Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Så lyckades Jakob på högskoleprovet: ”Man lär sig deras sätt att tänka”

Jakob Schroeder kom in på psykologutbildningen i Göteborg tack vare höga poäng på högskoleprovet.
Jakob Schroeder kom in på psykologutbildningen i Göteborg tack vare höga poäng på högskoleprovet. Foto: Peter Claesson

Ett bra resultat på högskoleprovet kan vara vägen in på drömutbildningen. Men att lyckas på provet kan kräva mycket övning. Jakob Schroeder pluggade strukturerat på heltid under två månader – och kom in på sin drömutbildning.

På lördag skriver 66.258 personer högskoleprovet. Provet består av fyra delar, två mattedelar och två språkdelar. Varje år tillkommer det en femte testdel, som inte räknas in i resultatet. Vilken den är får man inte reda på förrän efter provet.

Provet skapades 1971 som en andra chans att ta sig in på högskolan. Från början var man tvungen att vara minst 25 år, men 1991 togs det kriteriet bort och alla fick skriva.

En som studerade flitigt och lyckades få det resultat han ville ha är Jakob Schroeder. Under sommaren för två år sedan kom han fram till att han ville läsa på psykologprogrammet på Göteborgs universitet. Men för det behövde han ett resultat på minst 1,75 på högskoleprovet.

Han hade inte gjort provet tidigare och kände därför att han behövde lägga mycket tid på att förbereda sig. På sommaren började han plugga inför provet på hösten. Under september och oktober övade han 5 timmar varje dag.

– När det började närma sig provdags kunde jag de flesta äldre prov utantill.

Under sommaren började han sina förberedelser med att göra några äldre prov för att se hur han låg till. Det visade sig att han behövde slipa på matematiken, så han lånade några gamla matteböcker från gymnasiet för att friska upp minnet.

– Först kollade jag upp vad jag inte kunde, jag inventerade. Sedan läste jag på om det i gamla matteböcker.

Jakob Schroeder hade läst litteraturvetenskap tidigare, så språkdelen var han inte lika orolig för.

– Det kan vara bra att lära sig en del prefix och suffix. Många kommer från grekiskan och latin, till exempel inter och intra. Lär man sig det så kan man räkna ut många ord i glosdelen.

Så småningom började Jakob Schroeder fokusera allt mer på att öva på tid. Han skrev många prov, ibland flera om dagen, och klockade sig själv.

– Jag tror att mängdträning är väldigt viktigt, att man gör många prov. Efter ett tag började jag känna igen problemformuleringarna, till exempel på mattedelen. Själva omständigheterna i en fråga kan bytas ut, det kan handla om olika färdmedel eller platser. Men själva kärnan är densamma. Man lär sig deras sätt att tänka.

När provdagen väl närmade sig var han inte särskilt nervös. Han hade gjort så många prov att han kände sig trygg med att det skulle gå bra.

– Jag hade förberett mig så himla mycket, men det var lite svårt att sova.

Albin Stööp har skrivit boken ”Så får du full pott på högskoleprovet”. Han håller med Jakob Schroeder om att det är viktigt att man tränar mycket på sin tidsdisponering.

– Det är ett lite tråkigt tips men det är bra att klocka sig själv så man lär sig hur mycket tid man behöver på de olika delarna.

Han tror också att det är bra att dela upp förberedelserna så man inte förlorar motivationen.

– Det kan vara bra att dela upp lite så man inte tröttnar. Att läsa tyngre facklitteratur, gärna på engelska, tror jag är bra inför språkdelen.

Trots bokens anspråksfulla titel har Albin Stööp faktiskt själv inte fått full pott på högskoleprovet.

– Nej, hehe. Jag har bara testat en gång. Men jag behövde aldrig ta det igen, jag kom in på utbildningen.

Tips. Bästa råden inför högskoleprovet

Träna på tidsdisponeringen

Lär dig när du ska släppa uppgifter du inte förstår. Högskoleprovet handlar till stor del om att prestera på tid. Att drabbas av hjärnsläpp och vara passiv i bara några minuter kan få förödande konsekvenser.

Plugga ord – dela gärna upp dem i prefix och suffix

Många ord i svenskan består av olika beståndsdelar. Att kunna dela upp dem kan hjälpa till att förstå ord som man tidigare inte har hört.

Öva på matte 1 och matte 2

Mattedelen på högskoleprovet har sin grund i gymnasiekurserna matematik 1 och 2, de som tidigare kallades A och B. Att läsa mer avancerad matematik inför provet riskerar att bara förvirra en.

Läs tyngre litteratur

Gärna facklitteratur och gärna på engelska. Att träna upp sitt läsande hjälper en på språkdelen.

Gör många tidigare prov

Övning ger färdighet, så klart. Har man gjort lika många prov som Jakob Schroeder i texten så behöver man inte vara nervös på provdagen.

Till högskoleprovet nu på lördag är anmälan stängd.

Våren 2017 hålls högskoleprovet lördagen den 1 april. Anmälningsperioden är 15 januari–15 februari.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.