Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Jobb & Karriär

Svårt för skidanläggningarna att hitta arbetskraft

STÖTEN, SÄLEN. Svenskarna åker skidor som aldrig förr. Förra säsongen såldes liftkort för 1,5 miljarder – en ökning med 5,8 procent jämfört med året innan. Och skidanläggningarna investerar hundratals miljoner när konkurrensen mellan dem ökar – inte minst när det gäller att få tag i personal.

De svenska skidanläggningarna blev lyckligt och tidigt tagna på sängen redan i december förra året. Det vita guldet – snön – började falla rikligt redan då, något som har direkt återverkan på intresset för att åka på skidsemester.

Läs mer: Snöfall i sportlovsområdet 

Inför sportloven (veckorna 7-11),  står de flesta anläggningarna rustade till tänderna för att ta emot skidåkande svenskar, danskar, ryssar och i viss mån även engelsmän. 

Förutom investeringar i 100-tals miljoner på nya boenden och restauranger satsades det förra året ytterligare 425 miljoner på skidorterna – 25 miljoner på nya liftar (Kläppen, Stöten, Kungsberget och Tänndalen) och 170 miljoner på nya snökanoner och nedfarter.

I år stavas alltså inte problemet brist på snö – snarare har det handlat om en risk för brist på personal.

– Årskullarna som föddes mellan 96-01, det vill säga 18-21-åringarna är de minsta på mannaminne. Det märks. Det är en stor utmaning att hitta rätt folk, konstaterar Henrik Nathanson, försäljningschef på norskägda Stöten i Sälen AB.

Det är en stor utmaning att hitta rätt folk.

Kombinationen mellan att gästerna ställer allt högre krav, betalar allt mer och att andelen ansökningar till de runt 250 säsongsarbeten som erbjuds i just Stöten minskat drastiskt är en rejäl nöt att knäcka:

– För sex-sju år sedan hade vi 6000 ansökningar, inför den här säsongen var de nere i färre än 600. Konkurrensen om arbetskraften är stor, fortsätter Henrik Nathanson.

Han började själv sin karriär som så kallad ”säsongare” för snart 20 år sedan, så han vet hur branschen utvecklats.

– Då kom de flesta bara för att själva åka skidor och festa. I dag är allt så mycket mer professionaliserat, det handlar om mycket och hårt jobb. Gästerna betalar dyrt och vet vad de betalar för. Kraven ökar för varje år och vi måste hitta nya sätt att rekrytera folk, säger Henrik Nathanson.

Fanny Andersson Fagerman lever sin dröm som säsongsarbetare i den svenska fjällvärlden. Hoppas att jobbet blir en bra språngbräda ut i världen.
Fanny Andersson Fagerman lever sin dröm som säsongsarbetare i den svenska fjällvärlden. Hoppas att jobbet blir en bra språngbräda ut i världen. Foto: Rickard Kilström

Stötens geografiskt närmaste konkurrent – betydligt resursstarkare Skistar, anställer runt 2.000 säsongsarbetare per år till sina många olika anläggningar i Sälen, Åre och Trysil. Enligt Camilla Sundqvist, HR-ansvarig, som även hon inledde sin karriär som säsongsanställd liftvärd i företaget för 14 år sedan, noterade även Skistar ett något mindre antal sökande till årets säsong – men i slutändan hittade man de man ville ha.

Lönen - ungefär 120 i timmen exklusive OB, enligt hotell- och restaurangbranschens kollektivavtal, är sällan den faktor som är avgörande.

– De som söker de här jobben är främst ute efter den aktiva livsstilen. De vill vara ute, gillar att åka skidor och lockas också av att bo tillsammans och verka i en gemenskap, säger Camilla Sundqvist.

Enligt henne är det också ett väldigt bra instegsjobb på arbetsmarknaden för många ungdomar.

Men det går inte att sitta still: för att få tag i rätt personal satsar SkiStar stort på välorganiserat boende, skräddarsydda tjänster och möjligheter att distansplugga på högskolan samtidigt, genom bland annat ett samarbete med högskolan i Dalarna.

– Unga i dag vill utvecklas och göra karriär betydligt snabbare än förr, konstaterar Camilla Sundqvist.

Tidigt i processen informeras också ”säsongarna” om möjligheten till interna ledarprogram och karriär inom företaget.

– Två tredjedelar av dem vi anställer kommer tillbaka flera säsonger. Vi har också inlett samarbeten med andra företag i branschen för att förenkla för dem att hitta säsongsarbeten även under sommarhalvåret.

Majoriteten av fjällanläggningarna i Sverige riktar in sig på de köpstarka barnfamiljerna. I december 2019 hoppas de på charterturism från England när flygplatsen som ligger nära Rörbäcksnäs öppnar.
Majoriteten av fjällanläggningarna i Sverige riktar in sig på de köpstarka barnfamiljerna. I december 2019 hoppas de på charterturism från England när flygplatsen som ligger nära Rörbäcksnäs öppnar. Foto: Rickard Kilström

Så vad krävs det då, för att få ett av de flera tusen jobb det handlar om? I augusti varje år ordnar Arbetsförmedlingen jobbmässor i Stockholm, Mora och Åre för att rekrytera personal. Bara i Sälenfjällen handlar det om 1000 arbetstillfällen, i Åre 1500. Liftskötare, skidlärare, skidshop och restaurang- hotelljobb – men också taxi och busschaufförer är eftertraktade.

Grundkravet är egentligen ”bara” att man är glad och social, eller ”sig själv”. Man ska vilja ge service  och tåla att ta emot klagomål – eller synpunkter som det heter på servicespråk.

Att kunna engelska är i princip ett krav och den som kan lite danska får ett plus i kanten. Mellan 20-30 procent av gästerna i Sälenfjällen kommer från Danmark. Skistar planerar till exempel att inleda ett samarbete med Arbetsförmedlingen i Danmark.

Nästan alla anläggningarna erbjuder personalbostäder till rimliga priser samt hjälper till med skidlärarutbildning och annan introduktion.

– Viktigast är att man måste vilja ge, lösa problem. Det är fysiskt och psykiskt påfrestande, inte minst för att många av dem som jobbar också är unga och inte har så mycket livserfarenhet. Å andra sidan får de väldigt mycket igen – för de flesta blir ett säsongsjobb i fjällen ett minne för livet, säger Micke Eriksson, sportchef i Stöten i Sälen.

Här ägnar sig nästan all personal i liftarna åt att ”high fivea” alla gäster som ser ut att vara under 15 år, nästan alla frågar om hur gästen upplever skidåkningen. Att skapa en personlig relation till gästen står i fokus överallt. Sedan flera år tillbaka har även all personal på alla anläggningarna sitt namn och sin ursprungsort tryckta på sina arbetskläder.

– Det är en bra ”icebreaker”, något at snacka om. Alltid känner en gäst någon som kommer från Gnosjö eller Simrishamn, förklarar Micke Eriksson.

– Det krävs att man vill ge, jobbet är krävande, både fysiskt och psykiskt. Konkurrensen om arbetskraften är mycket större nu, det märks tydligt, säger Micke Eriksson, sportchef på skidanläggningen i Stöten.
– Det krävs att man vill ge, jobbet är krävande, både fysiskt och psykiskt. Konkurrensen om arbetskraften är mycket större nu, det märks tydligt, säger Micke Eriksson, sportchef på skidanläggningen i Stöten. Foto: Rickard Kilström

För faktum är att de allra flesta säsongsarbetarna kommer ”utifrån” – det vill säga sällan från Dalarna. Jämtland eller Härjedalen, där de flesta skidorterna finns.

Att fjällnäringen fortsätter att expandera är mest av allt en värdemätare på att välståndet generellt sett ökat. En vecka i fjällen går numera lätt loss på 30.000 kronor för en två barnsfamilj – särskilt under sportlovsveckorna. Detta dock utan att vinstmarginalerna för bolagen ökat. Löner, el och underhåll slukar pengar.

Men om bara ett par år kan spelplanen se helt annorlunda ut – särskilt i Dalafjällen. I december 2019 planeras öppningen av flygplatsen i Rörbäcksnäs, en miljardinvestering.

Här ska, om marknadscheferna spått rätt, kapitalstarka skidchartergäster från Danmark, England, Norra Tyskland och Holland landa. Destinationen har döpts till ”Scandinavian Mountains” och omfattar hela Sälenfjällen, från Kläppen vidare över Lindvallen, Tandådalen, Hundfjället, Stöten och Trysil i Norge.

Det kan förändra prisbilden genom att helt enkelt göra fjällresan ännu dyrare.

 

9,2 miljoner skiddagar och liftkort för miljarder

Totalt såldes enligt SLAO, Sveriges skidanläggningars bransch och intresseorganisation, liftkort för 1,46 miljarder under förra säsongen. Det är en ökning med 5,8 procent jämfört med året innan.

Bakom den siffran döljer sig 9,2 miljoner skidåkardagar, en ökning med 2,2 procent. 

Sammantaget gjordes i branschen nyinvesteringar på 425 miljoner kronor – var av drygt hälften gick till nya, snabbare och bekvämare liftar och resten till effektivare snöläggningssystem och förbättrade pister.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.