Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Jobb & Karriär

Så påverkas du av allt ljud på kontoret

Other: Vegard Grøtt/NTB

Hur påverkas vi av att arbeta i en miljö där vi hör telefoner som ringer, kolleger som pratar och det ständiga knattret från alla tangentbord?

Studier har visat att vår prestation kan påverkas negativt i en miljö med många störande ljud – och vår kropp kan reagera med stressymtom.

Det är viktigt att inte dra alla kontorslandskap över en kam. Det menar Helena Jahncke, som är doktor i psykologi och arbetar som forskare vid Högskolan i Gävle. Beroende på verksamheten skiljer sig ljudnivåerna i kontorslandskapen åt.

– Det är viktigt att belysa att vissa kontorslandskap är jättetysta. Andra är väldigt bullriga. Det ser helt enkelt väldigt olika ut, säger hon.

Men att arbeta i ett landskap där ljud hela tiden avleder vår uppmärksamhet kan påverka oss.

I Helena Jahnckes doktorsavhandling (2012), undersökte hon hur ljuden i ett kontorslandskap påverkar vår prestation.

– Man ser att ljudnivån kan ha betydelse för hur man presterar. En del har också att göra med hur väl man hör vad andra säger. Man presterar sämre ju tydligare man hör vad kollegerna pratar om, säger hon.

Helena Jahncke.
Helena Jahncke. Foto: Ove Wall

Där skapas en typ av paradox. Man vill helst reducera så mycket bakgrundsljud som möjligt i kontorsmiljön – men då hör man i stället vad andra säger tydligare.

Däremot verkar det som om de konstanta ljuden, som fläktsystem som brummar i bakgrunden, är lättare att vänja sig vid än en varierad ljudbild, till exempel där mobiler ringer eller röster plötsligt höjs.

– Vi har sett att prestationen försämras i en varierande ljudbild när det gäller arbetsuppgifter som kräver att man minns och lär sig saker. När man måste uppehålla och bearbeta information i korttidsminnet är det lättare att bli störd.

Läs mer: Det här händer i hjärna vid stress

När man gav testdeltagarna i avhandlingens studie en uppgift där de exempelvis skulle skriva ned så många fyrbenta djur som möjligt, verkade inte ljuden runt omkring störa lika mycket.

– Det kan bero på att den här informationen hämtas från långtidsminnet, säger Helena Jahncke.

Varför vi störs av ljud finns det flera teorier kring, berättar hon. Ljud bearbetas semantiskt av hjärnan: Vi försöker förstå vad det är som händer och vad folk säger runt omkring oss.

– När semantiska processer används för att hantera ljudinformationen omkring oss och vi samtidigt ska göra en semantisk uppgift, som att läsa en text och förstå den, blir det en krock som gör det svårare att ta till sig texten.

En annan teori säger att vi blir distraherade när ljuden varierar och avleder vår uppmärksamhet.

– Det är därför det är lättare att vänja sig vid konstanta ljud, medan de variationsrika ljuden är svårare att vänja sig vid, säger Helena Jahncke.

Även om lågfrekventa ljud som ventilation och avlägset trafikbuller inte stör oss på samma sätt som plötsliga ljud, påverkar de oss.

– Hjärnan har registrerat ljudet och behövt processa det. Den processen, att filtrera bort de lågfrekventa ljuden, kräver mental energi som annars skulle kunna ha gått till att lära sig något, arbeta snabbare eller vara mer alert, säger Kerstin Persson Waye, professor i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Dessutom är vi alla olika. Om man har en god förmåga att bearbeta och upprätthålla information i korttidsminnet blir man inte lika störd av ljud som är konstanta, berättar Helena Jahncke.

– Men när ljuden varierar så har även personer med hög arbetsminneskapacitet svårt att vänja sig, säger hon.

Helena Jahncke leder ett forskningsprojekt där man vill ta reda på hur människor påverkas av att arbeta i en sådan miljö.

I studien har man följt flera grupper av anställda på Trafikverket som bytt arbetsplats från kontorsrum eller kontorslandskap till att arbeta i ett aktivitetsbaserat kontor. Man har låtit grupper av medarbetare utföra minnesuppgifter och själva rapportera hur de mår, men också mätt hur mycket eller lite personerna rör sig. Resultaten håller nu på att sammanställas i flera vetenskapliga artiklar.

– Om ett aktivitetsbaserat kontor verkligen fungerar, att man alltså byter plats under dagen, kan man kanske få de anställda att röra mer på sig. Det är också en viktig aspekt, eftersom det finns samband mellan hur mycket vi sitter under arbetsdagen och ohälsa.

Men för att få till ett kontor med en bra fysisk arbetsmiljö är det viktigt att göra en behovsanalys. Den behöver tydligt formulera vad det är för arbetsuppgifter som ska utföras, och i vilken miljö de kan utföras bäst, säger Helena Jahncke.

Störande ljud i jobbmiljön, även kallad bullerstörning, påverkar inte bara vår arbetsprestation. Även vår kropp kan reagera.

– Om man jobbar på ett kontor med dålig akustisk miljö, och dessutom under hög belastning, kan bullerstörning ses som en stressfaktor bland andra. På kort sikt kan man likna den reaktion som sker i kroppen med vad som sker när du utsätts för en farlig eller skrämmande situation och inte kan påverka din situation, säger Kerstin Persson Waye, professor i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin.

I ett arbete där man ofta behöver lära sig nya saker, vara kreativ och arbeta under tidspress kan upprepad bullerstörning utgöra en stor stressfaktor. Ljudbelastningen gör att man tappar tråden, glömmer bort vad man precis har läst eller skulle formulera.

– Då känner du att du behöver anstränga dig mer för att kunna nå de där 100 procenten. Efter åtta timmar kan man därför känna sig fruktansvärt trött, eftersom man tömt sitt energilager, säger Kerstin Persson Waye.

Kroppen har dock ett eget system som finns till för att hantera stress under kortvariga perioder. Till exempel ökar hjärtfrekvensen, och ibland ökar mängden av stresshormonet kortisol i kroppen. Men aktiveras de systemen långvarigt, dag efter dag, kan det påverka hälsan och få konsekvenser för blodtrycksregleringen.

– Även det metabola systemet, som gör att vi lagrar fett i buken, kan påverkas, säger Kerstin Persson Waye.

Men människan är samtidigt påhittiga överlevnadsdjur, menar Kerstin Persson Waye.

– Det gör att man försöker anamma olika copingstrategier. Man kanske lyssnar på musik för att stänga ljuden ute. Men det är också komplext, här talar vi om saker som vi egentligen har ganska dålig kunskap om – hur en sådan arbetsmiljö påverkar på sikt.

Hörselkåpor för anställda borde vara den sista utvägen, anser hon.

– Jag skulle vilja att man utformade arbetsplatsen för människan. Det är oerhört viktigt att man gör behovsanalyser på arbetsplatsen, och att man ser till att ta fram bästa möjliga strategier och rutiner för att göra den så bra som möjligt.

Fakta.Viktigt att tänka på i ett kontorslandskap

Eftersom verksamheten ser olika ut på olika arbetsplatser är det svårt att ge svar på exakt hur ett bra kontorslandskap ska designas, menar Helena Jahncke, doktor i psykologi vid Högskolan i Gävle. Men det viktigaste av allt är att göra en behovsanalys tidigt:

1 Vilken arbetsmiljö behöver de anställda på kontoret för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa möjliga sätt? Om man inte designar kontoret utifrån det man ska utföra, blir det svårt att utföra uppgifterna på bästa sätt.

2 Se över ljudbilden – fokusera inte enbart fokusera på det estetiska. Det handlar inte bara om klassiska, ljuddämpande skärmar – tysta rum kan behövas.

3 Kom överens om hur man beter sig på arbetsplatsen. Ska vi skrika till varandra om vi behöver information snabbt, eller gå bort till personen man söker? Drar vi oss tillbaka till ett annat rum om vi måste diskutera något under en längre tid? Talar vi i telefonen vid skrivbordet eller i enskilda rum? Regelbundna diskussioner krävs för att komma fram till hur man får en bättre ljudbild på kontoret.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.