Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Jobb & Karriär

Sjuksköterskelösa avdelningar läggs ner

De hårt kritiserade sjuksköterskelösa avdelningarna i Sverige har blivit färre. På mindre än ett halvår har Danderyds sjukhus, Skaraborgs sjukhus och Östra sjukhuset i Göteborg stängt sina avdelningar. 

– Det var dömt att misslyckas, säger Lene Lorentzen, operationssjuksköterska och huvudskyddsombud på Skaraborgs sjukhus.

I sjuksköterskebristens spår har flera sjukhus i Sverige infört sjuksköterskelösa avdelningar. DN har tidigare rapporterat om försök i Ystad, Helsingborg, Göteborg, Skövde och Danderyd. Att driva avdelningar endast med undersköterskor har dock kritiserats hårt av personal, men också av forskare.

– Internationell forskning visar att sjuksköterskorna har en avgörande roll i vården. Neddragningen av antalet sjuksköterskor har inte heller visat sig vara ekonomiskt fördelaktigt. Att flera av dessa avdelningar nu läggs ner är intressant men inte överraskande, säger Carol Tishelman, professor inom innovativ vård vid Karolinska institutet.

Läs mer: Sjuksköterskebrist leder till att fler patienter dör 

Lene Lorentzen, operationssjuksköterska och huvudskyddsombud på Skaraborgs sjukhus, menar att deras sjuksköterskelösa avdelningar som startade under våren 2017 var en nödlösning som dömdes ut på förhand.

– Det är inte lätt att sortera patienter till en sådan avdelning. När vi, tillsammans med arbetsgivaren, gjorde riskbedömningen efter starten ringade vi in 59 risker, säger Lene Lorentzen.

– Vad som hände var att många problem ändå landade i sjuksköterskors knä, men då på parallellavdelningar där sjuksköterskorna fick arbeta dubbelt. Sjuksköterskor som inte kände patienter, som inte hade rapporter fick ta beslut, säger Lene Lorentzen.

Enligt tidningen Vårdfokus anger både Skaraborgs sjukhus och Östra sjukhuset att de under hösten lyckats rekrytera fler sjuksköterskor och därför kunnat bemanna upp sina avdelningar, men sjukhusen medger också problem med att få rätt sorts patienter till dessa avdelningar.  För patientsäkerhetens skull har kriterierna varit stränga för vilka patienter som skulle vårdas där. 

– Våra avdelningar tillsattes på grund av sköterskebrist. En av avdelningarna fungerade mindre bra. Vårdtiderna förlängdes, säger Christer Printz, chefläkare på Skaraborgs sjukhus. 

– Det har varit krävande att ha utskrivningssamtal, utskrivningspapper och läkemedelslista helt klart. Däremot har vi nu under januari 2018 åter öppnat fyra vårdplatser där vi har lägre bemanning av sjuksköterskor, säger Maria Taranger, verksamhetschef på Östra sjukhuset i Göteborg.

Lisa Smeds Alenius, doktorand inom innovativ vård på KI, är liksom Carol Tishelman kritisk till hur försöken med sjuksköterskelösa avdelningar går till. 

– I bästa fall görs lokala utvärderingar, men det är inget som sprids offentligt så flera kan lära sig när man genomför såna experiment, säger Lisa Smeds Alenius.

– När det gäller andra medicinska prövningar som läkemedel handlar det om övervakade försök med detaljerad utvärdering. Tyvärr finns det inte samma krav när nya arbetssätt prövas. Man ser inte hur patientsäkerhet, vårdkvalitet eller personalens situation påverkas, säger Carol Tishelman.

Läs mer: Studie: Därför lämnar sjuksköterskor yrket 

Läs mer: Bristen på sjuksköterskor kostar allt mer

Läs mer: Personalbrist stoppar operationer

Läs mer: Nya rutiner för antibiotika får skarp kritik

Sjuksköterskebrist leder till sämre vård

Sverige har sedan några år stor brist på sjuksköterskor, vilket antingen leder till fler patienter per anställd sjuksköterska eller att vårdplatser stängs ner. Uppgifter från december 2016 visar att drygt 1500 vårdplatser på landets 23 största sjukhus hålls stängda på grund av brist på personal.

Internationella studier som publicerats i British Medical Journal och the Lancet visar bland annat att antalet patienter per sjuksköterska är avgörande för vårdresultatet. När sjuksköterskor ersätts med mindre kvalificerad personal leder till en ökad dödlighetsrisk med upp till 20 procent för patienterna.

Källa: DN, Karolinska Institutet, Vårdfokus.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.