Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Jobb & Karriär

Studera i USA? – Det här behöver du veta

Studenter på Yale-universitetet jublar på sin examensdag. Arkivbild.
Studenter på Yale-universitetet jublar på sin examensdag. Arkivbild. Foto: Jessica Hill/AP

USA är det hetaste samtalsämnet just nu. Har du också fått dille på USA och vill uppleva det amerikanska universitetslivet? Här är guiden till hur du ska gå till väga.

Att studera på universitet i USA skiljer sig från studier vid svenska universitet. Steven Engström, regionchef på Blueberry – ett företag som förmedlar utbildningar utomlands – vet vad du som vill studera i USA bör tänka på.

– Det är ett annat system i USA. I Sverige studerar du en kandidatexamen på tre år, motsvarigheten i USA är fyra år. I USA behöver du inte läsa på universitet direkt, utan kan börja läsa på college i två år för att sedan läsa vidare på universitet. Det är enklare att komma in på college och gör du bra ifrån sig på college kommer du lättare in på bra universitet.

Vad behövs för att komma in på universitet i USA?

– Det beror på, för universitet som redan har många internationella studenter räcker det oftast med gymnasiebetyg. Men de som är inte har haft så många internationella studenter innan vill att du gör intagningsprov. I USA finns oftast fler utbildningsplatser än vad som fylls så det är lättare att komma in på amerikanska universitet än svenska. Om du kan visa att du har klarat av att studera vid ett svenskt universitet ligger du bra till och kan hamna på bra universitet.

Är studierna svårare eller enklare?

– I Sverige är universitet mer förlåtande. Du får göra omtentor flera gånger om man vill. I USA får du inte misslyckas på tentor. Men alla studenter i USA klarar kurserna ändå eftersom de har en lägre nivå.

Kan man översätta sin examen vid ett amerikanskt universitet till en svensk examen?

– Så länge du har en Bachelors är det säkert att du kan översätta den till en kandidatexamen när du kommer hem. Om du inte har en Bachelors är det osäkrare. Med yrken som kräver en legitimation, som till exempel läkare, är det inte säkert att den legitimation man får utomlands gäller i Sverige.

Skulle du rekommendera en att studera i USA?

– Om du studerar vid ett amerikanskt universitet får du en fördel. Inte för att utbildningen är bättre i USA, utan för att det ser bättre ut på ditt CV. Men det är olika inom olika branscher hur viktigt det är, i ekonomibranschen ser det bra ut om du har studerat utomlands. Om du har studerat vid en bra skola som folk känner igen, som till exempel Harvard, är du ganska unik och har en stor fördel.

Att studera i USA kan kosta upp till flera hundra tusen kronor per år bara i studieavgifter. Sedan tillkommer utgifter för bland annat boende, mat och studiematerial.

Enligt Åsa Melin, studiestödsutredare för utlandsstudier på CSN, kan du bekosta en hel del med hjälp av studiemedel, men inte allt. För universitetsstudier kan du per vecka få 704 kronor i bidrag och 1772 kronor i lån.

För studier utomlands kan du även få ett merkostnadslån för utlandsstudier på 553 kronor per vecka samt andra merkostnadslån för specifika saker som försäkring och utbildningsavgift.

– Men maxbeloppet för lån till utbildningsavgift är 340 224 kronor. Oftast är avgifterna högre än vad man kan låna av oss så vid fleråriga studier i USA får man räkna med att själv lägga ut pengar, säger Åsa Melin.

Är det många av de som har studerat utomlands som har svårt att betala tillbaka sina skulder?

– Vi har ingen statistik som säger att de som studerat utomlands skulle ha svårare att betala tillbaka sina skulder än de som studerat i Sverige. Däremot är det ju många av de som studerat i USA som har stora skulder eftersom det är ett av de dyrare länderna att studera i. Och ju större skuld desto högre blir återbetalningstakten när man är klar med studier.

Speciellt de högt rankade universiteten i USA kan ge dig höga studieskulder. USA har flest topp tio rankade universitet i världen, enligt Magasinet Times Higher Education:s lista över de 980 bäst rankade universiteten.

Resultaten baseras på en undersökning av 980 universitet i världen där indikatorer som forskning, internationell åskådning, interaktion med näringslivet, undervisningsmiljö mäts. På nästan 150 av den 980 platserna ligger universitet i USA. Bara på topp tio utgör Amerikanska universitet sex av tio platser, bland annat Harvard, Stanford och Princeton.

Men frågan är om höga rankningsresultat kan översättas till bra universitet. En rapport från European University Association, EUA, visar att olika rankingsystem har olika indikatorer och att systemen inte alltid behöver vara utformade för att mäta nivån på utbildningen.

Enligt rapporten bör bedömningen av ett universitet därför inte baseras på universitetets placering på rankinglistor.

Karolinska institutet är det svenska universitet som har placerats sig högst på listan över högt rankade universitet, med en 28:e plats. Anna von Corswant, presschef på Karolinska institutet, håller med EUA:s rapport.

– Rankningsmetoderna varierar och rankningar bör därför värderas som en faktor bland andra, till exempel för blivande studenter som letar lärosäte att studera vid. Man bör inte heller övertolka resultaten. Ofta handlar det om att små skillnader i underliggande resultat ser stora ut när de presenteras i rangordning.

Men enligt henne har rankningar ändå en viss betydelse.

– Vi vet att en del av våra studenter, särskilt från andra delar av världen, har tittat på rankningar innan de gjorde sina ansökningar, säger Anna von Corswant.

Fakta.World University Rankings 2016-2017

1. University of Oxford, Storbritannien

2. California Institute of Technology, USA

3. Stanford University, USA

4. University of Cambridge, Storbritannien

5. Massachusetts Institute of Technology, USA

6. Harvard University, USA

7. Princeton, USA

8. Imperial Collage London, Storbritannien

9. ETH Zurich - Swiss Federal Institute of Technology Zurich, Schweiz

10. University of California, Berkeley, USA

Källa: Times Higher Education

Ordlista.Amerikanska universitetstermer

College & universitet: Att "gå på universitet" på amerikansk engelska heter "go to college", oavsett vilken nivå studierna är på. Men ändå finns det en skillnad på college och universitet. College är på undergraduate-nivå och Universitet har Master’s- och Ph.D-nivåer.Vissa skolor erbjuder bara undergraduate-utbildning och kallas då college. Andra skolor har både utbildningar på lägre och högre nivåer och då kallas den del av skolan som har undergraduate-utbildningar för college.

Undergraduate: Inkluderar akademiska studier upp till den nivå som gäller för en Bachelors degree. Det är en nivå lägre studier än studier på bachelorsnivå och en inledning till att studera en Bachelors degree. Undergraduate studeras i två år.

Graduate: En person som har tagit en akademisk examen.

Postgraduate: En person som har tagit en examen och läser vidare, det kan handla om studenter som läser en masterutbildning eller är doktorander.

Associates Degree: En examen du får efter att ha studerat vid college i två år. Motsvarar inte en svensk kandidat. Men efter vidare studier på universitet kan det leda till en Bachelors.

Bachelor´s degree: Motsvarighet till en svensk kandidatexamen. Studierna pågår i fyra år.

Master´s degree: Motsvarighet till en svensk masterexamen. Längd på studierna kan variera från ett till fyra år beroende på vilket program studenten läser.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.