fattiga på grund av att de inte vetat hur de ska få ut produkten på marknaden.

Läs mer: 11 svenska uppfinnare som gått till historien

– En innovation är mer än en uppfinning. Det är en produkt, process, metod eller tjänst som har slagit igenom i samhället. I ganska få fall står uppfinnaren ensam bakom framgången, säger Magdalena Tafvelin Heldning.

Att Sverige blivit framgångsrikt på det här området kan delvis ha att göra med utbildningsväsendet. Teknologiska institutet, som senare blev KTH, startade 1827 och Chalmerska slöjdskolan i Göteborg 1829.

– Sedan har det funnits pengar som satsats, både statliga och privata, säger Magdalea Tafvelin Heldner.

För kvinnor var ingenjörsyrket länge förbjudet område. Visserligen examinerades två kvinnliga byggnadsingenjörer 1907. Men det var känsligt och när de två skulle göra praktik var de ”iklädda arbetskläder och murade i djupet av en källarvåning vid Malmskillnads­gatan. På grund av deras kön skedde detta i hemlighet”, enligt boken ”Två banbryterskor”. Ingenjörs­yrket ansågs inte lämpligt för kvinnor, särskilt inte utbildningar som väg- och vatten, maskinteknik och bergsvetenskap. Däremot kunde mer teoretiska inriktningar möjligen övervägas för kvinnor. 1915 började Chalmers släppa in kvinnor som ordinarie studerande, KTH öppnade dörrarna 1921.

Titeln civilingenjör för högskoleutbildade ingenjörer kom 1915. 2011 fanns 134 000 högskoleutbildade ingenjörer organiserade i Sveriges Ingenjörer.

Än i dag är kvinnor underrepresenterade, bara en fjärdedel är kvinnor av de som är yrkesverksamma i dag och fortfarande är det främst män som söker patent, bara runt 5 procent är kvinnor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.